OS-ansökan eller inte?
Senast första juli ska förstudien vara klar. Sedan den inleddes den åttonde februari pågår en febril verksamhet för att undersöka om det finns förutsättningar för ett vinter-OS i Sverige 2030.
Tio arbetsgrupper med representanter för Sveriges olympiska kommitté (SOK), Sveriges paralympiska kommitté (SPK) och Riksidrottsförbundet (RF) arbetar med förstudien som hittills haft drygt hundra möten med politiker och företrädare för näringslivet och civilsamhället.
Tiden är knapp. Normalt förbereds en eventuell OS-ansökan under flera år och undantaget nu beror på att Sverige så sent som i januari i år inte hade några planer på att arrangera ett OS.
Det förändrades vid ett möte som SOK hade med Internationella olympiska kommitténs (IOK) ordförande Thomas Bach. Tidigare uppgifter – bland annat då i Epoch Times – har gjort gällande att tysken på mötet i Lausanne mer eller mindre uppmanade Sverige att söka OS 2030. Spelen stod utan arrangör trots att värdskapet skulle ha varit klart redan förra året. Men SOK är tydligt med att Bach vare sig uppmanade eller bad men att han däremot uttryckte uppskattning för den kampanj Sverige förde för att få vinter-OS 2026.
Då dessa spel i stället gick till Italien och värdstäderna Milano och Cortina d’Ampezzo var det åttonde gången hoppet om ett svenskt vinter-OS försvann. Det var som om luften gick ur alla som jobbat för saken och absolut inget talade för att Sverige i närtid skulle nämnas som tänkbar OS-arrangör.
Men så hände det ändå. Japanska Sapporo pausade sin ansökan till 2030. Detta som en följd av den korruptionsskandal som avslöjades i samband med OS i Tokyo 2021. Vancouver var länge en annan kandidat men kanadensarna drog tillbaka sin kandidatur när regionen British Columbia motsatte sig av ekonomiska skäl. IOK:s hopp stod då till Salt Lake City som dock valt att förbereda en ansökan till OS 2034.
Med detta som grund och med Thomas Bachs uppskattande ord om Sveriges kampanj för att få OS 2026 väcktes OS-drömmen till liv i svensklägret.
Roligt att det finns ett så starkt stöd.
– Hans von Uthmann Ny SOK-ordförande
Sedan 2019 har IOK en ny strategi i arbetet med att hitta värdnationer. I stället för de långa och mycket kostsamma kampanjer som bäddade för korruption bedriver IOK vad man kan beskriva som en uppsökande verksamhet. Så var bland annat fallet då Brisbane tilldelades sommar-OS 2032. Detta skedde efter att IOK:s exekutivkommitté rekommenderat australierna.
Sannolikt är förstås att Bach inte sätter sin lit endast till Sverige utan att han för samtal med fler länder för att inte riskera att IOK blir utan OS-arrangör 2030. Några dagar före invigningen av nästa års sommar-OS i Paris ska Bach tillkännage IOK:s beslut.
Den första rapporten från Sveriges förstudie presenterades i förra veckan och tongångarna är positiva.
På uppdrag av SOK genomförde Kantar Public 4–12 april en undersökning där drygt 3 300 personer fick svara på frågor hur de ställer sig till en svensk OS-ansökan.
Undersökningen visar att sju av tio är positivt inställda om förstudien visar att Sverige kan genomföra hållbara, demokratiska och kostnadseffektiva spel.
– Roligt att det finns ett så starkt stöd. Nu jobbar vi vidare med förstudien för att säkerställa att vi ska kunna leverera spel som är kostnadseffektiva, hållbara och demokratiska, säger Hans von Uthmann i ett pressmeddelande.
På förra veckans årsmöte valdes Uthmann till ny SOK-ordförande efter Mats Årjes.
Avgående RF-ordföranden Björn Eriksson tolkar siffrorna som att medborgarna har stort förtroende för den svenska idrottsrörelsen.
– Vi är duktiga på att arrangera idrottsevenemang i Sverige och det är positivt att allmänheten nu visar tilltro till idrottens förmåga att vara en kraft i hållbarhets- och demokratiutveckling. Nästa steg blir att se vad förstudien visar om vilka förutsättningar som faktiskt finns att lyckas med det, säger Eriksson i pressmeddelandet.
Efter åtta år som RF-ordförande efterträds han på stämman i Uppsala i maj av Karl-Erik Nilsson, Helena Carlsson eller Anna Iwarsson.
Eriksson sticker inte under stol med att det finns en bekymrande fråga.
– Jag oroar mig för att krafter vill tillåta deltagande från Ryssland och Belarus, säger Eriksson utan att nämna IOK eller dess ordförande Thomas Bach vid namn.
Den tidigare rikspolischefen fortsätter:
– Det känns betryggande att vi inom den nordiska idrottsfamiljen har tagit tydlig ställning att inte öppna för det.
Att ha befintliga arenor och anläggningar är en viktig parameter i ansökningen.
I kampanjen inför OS 2026 underströk SOK att 90 procent av de erforderliga anläggningarna redan fanns i Stockholm, Åre, Falun och Sigulda i Lettland. Däremot krävdes en ny ishall för att komplettera Globen i Stockholm och Scaniarinken samt en anläggning för längdskidor i Stockholm.
Den nu pågående förstudien visar att inga nya arenor eller anläggningar krävs till 2030.
– Det blir extra viktigt att ha med sig i våra fortsatta kontakter med orter som Stockholm, Falun, Åre och Östersund, säger von Uthmann som är sammankallande i förstudiens styrgrupp.
Planen är att invignings- och avslutningsceremonin ska hållas i Stockholm där hockeyn och konståkningen ska avgöras. Längdskidtävlingarna läggs i Falun, de alpina disciplinerna läggs i Åre och skidskyttet i Östersund.
Eftersom kostnaderna för byggandet av rodel- och bobbanor skulle blir hundratals miljoner kronor talar mycket för att dessa grenar också nu planeras till Lettland.
Nästa delrapport kommer att lämnas på SPK:s årsmöte den 13 maj och ordföranden Åsa Llinares Norlin kommenterar i pressmeddelandet det pågående arbetet så här:
– I undersökningen är det också tydligt att svenska folket vill att spel i Sverige ska stå för demokratiska värden som jämställhet och inkludering. Vi ser att ett Paralympics och OS till Sverige skulle ge idrottsrörelsen kraften att bli en ännu starkare motor för en positiv samhälls- och idrottsutveckling i hela landet.
Smakar det så kostar det.
Budgeten ligger på 16,5 miljarder kronor men ser vi till historien har i stort sett samtliga arrangörsländer tvingats konstatera att de gjort en glädjekalkyl. Fast tvingats är säkert inte rätt ord i samtliga fall. Den som gör en glädjekalkyl har betydligt lättare att övertyga politiker och medborgare om att ett OS är en riktigt bra affär.
Över huvud taget är det svårt att bedöma det ekonomiska utfallet av ett OS. Vissa kostnader är kopplade direkt till spelen medan andra är investeringar i till exempel förbättrad infrastruktur. 2010 års OS i Vancouver ska enligt SOK:s uppgifter ha kostat runt 40 miljarder kronor medan slutnotan för OS i Sotji landade på 320 miljarder kronor. Den hisnande summan förklaras med att ryssarna förutom nya idrottsarenor även behövde bygga vägar och järnväg.
Den svenska budgeten i kampanjen för att få OS 2026 låg på knappt 14 miljarder kronor och det trots att det då och till skillnad från nu krävdes en ny hockeyhall och en ny skidanläggning.
Fortsättningsvis handlar mycket av arbetet om att försöka ”vinna över” politikerna. Inte minst att övertyga stockholmspolitikerna blir en svår utmaning för von Uthmann & Co.
En majoritet av politikerna i Stockholm Stad sade 2017 blankt nej till en OS-ansökan 2026. Den främsta motiveringen var att IOK inte ansågs ha lämnat tydliga besked om hur stort ekonomiskt stöd värdstaden skulle få.
Trots avsaknad av stöd från såväl regeringen som Stockholm Stad skickade SOK i mars 2018 in en officiell ansökan till IOK.
I januari året därpå beslutade Stockholm att upplåta sina anläggningar för OS och bara några månader senare lämnade regeringen Löfven den säkerhetsgaranti som krävdes för att göra ansökan komplett.
Den stora blågula optimismen ökade ytterligare då IOK:s utvärderingskommitté gjorde ett fem dagar långt besök i Sverige. Det skedde bara några veckor innan IOK skulle tillkännage sitt beslut och på SOK:s hemsida gav utvärderingskommitté följande omdöme: ”Stockholm Åre 2026 representerar en kandidatur som omfattar och andas den nya Olympiska Agendan 2020, med högklassiga arenor och Sveriges kärlek och tradition till vintersport.”
Lägg därtill att Sverige fått nej sju gånger tidigare medan konkurrenten Italien hade arrangerat OS så sent som 2016.
Allt tycktes klappat och klart för en svensk OS-fest.
Det blev ingen den gången heller.
Många menade att det skulle vara lönlöst att söka igen.
Men det räckte med att Thomas Bach på ett möte strödde lovord över den senaste svenska OS-kampanjen för att den blågula optimismen åter skulle börja spira.
Sju av tio svenskar positiva till OS om …
På uppdrag av Sveriges olympiska kommitté (SOK) har Kantar Public undersökt svenskarnas inställning till en OS-ansökan 2030. Drygt 3 300 personer intervjuades den 4–12 april.
Den undersökning som gjordes i februari i år visade på ett mycket svagt stöd för en OS-ansökan. Frågan den gången var rak och enkel: hur ställer sig de intervjuade till en svensk OS-ansökan. Så här lyder frågorna och svaren i den senaste undersökningen:
1 Om förstudien visar att Sverige har möjlighet att genomföra hållbara, demokratiska och kostnadseffektiva spel, tycker du att Sverige ska söka vinter-OS och Paralympics 2030?
Ja, mycket positiv: 33%
Ja, ganska positiv: 36%
Nej, ganska negativ: 12%
Nej, mycket negativ: 9%
Tveksam, vet ej: 11%
2 Om Sverige skulle arrangera OS och Paralympics 2030 skulle spelen arrangeras i befintliga arenor på olika platser i Sverige. Nya arenor ska inte byggas. Mot bakgrund av det, hur ser du på att vi genomför olympiska och paralympiska spel i Sverige?
Mycket positivt: 33%
Ganska positivt: 41%
Ganska negativt: 10%
Mycket negativt: 8%
Tveksam, vet ej: 8%
3 OS och Paralympics 2030 ska finansieras med bidrag från IOK, näringslivet och kommersiella intäkter. Mot bakgrund av det, hur ser du på att vi genomför olympiska och paralympiska spel i Sverige?
Mycket positivt: 31%
Ganska positivt: 43%
Ganska negativt: 9%
Mycket negativt: 7%
Tveksam, vet ej: 9%
4 Sverige är en van arrangör av både vinter- och sommarmästerskap. Sverige har och kommer bland annat att arrangera skid-VM, skidskytte-VM, ishockey-VM, para skid-VM, konståknings-VM och handbolls-VM. Vad tycker du om att Sverige arrangerar stora idrottsmästerskap?
Mycket positivt: 35%
Ganska positivt: 45%
Ganska negativt: 6%
Mycket negativt: 4%
Tveksam, vet ej: 10%
5 Oavsett vilken inställning du har när det gäller Sverige som arrangör av OS och Paralympics, tror du att Sverige skulle kunna arrangera välorganiserade, hållbara och demokratiska spel?
Mycket positivt: 44%
Ganska positivt: 45%
Ganska negativt: 4%
Mycket negativt: 2%
Tveksam, vet ej: 4%
