loadingPå hembygdsområdet på Gammplatsen i Lycksele finns förstås en diversehandel med tillhörande budcykel. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
På hembygdsområdet på Gammplatsen i Lycksele finns förstås en diversehandel med tillhörande budcykel. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Historia

Svenska sevärdheter: Gammplatsen i Lycksele ger liv åt gamla tider

Eva Sagerfors

På platsen för det äldsta Lycksele möter vi fint bevarade minnen från livet förr i södra Lappland. Varje byggnad väcker också tankar om då och nu. Sommar och jul sjuder det av liv på Gammplatsen, som speglar såväl den samiska som svenska historien. Följ med oss på en rundtur.

I Mamsell Lovisas skolbyggnad brinner en brasa i kaminen i rummet till vänster. Två unga guider som suttit i fåtöljerna vid brasan kommer snart och berättar om byggnaden vi befinner oss i. Liksom flera andra hus på hembygds- och museiområdet i Lycksele är det hitflyttat från trakten.

Skolsalen hittar vi rakt fram. Här står en tramporgel och på bänkplatserna finns griffeltavlor. På väggarna hänger faktatavlor om blommor. Atmosfären andas gamla tider.

Tramporgel och svart tavla längst fram i klassrummet i Mamsell Lovisas skola på Gammplatsen, Lycksele. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Vi får veta att Mamsell Lovisa Bergström flyttade upp från Stockholm 1847 för att utbilda samiska flickor i de nödvändigaste kunskaperna, det vill säga kristendom, läsning och skönskrift.

Skolhuset användes dock inte länge, utan stängdes 1870. Den blev sedan den första byggnaden som flyttades till Gammplatsudden. En period efter flytten 1948 användes den som hembygdsgård. Idag används den som Samegård.

Den gamla skolan är en av många byggnader på Gammplatsens hembygdsområde som berättar om livet förr. Längs den lilla byagatan med sina små hus i två våningar, som först möter besökaren, finns ett flertal små muséer.

Plupp-skylten framför ett av museigatans hus visar vägen för barn som vill gå tipspromenad. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

I jaktmuséet finns fina miljöer kring olika vilda djur uppbyggda, medan vi på informationstavlor kan läsa om jägarlivet och fångstmetoder. En tur upp för trappan i det gamla boningshuset bjuder på jakttroféer med upp till 24 taggar. Samlingen kommer från en samlare i trakten.

Även den gamla handelsboden, Gammplatsens Diversehandel, tar oss tillbaka i tiden, med sina gamla burkar och föremål i rader på hyllor längs väggarna. Här kan vi också handla vissa saker, som griffeltavlor och lergökar. Men ingen expedierar oss vid den gamla kassa-apparaten och en lapp om hur vi betalar med swish påminner oss om den tid vi faktiskt befinner oss i.

I diversehandeln finns en kassa-apparat av märket National. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Här ryms också ett omfattande skogsmuseum och förstås ett café. Utanför Café Ruselegården serveras gästerna bland blommande odlingslådor, och det är ett populärt ställe.

Lugnare är det för tillfället i den lilla kyrkan. Margaretakyrkan uppfördes 1973 efter ritningar av den åttakantiga kyrkan från 1736, som var Lyckseles andra kyrka. Milda, blå toner möter oss i kyrkans vilsamma miljö. Kyrkan är känd för sin fina akustik och då och då ordnas här också konserter.

Margaretakyrkan är uppkallad efter den samiska kvinna som verkade för kristendomens spridning på 1300-talet. Här syns också tre av de fyra samiska färgerna rött, gult, blått och grönt. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Att vi befinner oss i en del av Sápmi, samernas land, vittnar flera byggnader om. I samevistet ser vi flera kåtor och njalla, förvaringsbodar någon meter ovanför marken där livsmedlen förvaras till skydd mot djur.

Området bjuder på mycket som är intressant och tankeväckande för stora som små. I textilmuséets skrädderi sitter Mäster Lindgren på sitt bord, och mellan föremålen och skyltdockorna kan vi läsa på lappar bland annat om de kläd- och uppförandekoder som gällde. För barn gällde inga klädkoder och att köpa kostymer till barn var onödigt eftersom de växer ur dem så fort. Barn fick ha kläder som man tyckte var fina, men för flickor gällde särskilt: inga bara magar eller jeans.

Mannekänger i textilmuséet. Bonaden citerar Frithiofs saga: "Hvad lyckan bröt, kan hon försona, och hoppet bär en konungs krona" Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Gammplatsen Lycksele

Gammplatsudden i Lycksele rymmer naturreservat, fornminnesområde och ett hembygds- och museiområde. I reservatet på sju hektar bevaras den ovanliga naturtypen med näringsrik, gammal översvämningsskog med tall.

Sedan århundraden har Gammplatsen varit en samlingsplats för bland annat samer, nybyggare och handelsmän. Det är känt som platsen för det äldsta Lycksele.

Här byggdes den första kyrkan i Ume lappmark 1607.

1632 inrättades här en skola för samepojkar.

I Lapplands kulturbotaniska trädgård, Kulturbotan, bevaras välbekanta torpväxter med inspiration från den samiska hantverkstraditionen och nybyggarkulturen.

Skogsmuséet visar utställningar om huggarepoken och maskinepoken, liksom om skogens betydelse för samerna.

Vardagar under sommaren ges guidade turer och vissa dagar även kurser.

Gammplatsen och Skogsmuséet ligger i Lyckseles utkant längs väg E12 mot Hemavan.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPå hembygdsområdet på Gammplatsen i Lycksele finns förstås en diversehandel med tillhörande budcykel. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
På hembygdsområdet på Gammplatsen i Lycksele finns förstås en diversehandel med tillhörande budcykel. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Historia

Svenska sevärdheter: Gammplatsen i Lycksele ger liv åt gamla tider

Eva Sagerfors

På platsen för det äldsta Lycksele möter vi fint bevarade minnen från livet förr i södra Lappland. Varje byggnad väcker också tankar om då och nu. Sommar och jul sjuder det av liv på Gammplatsen, som speglar såväl den samiska som svenska historien. Följ med oss på en rundtur.

I Mamsell Lovisas skolbyggnad brinner en brasa i kaminen i rummet till vänster. Två unga guider som suttit i fåtöljerna vid brasan kommer snart och berättar om byggnaden vi befinner oss i. Liksom flera andra hus på hembygds- och museiområdet i Lycksele är det hitflyttat från trakten.

Skolsalen hittar vi rakt fram. Här står en tramporgel och på bänkplatserna finns griffeltavlor. På väggarna hänger faktatavlor om blommor. Atmosfären andas gamla tider.

Tramporgel och svart tavla längst fram i klassrummet i Mamsell Lovisas skola på Gammplatsen, Lycksele. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Vi får veta att Mamsell Lovisa Bergström flyttade upp från Stockholm 1847 för att utbilda samiska flickor i de nödvändigaste kunskaperna, det vill säga kristendom, läsning och skönskrift.

Skolhuset användes dock inte länge, utan stängdes 1870. Den blev sedan den första byggnaden som flyttades till Gammplatsudden. En period efter flytten 1948 användes den som hembygdsgård. Idag används den som Samegård.

Den gamla skolan är en av många byggnader på Gammplatsens hembygdsområde som berättar om livet förr. Längs den lilla byagatan med sina små hus i två våningar, som först möter besökaren, finns ett flertal små muséer.

Plupp-skylten framför ett av museigatans hus visar vägen för barn som vill gå tipspromenad. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

I jaktmuséet finns fina miljöer kring olika vilda djur uppbyggda, medan vi på informationstavlor kan läsa om jägarlivet och fångstmetoder. En tur upp för trappan i det gamla boningshuset bjuder på jakttroféer med upp till 24 taggar. Samlingen kommer från en samlare i trakten.

Även den gamla handelsboden, Gammplatsens Diversehandel, tar oss tillbaka i tiden, med sina gamla burkar och föremål i rader på hyllor längs väggarna. Här kan vi också handla vissa saker, som griffeltavlor och lergökar. Men ingen expedierar oss vid den gamla kassa-apparaten och en lapp om hur vi betalar med swish påminner oss om den tid vi faktiskt befinner oss i.

I diversehandeln finns en kassa-apparat av märket National. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Här ryms också ett omfattande skogsmuseum och förstås ett café. Utanför Café Ruselegården serveras gästerna bland blommande odlingslådor, och det är ett populärt ställe.

Lugnare är det för tillfället i den lilla kyrkan. Margaretakyrkan uppfördes 1973 efter ritningar av den åttakantiga kyrkan från 1736, som var Lyckseles andra kyrka. Milda, blå toner möter oss i kyrkans vilsamma miljö. Kyrkan är känd för sin fina akustik och då och då ordnas här också konserter.

Margaretakyrkan är uppkallad efter den samiska kvinna som verkade för kristendomens spridning på 1300-talet. Här syns också tre av de fyra samiska färgerna rött, gult, blått och grönt. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Att vi befinner oss i en del av Sápmi, samernas land, vittnar flera byggnader om. I samevistet ser vi flera kåtor och njalla, förvaringsbodar någon meter ovanför marken där livsmedlen förvaras till skydd mot djur.

Området bjuder på mycket som är intressant och tankeväckande för stora som små. I textilmuséets skrädderi sitter Mäster Lindgren på sitt bord, och mellan föremålen och skyltdockorna kan vi läsa på lappar bland annat om de kläd- och uppförandekoder som gällde. För barn gällde inga klädkoder och att köpa kostymer till barn var onödigt eftersom de växer ur dem så fort. Barn fick ha kläder som man tyckte var fina, men för flickor gällde särskilt: inga bara magar eller jeans.

Mannekänger i textilmuséet. Bonaden citerar Frithiofs saga: "Hvad lyckan bröt, kan hon försona, och hoppet bär en konungs krona" Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Gammplatsen Lycksele

Gammplatsudden i Lycksele rymmer naturreservat, fornminnesområde och ett hembygds- och museiområde. I reservatet på sju hektar bevaras den ovanliga naturtypen med näringsrik, gammal översvämningsskog med tall.

Sedan århundraden har Gammplatsen varit en samlingsplats för bland annat samer, nybyggare och handelsmän. Det är känt som platsen för det äldsta Lycksele.

Här byggdes den första kyrkan i Ume lappmark 1607.

1632 inrättades här en skola för samepojkar.

I Lapplands kulturbotaniska trädgård, Kulturbotan, bevaras välbekanta torpväxter med inspiration från den samiska hantverkstraditionen och nybyggarkulturen.

Skogsmuséet visar utställningar om huggarepoken och maskinepoken, liksom om skogens betydelse för samerna.

Vardagar under sommaren ges guidade turer och vissa dagar även kurser.

Gammplatsen och Skogsmuséet ligger i Lyckseles utkant längs väg E12 mot Hemavan.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024