loadingTvå av Fredrik Prosts nytillverkade samiska ceremonitrummor. Prost följer traditionella tillverkningsmetoder och en trumma kan ta hundratals timmar att tillverka. Foto: Inge-Wiktoria Påve
Två av Fredrik Prosts nytillverkade samiska ceremonitrummor. Prost följer traditionella tillverkningsmetoder och en trumma kan ta hundratals timmar att tillverka. Foto: Inge-Wiktoria Påve
Konst

Ska de samiska ceremonitrummorna få komma hem?

Anton Nilsson

FN:s urfolksdeklaration slår fast att urfolk har rätt till sina heliga föremål. Med detta som utgångspunkt har det startats en process för att återbörda två samiska ceremonitrummor som för tillfället är inlånade från Frankrike till Östasiatiska museet.

På 1720-talet stals två ceremonitrummor från Grans och Rans samebyar. Under förberedelserna till utställningen Juxtaposing craft på Östasiatiska museet i Stockholm lyckades den samiske konsthantverkaren Fredrik Prost tillsammans med konstnären Anna Senno, som tillsammans med Rebecca Ahlstedt kurerar utställningen, lokalisera de två trummorna.

Trummorna hade hamnat i arkivet på ett museum i Marseille i Frankrike. De lånades ut till utställningen i Stockholm och efter att de anlänt började Senno och Prost diskutera huruvida det gick att ordna så att trummorna stannade i Sverige.

Den samiska ceremonitrumman

Den samiska ceremonitrumman, eller spåtrumman som den ibland kallas, är ett ceremoniellt bruksföremål som används för att komma i kontakt med andevärlden.

Trummans skinn pryds av en bild över kosmos. Hur denna bild ser ut skiljer sig åt mellan olika samiska områden.
Historiskt har de vanligaste motiven för trummorna varit gudar, jakt- och bytesdjur samt boplatser.

Det vanligaste var att trumman användes av nåjden. Förutom att färdas i andevärlden sägs denne även kunna bota sjukdomar, spå framtiden och få fram viktig information såsom när det var bra att ge sig ut på jakt.

Att tillverka en trumma kan ta flera hundra timmar och kräver såväl speciella material som ceremonier. Det är olika hur väl hantverkarna följer dessa outtalade regler.

I början på 1700-talet var det vanligt att det fanns en trumma i de flesta hushåll, men mängder av trummor brändes och i dag räknar man med att det enbart finns 70–80 äldre trummor kvar.

Trumman är en viktig samisk symbol och används i traditionella och politiska sammanhang.

Källa: Samer.se

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingTvå av Fredrik Prosts nytillverkade samiska ceremonitrummor. Prost följer traditionella tillverkningsmetoder och en trumma kan ta hundratals timmar att tillverka. Foto: Inge-Wiktoria Påve
Två av Fredrik Prosts nytillverkade samiska ceremonitrummor. Prost följer traditionella tillverkningsmetoder och en trumma kan ta hundratals timmar att tillverka. Foto: Inge-Wiktoria Påve
Konst

Ska de samiska ceremonitrummorna få komma hem?

Anton Nilsson

FN:s urfolksdeklaration slår fast att urfolk har rätt till sina heliga föremål. Med detta som utgångspunkt har det startats en process för att återbörda två samiska ceremonitrummor som för tillfället är inlånade från Frankrike till Östasiatiska museet.

På 1720-talet stals två ceremonitrummor från Grans och Rans samebyar. Under förberedelserna till utställningen Juxtaposing craft på Östasiatiska museet i Stockholm lyckades den samiske konsthantverkaren Fredrik Prost tillsammans med konstnären Anna Senno, som tillsammans med Rebecca Ahlstedt kurerar utställningen, lokalisera de två trummorna.

Trummorna hade hamnat i arkivet på ett museum i Marseille i Frankrike. De lånades ut till utställningen i Stockholm och efter att de anlänt började Senno och Prost diskutera huruvida det gick att ordna så att trummorna stannade i Sverige.

Den samiska ceremonitrumman

Den samiska ceremonitrumman, eller spåtrumman som den ibland kallas, är ett ceremoniellt bruksföremål som används för att komma i kontakt med andevärlden.

Trummans skinn pryds av en bild över kosmos. Hur denna bild ser ut skiljer sig åt mellan olika samiska områden.
Historiskt har de vanligaste motiven för trummorna varit gudar, jakt- och bytesdjur samt boplatser.

Det vanligaste var att trumman användes av nåjden. Förutom att färdas i andevärlden sägs denne även kunna bota sjukdomar, spå framtiden och få fram viktig information såsom när det var bra att ge sig ut på jakt.

Att tillverka en trumma kan ta flera hundra timmar och kräver såväl speciella material som ceremonier. Det är olika hur väl hantverkarna följer dessa outtalade regler.

I början på 1700-talet var det vanligt att det fanns en trumma i de flesta hushåll, men mängder av trummor brändes och i dag räknar man med att det enbart finns 70–80 äldre trummor kvar.

Trumman är en viktig samisk symbol och används i traditionella och politiska sammanhang.

Källa: Samer.se

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024