loading





På grund av brist på hänglav behöver Jan Rannerud, ordförande i Sametingets rennäringsnämnd, stödutfodra sina renar. Foto: Susanne Malm
På grund av brist på hänglav behöver Jan Rannerud, ordförande i Sametingets rennäringsnämnd, stödutfodra sina renar. Foto: Susanne Malm
Inrikes

Skogsbruket påverkar rennäringen mest

Eva Sagerfors

Skogsbruket är den markanvändning som mest påverkar rennäringen, enligt Sametingets Jan Rannerud. Samtidigt som regeringens nya skogsproposition kan underlätta finns en oro för att hamna på sidan om, efter andra intressen i skogen.

Renarna räknas som tamdjur, sköts av renägaren och kontrolleras av veterinären, men till skillnad från andra tamdjur finns ingen ladugård där de hålls, berättar Jan Rannerud, ordförande i Sametingets rennäringsnämnd.

– Vår näring bygger ju på naturbete. Det skulle aldrig fungera att ha dem i en hage eller ett hus.

Rennäringen i Sverige

4 600 renägare har sammanlagt 225 000–228 000 renar.

Sommartid äter renen gräs, örter och löv. Vintertid äter den mest renlav, men även hänglav, ljung och kråkbär.

Renskötselområdet är det område där renskötsel får bedrivas och omfattar 50 procent av Sveriges yta. All mark är inte lämplig för renbete.

Gamla flyttleder används när renarna byter betesområde. Eftersom renarna är lättskrämda vanedjur är det svårt att ändra på.

Samebyn är ett geografiskt område där renskötsel bedrivs. I Sverige finns 51 fjällsamebyar och skogssamebyar.

Källa: Samer.se

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading





På grund av brist på hänglav behöver Jan Rannerud, ordförande i Sametingets rennäringsnämnd, stödutfodra sina renar. Foto: Susanne Malm
På grund av brist på hänglav behöver Jan Rannerud, ordförande i Sametingets rennäringsnämnd, stödutfodra sina renar. Foto: Susanne Malm
Inrikes

Skogsbruket påverkar rennäringen mest

Eva Sagerfors

Skogsbruket är den markanvändning som mest påverkar rennäringen, enligt Sametingets Jan Rannerud. Samtidigt som regeringens nya skogsproposition kan underlätta finns en oro för att hamna på sidan om, efter andra intressen i skogen.

Renarna räknas som tamdjur, sköts av renägaren och kontrolleras av veterinären, men till skillnad från andra tamdjur finns ingen ladugård där de hålls, berättar Jan Rannerud, ordförande i Sametingets rennäringsnämnd.

– Vår näring bygger ju på naturbete. Det skulle aldrig fungera att ha dem i en hage eller ett hus.

Rennäringen i Sverige

4 600 renägare har sammanlagt 225 000–228 000 renar.

Sommartid äter renen gräs, örter och löv. Vintertid äter den mest renlav, men även hänglav, ljung och kråkbär.

Renskötselområdet är det område där renskötsel får bedrivas och omfattar 50 procent av Sveriges yta. All mark är inte lämplig för renbete.

Gamla flyttleder används när renarna byter betesområde. Eftersom renarna är lättskrämda vanedjur är det svårt att ändra på.

Samebyn är ett geografiskt område där renskötsel bedrivs. I Sverige finns 51 fjällsamebyar och skogssamebyar.

Källa: Samer.se

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024