Så läker naturen oss
Kanske isolerar vi oss själva från den bästa medicinen
Foto: Dustin Scarpitti/Unsplash


Förr levde människorna närmare naturen. Nu studerar forskare hur naturen påverkar vår hälsa, och faktiskt kan cancer påverkas, liksom vår förmåga att fokusera. Att ta sig ut i naturen då och då, liksom att göra det till något positivt för barnen, är att investera i vår hälsa, nu och för framtiden.

Under större delen av mänsklighetens historia har kopplingen till naturen varit en av livets självklarheter. Vi hade en intim koppling till solens och årstidernas cykler och det som landet omkring oss kunde ge. Men under de senaste generationerna har vi distanserat oss själva från naturen på sätt som våra förfäder aldrig hade kunnat föreställa sig. Idag kan vi förtjäna vårt levebröd, shoppa, ha våra sociala liv och njuta av ändlösa mängder underhållning utan att någonsin lämna huset. Om vi inte har någonstans att gå finns det ingen praktisk anledning att gå ut.

Nutidens livsstil inomhus är ren, bekväm och behändig, men den kanske svälter oss på något som är vitalt för vårt välmående.

Om du tillbringar en dag i skogen har du 40 procent fler naturliga mördarceller i blodet.

Clemens Arvay, biolog

Enligt Clemens Arvay, österrikisk biolog och författare till ”The Biophilia Effect: A Scientific and Spiritual Exploration of the Healing Bond Between Humans and Nature” är våra kroppar gjorda för att vara utomhus mycket av tiden. Att vara i naturen gör oss inte bara lugna till sinnet, det kan också hjälpa att förebygga och behandla sjukdomar.

”Om du tillbringar en dag i skogen har du 40 procent fler naturliga mördarceller i blodet”, säger Arvay. ”Skogsluft kan också öka produktionen av DHEA i adrenal cortex. Det är en substans som skyddar oss från hjärtinfarkt.”

Skogsluft har visat sig öka nivån av proteiner som förebygger eller bekämpar cancer när den redan finns i kroppen. Den här ökade anti-canceraktiviteten varar i flera dagar efter att man har varit i skogen.

Foto: Antti Pajari/Unsplash

Avdelningen för Skogsmedicin

Mycket av den här forskningen har gjorts i Japan, där en skogspromenad ses som en behandling. Japanska universitet bildade 2012 en ny avdelning för medicinsk forskning – skogsmedicin. Rötterna kommer från den gamla japanska traditionen shinrin-yoku (skogsbad).

Det handlar förstås inte om bad så som vi tänker på det, utan egentligen om att ta en promenad i skogen. Arvay säger att det är ”som att simma med sinnena”, när kropp och sinne omsluts av det vilda.

En av anledningarna till att skogsluft kan hjälpa kroppen att bekämpa sjukdomar är terpenerna. Träden skickar ut dessa lättflyktiga fytokemikalier för att kommunicera med varandra och upprätthålla skogens ekosystem.

”När ett sjukdomsframkallande ämne kommer in i skogen kommer de träd och växter som först stöter på det att öka sin immunaktivitet och frigör specifika terpener till skogsluften”, säger Arvay. ”Andra växter uppfattar dessa terpener och därigenom meddelandet: Se upp, det är en attack!”

Den här biokemiska kommunikationen gör det möjligt för växter i avlägsna områden av skogen att skydda sig mot en invaderande organism.

”Det som är så fascinerande är att när vi går in i skogen och andas in terpenerna från växterna, då förbättrar vårt immunsystem sig också”, säger Arvay.

Michael Bischoff menar att hans tillstånd har förbättrats genom att han har varit i naturen. Han har gått in för skogsbad i skogarna längs Mississippifloden, nära hemmet i Minnesota. Det här började han med efter att läkare hade gjort allt de kunde för att behandla hans aggressiva hjärncancer.

”Jag gick igenom alla de vanliga behandlingarna; kemoterapi, strålning, kliniska försök och gjorde tre operationer”, säger Bischoff. ”Men efter den medicinska behandlingen efteråt, sade läkarna att min prognos inte såg bra ut. De flesta människor dör strax efter att de varit i det tillstånd jag var i, men det fanns inget mer de kunde göra.”

Han har gått från att fokusera på sin egen kropp och överlevnad, till att se sig själv som en del av ett större naturligt system.

Bischoff fick då veta mer om skogsbad genom ett hälsoforum på internet. Personen som tipsade honom föreslog ett skogsbad i veckan, men eftersom läget var så allvarligt beslöt Bischoff att han skulle ut i skogen varje dag.

Efter det har han upplevt minskad huvudvärk, minskad rädsla för döden och mindre ångest. Han har också fått bättre förmåga att slappna av och att lita på möjligheten till läkning. Det har också förändrat hans perspektiv. Han har gått från att fokusera på sin egen kropp och överlevnad, till att se sig själv som en del av ett större naturligt system.

”Det här har gett mig en större känsla av mening och kreativitet för resten av livet,” säger han.

Nature Deficit Disorder

Skogen har en unik effekt på kropp och sinne, men Arvay säger också att all sorts vild natur gör nytta. En öppnare plats, som till exempel en savann har visat sig kunna stimulera vårt parasympatiska nervsystem, vilket hjälper oss att slappna av och hjälper kroppen att återhämta sig.

”Det här är mycket viktigt för människor som bor i stora städer där det sympatiska nervsystemet vanligen är för aktivt”, säger han.

Problemet är att många av oss stadsbor antingen har dålig tillgång till vild natur eller saknar intresse för att söka upp den.

Våra institutioner, stadsplanering och kulturella attityder associerar omedvetet naturen med undergång (fördömer omedvetet..), samtidigt som friluftslivet skiljs från glädje och avskildhet.

Richard Louv, miljöjournalist

Ett resultat av detta är att dagens barn lider av vad miljöjournalisten Richard Louv kallar ”Nature Deficit Disorder” (syndrom som uppstår på grund av avsaknad av natur). Det här handlar inte bara om frestelsen till smartphones och videospel. I boken ”Last Child in the Woods”, beskriver Louv hur vår kultur aktivt förhindrar barn från att leka utomhus.

”Våra institutioner, stadsplanering och kulturella attityder associerar omedvetet naturen med farligheter, samtidigt som friluftslivet skiljs från glädje och avskildhet. Välmenta skolsystem, media och föräldrar skrämmer effektivt bort barnen från skogen och fälten”, skriver Louv.

Pedagogen Dr Allana Da Graca har dock sett att resultaten kan bli mirakulösa när barn får vara i naturen.

Under ett sommarprogram i skogarna i New Jersey hade Da Graca hand om tretton tonåringar under nio veckor. Målet med programmet var att storstadsbarn skulle få vara i naturen och att hjälpa dem att utveckla förmågor för livet. 

Först var det svårt att anpassa sig till vildmarken men efter ungefär två veckor kunde La Graca se en märkbar förändring i barnens förtroende, tillit och motivation.

”Det var verkligen omvälvande”, säger La Graca. ”En del av dem kom från hemska förhållanden, men de kunde hitta ro och kommunicera med varandra. Jag har aldrig sett en sådan förändring som den hos de här unga människorna.”

Foto: Paul Summers/Unsplash

Först var det svårt att anpassa sig till vildmarken men efter ungefär två veckor kunde La Graca se en märkbar förändring i barnens förtroende, tillit och motivation. De anpassade sig till en ny miljö, från den bekanta; i betong, med skrikande sirener, till träd och kvittrande fåglar. Medan de tog in den nya miljön började de själva att förändras. De släppte sitt tuffa yttre och delade sina drömmar och bördor med varandra runt lägerelden.

Forskare har inte tittat på om samma förändring skulle ske om barnen fick samma stöd i en inomhusmiljö. Men Da Gracas upplevelse är att närvaron av naturen var grundläggande för den förändring hon såg hos ungdomarna.

”Det kändes som att de verkligen fick läka”, säger hon. ”När man tittar på studier på elever i storstäder och frekvensen för att hoppa av skolan, den största delen är unga som påverkas av yttre influenser. Det handlar inte om att de inte är smarta nog, det handlar om att de inte kan fokusera. Men naturen lät de här barnen få stillhet.”

Få naturen närmare

Naturen kan skärpa sinnet, enligt Rachel och Steven Kaplan, professorer i miljöpsykologi vid University of Michigan. De har visat att vistelse i naturen återställer vår förmåga till riktad uppmärksamhet, den sorten som behövs för skola och arbete.

Även de som bor i stora städer har vanligtvis tillgång till ett naturligt ekosystem inom 20 minuters lokaltrafik, enligt Arvay.

Det finns också sätt att få naturen närmare. I den nya boken ”Biophilia in the City” uppmuntrar Arvay till att täcka varje tänkbart utrymme i stadsmiljön med växter. Det kan vara takträdgårdar, gröna korridorer och växande fasader.

Idén kan hjälpa till att sänka temperaturer, minska kostnader för luftkonditionering och avvärja luftföroreningar som kommer av den höga värmeabsorptionen i områden med mycket asfalt och betong.

Det skulle också ge oss en miljö som passar bättre för våra kroppar och sinnen.

”Vi är en del av naturen”, säger Arvay. ”Om vi separerar oss från våra naturliga miljöer så kommer det att ha en negativ effekt på oss. Det är rätt uppenbart.”