loadingPartierna tävlar om att vinna landsbygdens röster. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Partierna tävlar om att vinna landsbygdens röster. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Så vill partierna vinna landsbygdens väljare

TT

Partierna tävlar om att vinna landsbygdens röster. Efter valet kan flera förslag kring varg, gruvor och drivmedel bli verklighet.

En viktig del av partiernas politik handlar om hur de vill göra det billigare för människor utanför de större städerna att ta bilen.

Under mandatperioden har alla utom Miljöpartiet (MP) gett grönt ljus för tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel. Det skulle öka utsläppen, enligt MP.

Det vill partierna göra på landsbygden

(TT)

Frågor och svar från riksdagspartierna.

1. Vilket är det viktigaste förslaget för en levande landsbygd?

S: Investera i samhällsservice, infrastruktur och statlig närvaro.

C: Förändra strandskyddet, minska regelbördan för svenskt jordbruk och mer likvärdig samhällsservice.

V: Stärk välfärden och likvärdigheten.

MP: Stärkt tillgång till samhällsservice och ge generella skattelättnader.

L: Likvärdig skola i hela Sverige.

KD: Sänkta drivmedelspriser genom sänkt reduktionsplikt.

M: Stärkt konkurrenskraft för jord- och skogsbruket.

SD: En sänkning av drivmedelspriserna.

.

2. Vill ni förändra drivmedelsskatten för de som bor på landsbygden? Hur?

S: Oklart. Vill införa ett nytt reseavdrag.

C: Ja. Slopa skatten långsiktigt på förnybara drivmedel som blandas i bensin och diesel.

V: Nej, inte permanent.

MP: Nej.

L: Nej, effektivare med förbättrat reseavdrag.

KD: Ja, skatt utifrån var och när drivmedlet används.

M: Ja, lägre skatt och reduktionsplikt i hela Sverige.

SD: Ja, permanenta skattesänkning och sänk reduktionsplikten till ett minimum.

.

3. Ska strandskyddet reformeras?

S: Ja. Förenkla att bygga strandnära, skärp skyddet där efterfrågan på mark är stor.

C: Ja. Avskaffa det generella strandskyddet på sikt.

V: Nej, men i vissa områden ska man lättare kunna få dispens att bygga.

MP: Nej, ska stärkas i högexploaterade områden.

L: Ja.

KD: Ja, mer än regeringen föreslagit.

M: Ja, avskaffa det generella strandskyddet och låt kommuner utfärda lokala strandskydd.

SD: Ja, flytta kontrollen från länsstyrelserna till kommunerna och regionerna.

.

4. Sverige ska vara helt uppkopplat 2025 – vad behöver göras mer för att nå målet?

S: Satsa mer resurser på bredband, genomför regeringens digitaliseringsstrategi.

C: Öka satsningar på fiber, it ska vara en naturlig del när man fattar beslut om transportinfrastruktur.

V: Öka anslagen till bredband, det offentliga ska ta större ansvar.

MP: Öka satsningar på bredband och uppkoppling på tåg.

L: Öka takten genom statlig finansiering.

KD: Höj stöden till utbyggnad av bredband, möjlighet till anslutning i "fel" kommun.

M: Se över regelverk, bredband ska klassas som nationell infrastruktur.

SD: Öka satsningar på it-infrastruktur.

.

5. Ska Sverige öppna fler gruvor?

S: Ja, för att utvinna nödvändiga metaller och mineraler för klimatomställningen.

C: Ja. Förenkla tillståndsprocesserna och gör det enklare att etablera gruvverksamhet.

V: Ja, det är motiverat av hållbarhetsskäl, men ska ej vara möjligt i skyddade naturområden.

MP: Oklart. Först återöppna gamla gruvor, satsa på återvinning. I sista hand öppna nya.

L: Ja, med högt ställda miljökrav.

KD: Oklart, ska ej politiken bestämma.

M: Ja, gärna. Förenkla tillståndsprocesser.

SD: Ja, och förenkla tillståndsprocesser.

.

6. Ska människor som flyttar till landsbygden få sina CSN-lån avskrivna?

S: Nej, driver inget sådant förslag. Vill stärka studiemedelssystemet.

C: Ja. Studieskulden ska kunna skrivas av med 10 procent per år.

V: Ja, för de som tar högskoleexamen eller arbetar inom bristyrken.

MP: Ja.

L: Nej. Locka med högre lön.

KD: Överväger, men har inget sådant förslag.

M: Nej, har inget sådant förslag.

SD: Ja, läkare, specialistsjuksköterskor och behöriga lärare.

.

7. Ska vargstammen minskas?

S: Ja. Står bakom riksdagsbeslut om ett intervall om 170–270 vargar.

C: Ja. Vill se ett första etappmål om 170 vargar och långsiktigt mål på max 150.

V: Nej.

MP: Nej.

L: Oklart. Politiker ska inte bestämma antal.

KD: Ja, i enlighet med riksdagsbeslut.

M: Ja, gå ned till 170 vargar i ett första steg.

SD: Ja, 170 vargar räcker gott.

.

8. Ska kommuner kunna säga nej till att ta emot flyktingar?

S: Nej.

C: Nej.

V: Nej.

MP: Nej.

L: Nej, men undantag ska kunna genomföras.

KD: Nja, tvång är inte bra men mottagandet ska vara gemensamt. Bevara det kommunala självstyret.

M: Nej, men ökad hänsyn ska tas till kommunernas förmåga att ta emot.

SD: Ja.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPartierna tävlar om att vinna landsbygdens röster. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Partierna tävlar om att vinna landsbygdens röster. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Så vill partierna vinna landsbygdens väljare

TT

Partierna tävlar om att vinna landsbygdens röster. Efter valet kan flera förslag kring varg, gruvor och drivmedel bli verklighet.

En viktig del av partiernas politik handlar om hur de vill göra det billigare för människor utanför de större städerna att ta bilen.

Under mandatperioden har alla utom Miljöpartiet (MP) gett grönt ljus för tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel. Det skulle öka utsläppen, enligt MP.

Det vill partierna göra på landsbygden

(TT)

Frågor och svar från riksdagspartierna.

1. Vilket är det viktigaste förslaget för en levande landsbygd?

S: Investera i samhällsservice, infrastruktur och statlig närvaro.

C: Förändra strandskyddet, minska regelbördan för svenskt jordbruk och mer likvärdig samhällsservice.

V: Stärk välfärden och likvärdigheten.

MP: Stärkt tillgång till samhällsservice och ge generella skattelättnader.

L: Likvärdig skola i hela Sverige.

KD: Sänkta drivmedelspriser genom sänkt reduktionsplikt.

M: Stärkt konkurrenskraft för jord- och skogsbruket.

SD: En sänkning av drivmedelspriserna.

.

2. Vill ni förändra drivmedelsskatten för de som bor på landsbygden? Hur?

S: Oklart. Vill införa ett nytt reseavdrag.

C: Ja. Slopa skatten långsiktigt på förnybara drivmedel som blandas i bensin och diesel.

V: Nej, inte permanent.

MP: Nej.

L: Nej, effektivare med förbättrat reseavdrag.

KD: Ja, skatt utifrån var och när drivmedlet används.

M: Ja, lägre skatt och reduktionsplikt i hela Sverige.

SD: Ja, permanenta skattesänkning och sänk reduktionsplikten till ett minimum.

.

3. Ska strandskyddet reformeras?

S: Ja. Förenkla att bygga strandnära, skärp skyddet där efterfrågan på mark är stor.

C: Ja. Avskaffa det generella strandskyddet på sikt.

V: Nej, men i vissa områden ska man lättare kunna få dispens att bygga.

MP: Nej, ska stärkas i högexploaterade områden.

L: Ja.

KD: Ja, mer än regeringen föreslagit.

M: Ja, avskaffa det generella strandskyddet och låt kommuner utfärda lokala strandskydd.

SD: Ja, flytta kontrollen från länsstyrelserna till kommunerna och regionerna.

.

4. Sverige ska vara helt uppkopplat 2025 – vad behöver göras mer för att nå målet?

S: Satsa mer resurser på bredband, genomför regeringens digitaliseringsstrategi.

C: Öka satsningar på fiber, it ska vara en naturlig del när man fattar beslut om transportinfrastruktur.

V: Öka anslagen till bredband, det offentliga ska ta större ansvar.

MP: Öka satsningar på bredband och uppkoppling på tåg.

L: Öka takten genom statlig finansiering.

KD: Höj stöden till utbyggnad av bredband, möjlighet till anslutning i "fel" kommun.

M: Se över regelverk, bredband ska klassas som nationell infrastruktur.

SD: Öka satsningar på it-infrastruktur.

.

5. Ska Sverige öppna fler gruvor?

S: Ja, för att utvinna nödvändiga metaller och mineraler för klimatomställningen.

C: Ja. Förenkla tillståndsprocesserna och gör det enklare att etablera gruvverksamhet.

V: Ja, det är motiverat av hållbarhetsskäl, men ska ej vara möjligt i skyddade naturområden.

MP: Oklart. Först återöppna gamla gruvor, satsa på återvinning. I sista hand öppna nya.

L: Ja, med högt ställda miljökrav.

KD: Oklart, ska ej politiken bestämma.

M: Ja, gärna. Förenkla tillståndsprocesser.

SD: Ja, och förenkla tillståndsprocesser.

.

6. Ska människor som flyttar till landsbygden få sina CSN-lån avskrivna?

S: Nej, driver inget sådant förslag. Vill stärka studiemedelssystemet.

C: Ja. Studieskulden ska kunna skrivas av med 10 procent per år.

V: Ja, för de som tar högskoleexamen eller arbetar inom bristyrken.

MP: Ja.

L: Nej. Locka med högre lön.

KD: Överväger, men har inget sådant förslag.

M: Nej, har inget sådant förslag.

SD: Ja, läkare, specialistsjuksköterskor och behöriga lärare.

.

7. Ska vargstammen minskas?

S: Ja. Står bakom riksdagsbeslut om ett intervall om 170–270 vargar.

C: Ja. Vill se ett första etappmål om 170 vargar och långsiktigt mål på max 150.

V: Nej.

MP: Nej.

L: Oklart. Politiker ska inte bestämma antal.

KD: Ja, i enlighet med riksdagsbeslut.

M: Ja, gå ned till 170 vargar i ett första steg.

SD: Ja, 170 vargar räcker gott.

.

8. Ska kommuner kunna säga nej till att ta emot flyktingar?

S: Nej.

C: Nej.

V: Nej.

MP: Nej.

L: Nej, men undantag ska kunna genomföras.

KD: Nja, tvång är inte bra men mottagandet ska vara gemensamt. Bevara det kommunala självstyret.

M: Nej, men ökad hänsyn ska tas till kommunernas förmåga att ta emot.

SD: Ja.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024