loading

Foto: Brenda Godinez
Foto: Brenda Godinez
Hälsa

Probiotika: Vad du bör veta om goda bakterier

Andrea Donsky, www.naturallysavvy.com

När jag växte upp såg man på alla bakterier som dåliga. Det var mikroskopiska organismer som orsakade sjukdom och symptom och därför borde undvikas. Men tiderna har förändrats allteftersom experter har upptäckt mer om världen med nyttiga och skadliga bakterier, vår tarmflora och vilken roll de spelar för vår allmänna hälsa.

Probiotika är levande bakterier som har visats vara nyttiga för hälsan. De här goda bakterierna kan vi få i oss genom olika livsmedel (vanligtvis fermenterade) och tillskott. Fermenterade livsmedel är livsmedel som har förändrats på mikrobiellt sätt eller där nyttiga bakterier har fått verka. Fermenterade livsmedel kan innehålla probiotika. Probiotika är mycket specifika bakterier som är kända för att vara till nytta för människans hälsa, medan prebiotika är hälsosamma växtfibrer som utgör mat till de här nyttiga bakterierna. Prebiotika och fermenterade livsmedel är en del av en hälsosam kost, där tillskott är en mer koncentrerad form av probiotika.

De vanligaste bakterierna som klassas som probiotika tillhör någon av grupperna Lactobacillus eller Bifidobacterium. Bakterier tillhörande den första gruppen är de vanligaste och förekommer i fermenterade livsmedel. De kan hjälpa att ta hand om diarré och laktosintolerans. Bakterier i den senare gruppen kan också hittas i en del mjölkprodukter och kan lätta på symptom som irritabel tarm (IBS) och andra tillstånd.

Tarmflora och probiotika

När de goda och de dåliga bakterierna inte är i balans i tarmsystemet dominerar de skadliga bakterierna och resultatet kan bli infektioner, matsmältningsproblem, depression, trötthet och en rad andra symptom och sjukdomar.

Tarmsystemet och bakteriefloran i det har kallats för vår andra hjärna. Anledningen är att bakterierna i tarmkanalen, både de goda och de dåliga, hela tiden utbyter meddelanden med kroppens celler. Därför är bakterierna en del av vår hälsa på alla områden i kroppen. Till exempel spelar bakterier en viktig roll i hur immunsystemet fungerar, matsmältningen och produktionen av nya molekyler som enzymer och vitaminer.

Vår tarmflora är inte en statisk miljö; den förändras hela tiden och påverkas kraftigt av faktorer som vi kan eller inte kan kontrollera. Sådant som kan påverka kan vara kost, stress, medicinering (särskilt antibiotika), hälsotillstånd och miljöföroreningar, liksom ålder och ärftliga faktorer. När negativa faktorer tar överhand dominerar de dåliga bakterierna och vi kan få problem med hälsan.

Vad probiotika kan göra

Probiotika kan ha flera kritiska funktioner i kroppen. Till exempel kan probiotika:

- Hjälpa till att återställa mängden nyttiga bakterier i tarmfloran efter användning av antibiotika, liksom antivirala eller svampdödande medel, vilka förstör både goda och dåliga bakterier.

- Hjälpa till att återställa balansen mellan goda och dåliga bakterier i kroppen för att säkerställa att den fungerar optimalt.

- Hjälpa till att ta hand om vissa hälsotillstånd kopplade till obalanser mellan goda och dåliga bakterier, som diarré, IBS, depression, tarminflammation, allergier och eksem, med mera. Probiotika kan också förbättra immunförsvarets funktion och hjälpa till att hålla hjärtat friskt genom att sänka kolesterolnivån i blodet.

För att illustrera de långtgående effekterna av probiotika på hälsan ska vi utveckla den sista punkten.

Allergier och eksem: Probiotika har visat sig kunna minska risken avsevärt för nyfödda att utveckla eksem, när ammande mödrar tog tillskott av nyttiga bakterier. I en studie rapporterar man att probiotika visar förmåga att hjälpa till att förebygga utvecklingen av allergisjukdomar under ungdomsåren och senare.

Diarré: Probiotika kan vara till hjälp när det gäller att lätta på olika sorters diarré, inklusive antibiotika-associerad diarré, infektionsdiarré, resediarré och andra typer.

Diabetes: Probiotika kan hjälpa till att ta hand om blodsockret och insulinkänslighet hos människor med diabetes typ 2.

Hjärthälsa: Forskning visar att probiotika kan minska nivåerna av dåligt kolesterol (LDL) och totalt kolesterol, liksom blodtrycket.

Dålig matsmältning: Probiotika har visat sig lätta på symptomen vid dålig matsmältning och halsbränna. De här goda bakterierna förstärker enzymer som främjar bättre matsmältning och förenar sig med prebiotika (som ger näring till goda bakterier) för att hjälpa till i mag-tarmkanalen.

Mental hälsa: I studier på både djur och människor har man sett att användningen av probiotiska tillskott kan hjälpa till att ta hand om olika mentala hälsotillstånd, som ångest, autism, depression, minne och tvångssyndrom.

Att välja och att använda probiotika

Vid användning av probiotikatillskott följ instruktionen på förpackningen eller från din läkare. Generellt ska probiotika tas på fastande mage ungefär en halvtimme innan man äter. Din läkare kan dock ge andra rekommendationer.

Produktionen av magsyror och andra vätskor triggas av att det finns mat i magen. De kan samtidigt döda de nyttiga bakterierna och därmed kan man maximera nyttan av att ta probiotika genom att ta dem på tom mage. Det rekommenderas också att ta probiotika tillsammans med renat vatten, eftersom klor och andra kemikalier i det vanliga ledningsvattnet kan döda nyttiga mikroorganismer.

Probiotikatillskott doseras i CFU, eller colony forming units, det vill säga hur många levande bakterier i ett prov som kan dela sig och bilda bakteriekolonier. Goda bakterier som kan bilda kolonier är levande och kan därför göra nytta i tarmfloran.

CFU anges i miljoner eller miljarder, och en typisk probiotisk dos för att bibehålla hälsan kan ligga på 10-15 miljarder CFU dagligen för vuxna. Vid ett specifikt hälsotillstånd kan man höja dosen. Om man till exempel har diarré kan man behöva ta 50 miljarder CFU per dag. Det är bra att diskutera med en kunnig yrkesperson hur mycket just du behöver.

Probiotikatillskott finns i olika former. Oavsett vilken form du väljer så är det viktigt att bakteriekoncentrationen kan garanteras fram till bäst-före-datumet. I en kapsel eller tablett är bakterierna skyddade på färden genom magen, så att de är redo att börja arbeta när de når tarmen. Behåll kapseln intakt även om den innehåller ett pulver genom att ta den enligt anvisningarna. Flytande probiotika kan blandas i en smoothie eller tas för sig själv. Uppvärmning av probiotika rekommenderas aldrig.

Välj probiotikatillskott som innehåller minst två till tre olika nyttiga bakterier, där det finns forskning bakom slutprodukten som visar hur bakteriestammarna samverkar i synergi.

I de flesta fall finns inga kopplingar mellan probiotikatillskott och bieffekter. En del människor kan dock få mild diarré, gaser, uppsvälldhet eller orolig mage när de börjar ta tillskottet. Det är sällan någon får allergiska reaktioner. Skulle det hända så kontakta din läkare.

Fråga alltid en yrkesperson om forskningsstudier på produkten och om dess verkan i kroppen.

Andrea Donsky är internationell hälsoexpert, författare, registrerad holistisk nutritionist, grundare av NaturallySavvy.com – som belönades med Healthlines utmärkelse Best Healthy Living Blogs 2019. Artikeln publicerades först på NaturallySavvy.com.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Foto: Brenda Godinez
Foto: Brenda Godinez
Hälsa

Probiotika: Vad du bör veta om goda bakterier

Andrea Donsky, www.naturallysavvy.com

När jag växte upp såg man på alla bakterier som dåliga. Det var mikroskopiska organismer som orsakade sjukdom och symptom och därför borde undvikas. Men tiderna har förändrats allteftersom experter har upptäckt mer om världen med nyttiga och skadliga bakterier, vår tarmflora och vilken roll de spelar för vår allmänna hälsa.

Probiotika är levande bakterier som har visats vara nyttiga för hälsan. De här goda bakterierna kan vi få i oss genom olika livsmedel (vanligtvis fermenterade) och tillskott. Fermenterade livsmedel är livsmedel som har förändrats på mikrobiellt sätt eller där nyttiga bakterier har fått verka. Fermenterade livsmedel kan innehålla probiotika. Probiotika är mycket specifika bakterier som är kända för att vara till nytta för människans hälsa, medan prebiotika är hälsosamma växtfibrer som utgör mat till de här nyttiga bakterierna. Prebiotika och fermenterade livsmedel är en del av en hälsosam kost, där tillskott är en mer koncentrerad form av probiotika.

De vanligaste bakterierna som klassas som probiotika tillhör någon av grupperna Lactobacillus eller Bifidobacterium. Bakterier tillhörande den första gruppen är de vanligaste och förekommer i fermenterade livsmedel. De kan hjälpa att ta hand om diarré och laktosintolerans. Bakterier i den senare gruppen kan också hittas i en del mjölkprodukter och kan lätta på symptom som irritabel tarm (IBS) och andra tillstånd.

Tarmflora och probiotika

När de goda och de dåliga bakterierna inte är i balans i tarmsystemet dominerar de skadliga bakterierna och resultatet kan bli infektioner, matsmältningsproblem, depression, trötthet och en rad andra symptom och sjukdomar.

Tarmsystemet och bakteriefloran i det har kallats för vår andra hjärna. Anledningen är att bakterierna i tarmkanalen, både de goda och de dåliga, hela tiden utbyter meddelanden med kroppens celler. Därför är bakterierna en del av vår hälsa på alla områden i kroppen. Till exempel spelar bakterier en viktig roll i hur immunsystemet fungerar, matsmältningen och produktionen av nya molekyler som enzymer och vitaminer.

Vår tarmflora är inte en statisk miljö; den förändras hela tiden och påverkas kraftigt av faktorer som vi kan eller inte kan kontrollera. Sådant som kan påverka kan vara kost, stress, medicinering (särskilt antibiotika), hälsotillstånd och miljöföroreningar, liksom ålder och ärftliga faktorer. När negativa faktorer tar överhand dominerar de dåliga bakterierna och vi kan få problem med hälsan.

Vad probiotika kan göra

Probiotika kan ha flera kritiska funktioner i kroppen. Till exempel kan probiotika:

- Hjälpa till att återställa mängden nyttiga bakterier i tarmfloran efter användning av antibiotika, liksom antivirala eller svampdödande medel, vilka förstör både goda och dåliga bakterier.

- Hjälpa till att återställa balansen mellan goda och dåliga bakterier i kroppen för att säkerställa att den fungerar optimalt.

- Hjälpa till att ta hand om vissa hälsotillstånd kopplade till obalanser mellan goda och dåliga bakterier, som diarré, IBS, depression, tarminflammation, allergier och eksem, med mera. Probiotika kan också förbättra immunförsvarets funktion och hjälpa till att hålla hjärtat friskt genom att sänka kolesterolnivån i blodet.

För att illustrera de långtgående effekterna av probiotika på hälsan ska vi utveckla den sista punkten.

Allergier och eksem: Probiotika har visat sig kunna minska risken avsevärt för nyfödda att utveckla eksem, när ammande mödrar tog tillskott av nyttiga bakterier. I en studie rapporterar man att probiotika visar förmåga att hjälpa till att förebygga utvecklingen av allergisjukdomar under ungdomsåren och senare.

Diarré: Probiotika kan vara till hjälp när det gäller att lätta på olika sorters diarré, inklusive antibiotika-associerad diarré, infektionsdiarré, resediarré och andra typer.

Diabetes: Probiotika kan hjälpa till att ta hand om blodsockret och insulinkänslighet hos människor med diabetes typ 2.

Hjärthälsa: Forskning visar att probiotika kan minska nivåerna av dåligt kolesterol (LDL) och totalt kolesterol, liksom blodtrycket.

Dålig matsmältning: Probiotika har visat sig lätta på symptomen vid dålig matsmältning och halsbränna. De här goda bakterierna förstärker enzymer som främjar bättre matsmältning och förenar sig med prebiotika (som ger näring till goda bakterier) för att hjälpa till i mag-tarmkanalen.

Mental hälsa: I studier på både djur och människor har man sett att användningen av probiotiska tillskott kan hjälpa till att ta hand om olika mentala hälsotillstånd, som ångest, autism, depression, minne och tvångssyndrom.

Att välja och att använda probiotika

Vid användning av probiotikatillskott följ instruktionen på förpackningen eller från din läkare. Generellt ska probiotika tas på fastande mage ungefär en halvtimme innan man äter. Din läkare kan dock ge andra rekommendationer.

Produktionen av magsyror och andra vätskor triggas av att det finns mat i magen. De kan samtidigt döda de nyttiga bakterierna och därmed kan man maximera nyttan av att ta probiotika genom att ta dem på tom mage. Det rekommenderas också att ta probiotika tillsammans med renat vatten, eftersom klor och andra kemikalier i det vanliga ledningsvattnet kan döda nyttiga mikroorganismer.

Probiotikatillskott doseras i CFU, eller colony forming units, det vill säga hur många levande bakterier i ett prov som kan dela sig och bilda bakteriekolonier. Goda bakterier som kan bilda kolonier är levande och kan därför göra nytta i tarmfloran.

CFU anges i miljoner eller miljarder, och en typisk probiotisk dos för att bibehålla hälsan kan ligga på 10-15 miljarder CFU dagligen för vuxna. Vid ett specifikt hälsotillstånd kan man höja dosen. Om man till exempel har diarré kan man behöva ta 50 miljarder CFU per dag. Det är bra att diskutera med en kunnig yrkesperson hur mycket just du behöver.

Probiotikatillskott finns i olika former. Oavsett vilken form du väljer så är det viktigt att bakteriekoncentrationen kan garanteras fram till bäst-före-datumet. I en kapsel eller tablett är bakterierna skyddade på färden genom magen, så att de är redo att börja arbeta när de når tarmen. Behåll kapseln intakt även om den innehåller ett pulver genom att ta den enligt anvisningarna. Flytande probiotika kan blandas i en smoothie eller tas för sig själv. Uppvärmning av probiotika rekommenderas aldrig.

Välj probiotikatillskott som innehåller minst två till tre olika nyttiga bakterier, där det finns forskning bakom slutprodukten som visar hur bakteriestammarna samverkar i synergi.

I de flesta fall finns inga kopplingar mellan probiotikatillskott och bieffekter. En del människor kan dock få mild diarré, gaser, uppsvälldhet eller orolig mage när de börjar ta tillskottet. Det är sällan någon får allergiska reaktioner. Skulle det hända så kontakta din läkare.

Fråga alltid en yrkesperson om forskningsstudier på produkten och om dess verkan i kroppen.

Andrea Donsky är internationell hälsoexpert, författare, registrerad holistisk nutritionist, grundare av NaturallySavvy.com – som belönades med Healthlines utmärkelse Best Healthy Living Blogs 2019. Artikeln publicerades först på NaturallySavvy.com.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024