Slås elen ut kan hela betalsystemet krascha
Jonas Milton, finansexpert på MSB, säger att man som privatperson bör ha en summa kontanter i mindre valörer hemma och förnödenheter för minst en vecka. Då kan man bättre klara en längre störning i betalsystemet. Foto: MSB


Digitala betallösningar har idag i princip konkurrerat ut alla andra betalsätt, vilket satt oss i en ytterst sårbar situation. Slås elen ut kan hela betalsystemet krascha, något vi måste gardera oss mot, enligt en ny rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Vi har kanske fokuserat lite väl mycket på kostnadseffektivitet, kundvänlighet och digitalisering, och inte tänkt så mycket på situationer där el och IT inte fungerar, säger Jonas Milton, finansexpert på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som ligger bakom projektet ”Om betalningssystemet kraschar”. 

– Vi såg att det här var en potentiell risk och sårbarhet i samhället som också skulle kunna få stora följdeffekter, säger han till Epoch Times. 

Spelformatet fördelaktigt

Projektet som pågått i fem år är ett samarbete mellan MSB och forskare från Mittuniversitetet, Linköpings universitet och företaget Combitech AB med Högskolan i Skövde som projektägare. 

För att ta reda på vad som händer när varken kortbetalningar eller internetbanker fungerar skapade forskarna ett datasimuleringsspel med ett fiktivt samhälle där betalsystemet slagits ut under en längre period.

En typisk fallgrop är att man endast hänvisar till ett betalalternativ, till exempel kontanter eller swish.

– Joeri van Laere, krisforskare på Högskolan i Skövde

Lokala samhällsaktörer alltifrån banker, kommun och polis till butiker, livsmedelsaffärer, bensinstationer och apotek bjöds sedan in för att spela spelet. Totalt hölls 21 workshops i 14 län.

– Fördelen med spelformen är att det blir ett både roligt och väldigt konkret sätt, säger Joeri van Laere, ledare för projektet och krisforskare på Högskolan i Skövde, till Epoch Times.

– Deltagarna får i uppdrag att sköta och styra ett fiktivt samhälle. Man diskuterar och kommer tillsammans fram till det bästa sättet att hantera situationen, säger han och tillägger att de därmed började utbilda sig själva och varandra.

Joeri van Laere, ledare för projektet, menar att samarbetet mellan deltagarna fungerade mycket bra och var en avgörande faktor. Foto: Högskolan i Skövde

Jonas Milton instämmer och menar att det varit extremt nyttigt.

– Att få visualisera det på det här sättet har gett oss en unik möjlighet att få till en diskussion och få fram olika typer av kreativa lösningar och idéer om hur man kan komma till rätta med den här typen av brister.

Fallgropar

De flesta deltagarna överraskades av att konsekvenser blev så stora när kortbetalningen försvann, och enligt Joeri van Laere var det några saker som stack ut.

– En typisk fallgrop är att man endast hänvisar till ett betalalternativ, till exempel kontanter eller swish. Då klarar inte det alternativ man hänvisar till trycket – kontanterna tar slut eller swish blir överbelastat.

– Så det gäller att från början erbjuda många betalalternativ, säger han.

Ett annat problem är svängningar i besöksflödena till butikerna, vilket innebär att många människor kommer dit samtidigt. 

– Det tar tid när det plötsligt ska vara alternativa betalmetoder, och det kan snabbt bli jättelånga köer med frustrerade människor som får vänta en timme i kassan. Här kan konflikter uppstå, folk kan bli arga på varandra och på personalen. Så man vill se till att människor kommer vid olika tider.

För att klara av en situation där elen försvinner behövs en beredskap med mindre sårbara betalsystem.

– Men det handlar inte om att hitta krissystem som ska kicka in, utan snarare om att göra betalningar mer resilienta. Då kan man använda dem både när saker tickar och går som de ska, och när saker gör att det inte fungerar som det brukar, säger Jonas Milton.

Han menar att även om kontanter är ett bra alternativ, så räcker det inte fullt ut. Samhället behöver också hitta och erbjuda offlinelösningar. 

– Man skulle exempelvis kunna ladda upp ett kort med ett värde, likt man gör hos sin lokala kaffehandlare, det vill säga förvara belopp lokalt på kort som man kan nyttja utan att behöva ringa eller koppla upp sig. Eller helt enkelt koppla en kredit till kortet, säger han.

– Jag tror också att vi måste titta på lösningar där man hittar fler trygghetspunkter i landet. Det vill säga om el och IT går ner och man inte kan komma åt sin internetbank, eller som handlare inte kan tanka av sina transaktioner, så måste man kunna vända sig till en punkt som har en mer robust IT- och eldrift i form av reservel.

Samverkan avgörande

En annan viktig aspekt som framkom i projektet var samverkan. 

– Krishantering i Sverige är väldigt fokuserad på vad myndigheter ska göra, men man har nu börjat inse att även näringslivet är en viktig aktör som sitter på väldigt många resurser, säger Joeri van Laere.

– Dessutom har vi börjat inse att när det gäller medborgare så räcker det inte att bara att ha lite reserver hemma, lite mat, vatten och kontanter och så vidare, utan vi behöver också på sikt börja utbilda medborgare i hur man bör tänka beteendemässigt i en kris.

Även Jonas Milton anser att det handlar om en helhet som måste fungera.

– Man kan inte förbereda sig enskilt för en kris. Man måste samverka både i krisen och i det förebyggande arbetet, säger han.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!                

 

Fakta

Rapport: Om betalsystemet kraschar

Syfte:

Ta reda på vilka konsekvenser som uppstår i olika samhällssektorer vid en långvarig betalsystemsstörning, samt hur kombinationer av åtgärder antingen kommer lindra konsekvenser eller skapa en eskalering.

Metod:

Representanter från näringsliv och myndigheter i 14 län deltog i ett simuleringsspel vid totalt 21 speldagar.

Slutsats:

Viktiga framgångsfaktorer:

Att tidigt erbjuda många betalalternativ, trygghetsskapande kommunikation, undvika hamstring eller stillestånd i varuförsäljning samt skapa trygghet i butiker genom extra personal.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)