I detta nummer (papperstidningen och e-tidningen för vecka 15) tittar vi närmare på FN:s så kallade hållbarhetsmål, även kända som Agenda 2030. Artikeln i sig väcker relevanta frågor om huruvida nollvisioner och snabba samhällsomdaningar är en bra väg att gå. Men den kastar även ljus på ett bredare fenomen: maktens rörelse bort från folket till teknokrater och icke folkvalda organisationer.

Sverige har åtagit sig att implementera Agenda 2030 och dess 17 mål. Vi har till och med en nationell samordnare för det, som också intervjuas i artikeln. Målen i sig kan låta alltigenom behjärtansvärda vid en första anblick, åtminstone många av dem. Vem vill inte få slut på hunger och fattigdom, eller att alla ska få tillgång till rent vatten?

Men går man djupare i målen så blir det tydligt att de representerar en progressiv, globalistisk politisk ideologi, som dess hårdaste kritiker rentav kallar totalitär.