Tidigare i augusti avsattes Malis president i en statskupp och en militärjunta har tagit makten i landet. Nu väljer Sveriges ambassad i Mali att frysa biståndspengar för att de inte ska hamna i fel händer.
Den 18 augusti störtades Malis president Ibrahim Boubacar Keïta i en statskupp. Kuppen följde på stora protester i Mali, som pågått sedan juni, mot bland annat utbredd korruption.
Sveriges ambassad i Bamako, Malis huvudstad, har nu i samråd med UD och Sida valt att frysa en stor del av biståndet till Mali.
– En sådan här förändring i ett land leder till oklarheter kring hur landet styrs och vem som har kontroll över pengaflöden. Då är det ganska vanligt att vi stoppar utbetalningar för att säkra att de satsningar vi gör och de pengar som berörs hamnar på rätt plats, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).
Det är tre projekt som omfattas och sammanlagt drygt 73 miljoner kronor, vilket är en stor del av det totala stödet till landet.
– Alla de projekt där staten i Mali är inblandad och pengar går via myndigheter på olika sätt, de fryser vi, säger Eriksson.
TT: Vilken effekt hoppas ni att det får?
– Framför allt att vi inte riskerar att pengarna hamnar i fel händer. Det handlar inte så mycket om signaler, utan vi vill försäkra oss om att Svenska skattebetalares pengar inte används på fel sätt, säger Eriksson.
TT: Vad skulle krävas för att ni ska vara bekväma med att starta utbetalningarna igen?
– Att det blir en stabilisering av läget och att vi ser en tydlig process mot en civil regering, som man har en någorlunda konsensus om inom landet.
TT: Att Sverige fryser sitt bistånd, kan det orsaka oro eller fara för de svenska soldaterna i Mali?
– Det tror jag inte, de är i andra områden och regioner. Det är ganska lite koppling mellan de här sakerna.
(Ellinor Knoxborn/TT)
