Under 90-talet började en kraftig ökning av skarv i Sverige. Det är en ganska impopulär fågel som äter mycket fisk och bor i stora kolonier. Nu visar en ny studie att skarvens ägg kan ge oss viktig miljöinformation.
Skarven häckar i stora kolonier längs kusterna i hela landet och i många sjöar. Eftersom den äter mycket fisk och lever i stora illaluktande kolonier på kustnära öar är det inte en särskilt omtyckt fågel. Men en ny studie som genomförts i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Stockholms universitet visar att skarv-ägg kan ge viktig information om miljögifter.
Enligt forskarna är det lättare att detektera miljögifter ju högre upp i näringsväven man kommer. Det blir också mer relevant att jämföra med vad vi människor exponeras för. Men arter högre upp i näringsväven är ofta sällsynta, skyddade och/eller har en begränsad utbredning.
Miljöförändringar sedan 60-talet
Redan på 60-talet började man samla in ägg från sillgrissla från Östersjön vilket lärt oss mycket om förändringar av gifter som skett i miljön över tid. I nuläget samlas även ägg från strandskata och fisktärna in för analysera halter av miljögifter på västkusten.
– Skarven finns överallt i Sverige, både vid sjöar och längs väst- och östkusten, och vore en lämplig art för miljögiftsövervakning. Den äter fisk och befinner sig högt upp i födoväven, säger Douglas Jones, miljöanalysspecialist vid SLU Artdatabanken, i pressmeddelandet.
Mer rovfisk – mer kvicksilver
Högst halter av kvicksilver mättes där skarven ätit mer rovfisk vilket var förväntat eftersom kvicksilver anrikas i födoväven. Enligt den här undersökningen åt skarvarna i Stockholms skärgård mest rovfisk
Enligt forskarna kan stabila isotoper av grundämnen hjälpa till att urskilja var någonstans ett djur har ätit. I den nya studien samlades ägg från skarvar från flera platser; norra Bottenhavet, Stockholm och Blekinges skärgårdar, från Bohuskusten samt från sjön Roxen i Östergötland.
– Svavelisotoper är en mycket bra markör för om skarven ätit i sjöar eller om den ätit i havet och kväveisotopanalyser, särskilt om de utförs i aminosyror, hjälper till att svara på var i födoväven skarven befinner sig, säger Agnes Karlsson, universitetslektor vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, i pressmeddelandet.
