Sanna Ehdin: Mat som känslostötdämpare
Författare och föreläsare inom självläkning och systemhälsa
Sanna Ehdin menar att ett matberoende oftast beror på att man dövar ett känslomässigt behov. Foto: Privat


Maten är ett känsloladdat ämne som i dag kan vara personligare att prata om än sex. Har man annorlunda matvanor kan det uppfattas som avvikande och väcka starka känslor. Numera är det tämligen accepterat att vara vegetarian, men när jag slutade äta socker 1993 hade jag aldrig kunnat föreställa mig hur provocerande det var för andra. Att tacka nej till en söt efterrätt verkar vara detsamma som att säga nej till ”den goda modern”.

Varför är maten ett så laddat ämne? Därför att ända sedan vi ammades är maten och födointaget förknippat med en rad känslor. Många av dagens vuxna blev fostrade i en anda av att spädbarn skulle ha mat var fjärde timme och följa en utstakad viktökningskurva. Ända fram till 1990-talet stod det i medicinska läroböcker att mamman skulle hålla för spädbarnets näsa för att avbryta amningen på utsatt tid!

Alltså har en hel generation blivit tränad i att inte få lov att känna sina egna matbehov.

Barnet fick hellre ligga och skrika av hunger än att man avvek från schemat. Det är mycket märkligt eftersom barn har individuella behov och bör behandlas därefter. Det finns säkert många vuxna som i dag lider av detta – utan att kunna minnas orsaken.


I en familj var föräldrarna så osäkra på den förstfödda dotterns behov att hon fick nappflaskan varje gång hon skrek. Följden blev att hon var ett ganska knubbigt barn. När flicka nummer två kom ville föräldrarna inte upprepa misstaget utan lät henne skrika. När de växte upp kom det första barnet att ha ständiga problem med övervikt medan den andra dottern alltid var mycket smal. Med jämna mellanrum ”glömde” hon helt enkelt bort att äta medan hennes äldre syster i vuxen ålder inte kunde ha någon mat hemma – för hon åt upp allt! Varje gång hon kände några känslor var hon tvungen att äta. Först efter bearbetning av den känslomässiga delen i kroppsinriktad psykoterapi kunde den yngre dottern frigöra sig från sina inlärda matmönster.

Tyvärr är det inte så enkelt att vi bara äter för att tillfredsställa hungerkänslor, utan ofta finns det även en känslomässig hunger att döva.

Äter vi för att trösta oss själva, för att fylla ett hål inom oss eller för att döva känslor som vi inte vill känna? Det finns många omedvetna skäl och detta tjänar bland andra godis-, läsk- och chipsindustrin stora pengar på, alltmedan vi urholkar våra kroppar genom att tillföra kalorier utan näring. Sötman dövar och ger njutning bara för stunden – snabbt föds ett nytt begär efter mer.


Även om man vet att man äter fel är det inte så lätt att ändra sina vanor. Forskare beräknar att det tar åtta veckor att bryta ett fysiologiskt beroende, det vill säga något som kroppen har vant sig vid. Ett psykologiskt beroende är det mycket enklare att bli av med, det sker mer på mental nivå. Därför är det viktigt att vara kräsen med det som man vänjer sin kropp vid. Det är mycket vunnet på att rannsaka sina vanor innan man har fastnat alltför hårt i dem.

Du är som du äter. Hur är du i dag?

Övergiven, respekterad, bestraffad eller älskad? Det vill säga den mat du ger dig själv säger något om hur du behandlar dig själv.

Reflektera

Stanna upp och tänk efter vad du har för känslomässigt förhållande till mat.

1. Hoppar du över lunchen när du inte har arbetat eller studerat tillräckligt?

2. Belönar du sedan dig själv i form av en chokladkaka på eftermiddagen?

3. Vill du sätta tänderna i en stor blodig biff när du egentligen är arg?

4. Har du behov av att bita och tugga på saker ibland – fast du kanske är arg istället?

5. Känner du dig ibland så rastlös att du kan äta upp en hel påse ostbågar eller jordnötter för att lugna dig?

6. Kan du inte sluta dricka eller äta på helgen när du kopplar av efter en veckas anspänning?

7. Tröstar du dig med mat eller dryck?

8. Behöver du äta eller dricka något för att kunna känna – alternativt inte känna något alls?

"Mindful eating" av Anna Wikfalk, Veronika Ryd och Tia Jumbe, 2014.

FAKTA OM BEROENDE:

När de naturliga belöningskänslorna hela tiden triggas på konstgjord väg, med legala eller illegala droger, fastnar man lätt i ett yttre beroende. Det beror på att receptorerna mättas varvid dosen måste ökas för att uppnå samma effekt och snart överstiger de negativa bieffekterna den ursprungliga positiva effekten.

Ett negativt beroende är något som tar energi och skapar obalans i kroppen. Det kan utvecklas till något sjukligt och tvångsmässigt där man inte slutar fastän det orsakar skada för en själv eller för ens närmaste. Det negativa eller sjukliga beroendet urholkar vår personliga kraft och gör oss ihåliga. Exempel på det är överdosering av spel, sex, alkohol, narkotika, arbete, mat, godis och så vidare.

Abstinensbesvären förvandlar det som från början kändes positivt till något belastande – lust har förvandlats till en last. Detta är akilleshälen i ett mycket begåvat biologiskt system som utvecklades för att säkra vår fortlevnad. Men det är upp till oss att sköta om detta naturliga, urgamla biologiska system så att det fungerar. Läs mer om beroende i Sockerbomben 3.0 av Bitten Jonsson och Pia Nordström, och se här för hjälp med professionell utbildning och behandling.

Återblick: detta är en text från Den Självläkande människan 1999 – kul att återpublicera den 18 år senare. Med tillägg om beroende.

Dr. Sanna Ehdin


Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.