loading
Annemarie Gardshol, vd Postnord Sverige. Foto: Pontus Lundahl/TT
Annemarie Gardshol, vd Postnord Sverige. Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Postnord hoppas på digital brevlåda

Epoch Times

Tomt i brevlådan – och Postnord får det allt tuffare. Nu hoppas nya Sverigechefen Annemarie Gardshol på Postnords digitala brevlåda för att rädda ekonomin när brevintäkterna sinar.

Brevmängderna i Sverige har minskat med 46 procent sedan millennieskiftet, och Annemarie Gardshol tror ändå att vi bara sett början på minskningen.

– Det är massor av post som inte längre finns kvar. Tänk på sådant som kontoutdrag, kreditkortsfakturor och försäkringshandlingar som nu går digitalt.

Intäkterna försvinner

Minskade brevmängder betyder förstås minskade intäkter för Postnord, som ändå måste hålla en stor organisation i gång för att kunna skicka ut de allt färre försändelserna.

– Vi har 10 000 brevbärare, och omkring 4 000 anställda på terminalerna. Det är himla mycket pengar. Vi måste anpassa infrastrukturen.

Även om den svenska delen av Postnord ger plusresultat än så länge pekar prognoserna bara nedåt för brevintäkterna.

I Danmark har brevskickandet upphört långt tidigare än här, eftersom danska myndigheter sedan länge slutat att skicka brev. Den danska delen av Postnord blöder, och har fått ägartillskott av den danska staten för att klara omställningen.

Det är den utvecklingen vi står inför här också, tror Annemarie Gardshol. Men i Sverige har vi fortfarande lite tid att ställa om.

Sex, sju år efter Danmark

– Vi är nu där Danmark befann sig för sex, sju år sedan.

Frågan är när det sista fysiska brevet skickas i Sverige.

– Det är jättesvårt att säga. Kanske aldrig, säger hon, och pekar på att fysisk reklam i brevlådan nu blir mer synlig, när brevmängderna sinar.

Nu satsar Postnord på en egen digital brevlåda för att stå sig i konkurrensen mot exempelvis Kivra.

– Planen är att lansera den nästa år. Vi tittar på lösningar så att mottagaren själv ska kunna välja hur posten ska levereras.

Viss post kanske man kommer vilja ha i fysisk form, medan annan passar bättre som digital.

Postnord har haft en digital brevlåda tidigare, men den lades ned, berättar hon.

– Vi var för tidiga på marknaden.

Nu hoppas hon på den nya digitala brevlådan för Postnord.

Fast det räcker inte. Det måste också till ändringar i postutdelningen för att Postnord ska reda sig i framtiden.

Annemarie Gardshol visar upp fysiska brev med synpunkter hon fått från Postnordkunder. Foto: Pontus Lundahl/TT

Inte varje dag

I januari kom nya regler som ger Postnord två dagar på sig att dela ut breven. Men i framtiden måste postutdelningen ske ännu mer sällan, tycker hon. När hon luftade sina tankar i en radiointervju för en tid sedan blev många upprörda.

– Vi har en postlag som säger att vi måste ha kostnadstäckning för brevhanteringen, och en postförordning som reglerar portot och servicen. Nu har vi kommit till en punkt då vi måste välja.

Det går inte att hålla samma service med nuvarande portoregler, förklarar hon.

– Jag tror att portot kommer behöva höjas med en krona varje år.

Hon ser också lättnader i kravet på postutdelning varje dag som en nödvändighet.

– Men detta är en jätteknepig fråga. Vi måste upprätthålla en god kvalitet samtidigt som verksamheten inte skall gå med förlust. Det är därför vi startar dialogen nu, för det tar tid att ställa om. När volymerna väl börjar vika ordentligt är det svårare att göra något.

Men samtidigt som breven minskar så ökar paketen. Kanske skulle man kunna tänka sig att det skulle glädja Postnord, som får mer intäkter från paketen. Men paketruschen ställer också till det, särskilt vid exempelvis Black friday och under julhandeln. Det krävs helt enkelt mer folk och fler bilar för att leverera, och sådant kostar pengar.

Kapacitetstillägg

Därför tar Postnord ut en extra avgift på paket från Black friday till över jul. Postnord själva kallar det för kapacitetstillägg. Detta har retat upp kunderna rejält – vilket annat företag tar extra betalt för att de säljer mer av en tjänst? Men Annemarie Gardshol förklarar att det inte går att dimensionera pakethanteringen för topparna i näthandeln.

– Frakt är inte gratis. Vi är först ut i Sverige att ta ut det här tillägget, men det är inte ovanligt utomlands.

Postnord får massor av skäll – för brev som inte kommer fram, paket som tappas bort, för den extra paketavgiften och för trasslet med momshanteringen och den extra avgiften på Kinapaketen.

– Vi tar det på största allvar. Om vi gör fel så ska vi stå för det, och inte skylla ifrån oss.

Orättvist

Ändå tycker hon ibland att Postnord får orättvist mycket ovett. Allt är inte Postnords fel, påpekar hon, och det händer att andra post-aktörers missar skvätter över på Postnord.

– Företag kan välja att anlita olika aktörer. I storstäderna har vi till exempel bara 50 procent av marknaden.

Nog kan man fråga sig hur det känns att sätta sig i ledningen för ett företag vars verksamhet är stadigt på väg nedåt, samtidigt som kunderna rasar.

– Det är ett väldigt viktigt uppdrag. Jag tror att det finns mycket att jobba med. Och så har vi så fantastiska medarbetare, det är därifrån jag får mitt engagemang. Jag vill att vi ska återfå allmänhetens förtroende.

(Johanna Cederblad/TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Annemarie Gardshol, vd Postnord Sverige. Foto: Pontus Lundahl/TT
Annemarie Gardshol, vd Postnord Sverige. Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Postnord hoppas på digital brevlåda

Epoch Times

Tomt i brevlådan – och Postnord får det allt tuffare. Nu hoppas nya Sverigechefen Annemarie Gardshol på Postnords digitala brevlåda för att rädda ekonomin när brevintäkterna sinar.

Brevmängderna i Sverige har minskat med 46 procent sedan millennieskiftet, och Annemarie Gardshol tror ändå att vi bara sett början på minskningen.

– Det är massor av post som inte längre finns kvar. Tänk på sådant som kontoutdrag, kreditkortsfakturor och försäkringshandlingar som nu går digitalt.

Intäkterna försvinner

Minskade brevmängder betyder förstås minskade intäkter för Postnord, som ändå måste hålla en stor organisation i gång för att kunna skicka ut de allt färre försändelserna.

– Vi har 10 000 brevbärare, och omkring 4 000 anställda på terminalerna. Det är himla mycket pengar. Vi måste anpassa infrastrukturen.

Även om den svenska delen av Postnord ger plusresultat än så länge pekar prognoserna bara nedåt för brevintäkterna.

I Danmark har brevskickandet upphört långt tidigare än här, eftersom danska myndigheter sedan länge slutat att skicka brev. Den danska delen av Postnord blöder, och har fått ägartillskott av den danska staten för att klara omställningen.

Det är den utvecklingen vi står inför här också, tror Annemarie Gardshol. Men i Sverige har vi fortfarande lite tid att ställa om.

Sex, sju år efter Danmark

– Vi är nu där Danmark befann sig för sex, sju år sedan.

Frågan är när det sista fysiska brevet skickas i Sverige.

– Det är jättesvårt att säga. Kanske aldrig, säger hon, och pekar på att fysisk reklam i brevlådan nu blir mer synlig, när brevmängderna sinar.

Nu satsar Postnord på en egen digital brevlåda för att stå sig i konkurrensen mot exempelvis Kivra.

– Planen är att lansera den nästa år. Vi tittar på lösningar så att mottagaren själv ska kunna välja hur posten ska levereras.

Viss post kanske man kommer vilja ha i fysisk form, medan annan passar bättre som digital.

Postnord har haft en digital brevlåda tidigare, men den lades ned, berättar hon.

– Vi var för tidiga på marknaden.

Nu hoppas hon på den nya digitala brevlådan för Postnord.

Fast det räcker inte. Det måste också till ändringar i postutdelningen för att Postnord ska reda sig i framtiden.

Annemarie Gardshol visar upp fysiska brev med synpunkter hon fått från Postnordkunder. Foto: Pontus Lundahl/TT

Inte varje dag

I januari kom nya regler som ger Postnord två dagar på sig att dela ut breven. Men i framtiden måste postutdelningen ske ännu mer sällan, tycker hon. När hon luftade sina tankar i en radiointervju för en tid sedan blev många upprörda.

– Vi har en postlag som säger att vi måste ha kostnadstäckning för brevhanteringen, och en postförordning som reglerar portot och servicen. Nu har vi kommit till en punkt då vi måste välja.

Det går inte att hålla samma service med nuvarande portoregler, förklarar hon.

– Jag tror att portot kommer behöva höjas med en krona varje år.

Hon ser också lättnader i kravet på postutdelning varje dag som en nödvändighet.

– Men detta är en jätteknepig fråga. Vi måste upprätthålla en god kvalitet samtidigt som verksamheten inte skall gå med förlust. Det är därför vi startar dialogen nu, för det tar tid att ställa om. När volymerna väl börjar vika ordentligt är det svårare att göra något.

Men samtidigt som breven minskar så ökar paketen. Kanske skulle man kunna tänka sig att det skulle glädja Postnord, som får mer intäkter från paketen. Men paketruschen ställer också till det, särskilt vid exempelvis Black friday och under julhandeln. Det krävs helt enkelt mer folk och fler bilar för att leverera, och sådant kostar pengar.

Kapacitetstillägg

Därför tar Postnord ut en extra avgift på paket från Black friday till över jul. Postnord själva kallar det för kapacitetstillägg. Detta har retat upp kunderna rejält – vilket annat företag tar extra betalt för att de säljer mer av en tjänst? Men Annemarie Gardshol förklarar att det inte går att dimensionera pakethanteringen för topparna i näthandeln.

– Frakt är inte gratis. Vi är först ut i Sverige att ta ut det här tillägget, men det är inte ovanligt utomlands.

Postnord får massor av skäll – för brev som inte kommer fram, paket som tappas bort, för den extra paketavgiften och för trasslet med momshanteringen och den extra avgiften på Kinapaketen.

– Vi tar det på största allvar. Om vi gör fel så ska vi stå för det, och inte skylla ifrån oss.

Orättvist

Ändå tycker hon ibland att Postnord får orättvist mycket ovett. Allt är inte Postnords fel, påpekar hon, och det händer att andra post-aktörers missar skvätter över på Postnord.

– Företag kan välja att anlita olika aktörer. I storstäderna har vi till exempel bara 50 procent av marknaden.

Nog kan man fråga sig hur det känns att sätta sig i ledningen för ett företag vars verksamhet är stadigt på väg nedåt, samtidigt som kunderna rasar.

– Det är ett väldigt viktigt uppdrag. Jag tror att det finns mycket att jobba med. Och så har vi så fantastiska medarbetare, det är därifrån jag får mitt engagemang. Jag vill att vi ska återfå allmänhetens förtroende.

(Johanna Cederblad/TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024