loadingEn klok gumma använder en kaffekopp för att spå en ung mans framtid. Konstnären Jacob Kulle skildrade i sina målningar livet hos den skånska allmogen. Foto: Jacob Kulle
En klok gumma använder en kaffekopp för att spå en ung mans framtid. Konstnären Jacob Kulle skildrade i sina målningar livet hos den skånska allmogen. Foto: Jacob Kulle
Kultur

Spännande sägner omgärdade bondesamhällets kloka

Anton Nilsson

Personer som visste mer än andra kunde i det förindustriella samhället kallas för kloka. Under symposiet Kloka och klokskap diskuterades vad som gjorde att en person kallades för klok och hur denna titel ofta var förknippad med magiska förmågor.

Den 16 maj arrangerade Institutet för språk och folkminnen tillsammans med Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur symposiet Kloka och klokskap.

Symposiet hölls av kulturhistorikern och folkloristen Fredrik Skott som är avdelningschef vid Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg vid Institutet för språk och folkminnen, samt religionshistorikern och folkloristen Tommy Kuusela som arbetar som forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen vid Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.

De kloka

Kloka personer var nästan alltid äldre gubbar och gummor. De förmågor som följde med klokskapen kunde ibland anses vara medfödda men de som erhöll titeln klok var nästan alltid äldre personer.

Sägnerna kring hur en person blivit klok och eventuellt erhållit magiska förmågor var många. Vanligast i Sverige var sägnen om att den kloke hade ätit av en vit orm, men det kunde också handla om att personen fått sin kunskap av trollen eller andra väsen i skogen, varit i kontakt med undervärlden eller fått sin kunskap av samerna. Många som bodde söderut ansåg nämligen att samerna var trollkunniga.

Specialiseringar var vanligt. En klok kunde exempelvis vara specialist på att bota en speciell sjukdom, hitta borttappade föremål eller se in i framtiden. Folk kunde resa långa sträckor för att träffa en klok med rätt förmågor.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn klok gumma använder en kaffekopp för att spå en ung mans framtid. Konstnären Jacob Kulle skildrade i sina målningar livet hos den skånska allmogen. Foto: Jacob Kulle
En klok gumma använder en kaffekopp för att spå en ung mans framtid. Konstnären Jacob Kulle skildrade i sina målningar livet hos den skånska allmogen. Foto: Jacob Kulle
Kultur

Spännande sägner omgärdade bondesamhällets kloka

Anton Nilsson

Personer som visste mer än andra kunde i det förindustriella samhället kallas för kloka. Under symposiet Kloka och klokskap diskuterades vad som gjorde att en person kallades för klok och hur denna titel ofta var förknippad med magiska förmågor.

Den 16 maj arrangerade Institutet för språk och folkminnen tillsammans med Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur symposiet Kloka och klokskap.

Symposiet hölls av kulturhistorikern och folkloristen Fredrik Skott som är avdelningschef vid Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg vid Institutet för språk och folkminnen, samt religionshistorikern och folkloristen Tommy Kuusela som arbetar som forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen vid Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.

De kloka

Kloka personer var nästan alltid äldre gubbar och gummor. De förmågor som följde med klokskapen kunde ibland anses vara medfödda men de som erhöll titeln klok var nästan alltid äldre personer.

Sägnerna kring hur en person blivit klok och eventuellt erhållit magiska förmågor var många. Vanligast i Sverige var sägnen om att den kloke hade ätit av en vit orm, men det kunde också handla om att personen fått sin kunskap av trollen eller andra väsen i skogen, varit i kontakt med undervärlden eller fått sin kunskap av samerna. Många som bodde söderut ansåg nämligen att samerna var trollkunniga.

Specialiseringar var vanligt. En klok kunde exempelvis vara specialist på att bota en speciell sjukdom, hitta borttappade föremål eller se in i framtiden. Folk kunde resa långa sträckor för att träffa en klok med rätt förmågor.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024