loadingEtt specialistlaboratorium har utvecklats vid Queenslands universitet. Foto tillhandahållet av Kevin Thomas vid Queenslands universitet.Foto: Matt Cardy/Getty Images
Ett specialistlaboratorium har utvecklats vid Queenslands universitet. Foto tillhandahållet av Kevin Thomas vid Queenslands universitet.Foto: Matt Cardy/Getty Images
Hälsa

Plastfritt labb i Australien ska leta efter nanoplaster

Lily Kelly

Ett speciallaboratorium vid universitet i Queensland ska ta reda på hur farliga nanoplasterna är. Hur ser de ut i människokroppen, var kan de tränga in, kan de nå hjärnan och vilka skador kan uppstå?

Nanoplaster definieras enligt en studie från april 2022 som syntetiska polymerer med dimensioner som varierar från 1 nm (nanometer) till 1μm (mikrometer). De kommer ut i miljön när plast bryts ner eller som direkta utsläpp.

Enligt chefen för Queenslands universitets allians för miljövetenskap, professor Kevin Thomas, exponeras vi för plasten via mat och dryck och genom luften vi andas. ”Genom att undersöka blodet får vi reda på om plasten vi utsätts för kan passera in i kroppen eller inte. Det är det första steget i att förstå konsekvenserna av att exponeras för plastpartiklar”, skriver han i ett mejl till Epoch Times.

Mikro- och nanoplast

Mikroplast kan delas in i primär och sekundär mikroplast, där primär är tillverkad i mikroskala direkt, till exempel för användning i kosmetika.

Sekundär mikroplast skapas genom att större plastbitar, exempelvis plastskräp fragmenteras.

Nanoplast bildas på liknande sätt men är ännu mindre. 1 nm, nanometer, är 1 miljarddels meter. 1 μm, mikrometer, är 1 miljondels meter.

Nanomaterial definieras generellt som material med en eller flera dimensioner mindre än 100 nm. WHO specificerar dock nanoplast som plastpartiklar med en diameter på upp till 1 000 nm.

Nanoplast har hittats i avlägsna vattendrag och i mänskligt blod.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEtt specialistlaboratorium har utvecklats vid Queenslands universitet. Foto tillhandahållet av Kevin Thomas vid Queenslands universitet.Foto: Matt Cardy/Getty Images
Ett specialistlaboratorium har utvecklats vid Queenslands universitet. Foto tillhandahållet av Kevin Thomas vid Queenslands universitet.Foto: Matt Cardy/Getty Images
Hälsa

Plastfritt labb i Australien ska leta efter nanoplaster

Lily Kelly

Ett speciallaboratorium vid universitet i Queensland ska ta reda på hur farliga nanoplasterna är. Hur ser de ut i människokroppen, var kan de tränga in, kan de nå hjärnan och vilka skador kan uppstå?

Nanoplaster definieras enligt en studie från april 2022 som syntetiska polymerer med dimensioner som varierar från 1 nm (nanometer) till 1μm (mikrometer). De kommer ut i miljön när plast bryts ner eller som direkta utsläpp.

Enligt chefen för Queenslands universitets allians för miljövetenskap, professor Kevin Thomas, exponeras vi för plasten via mat och dryck och genom luften vi andas. ”Genom att undersöka blodet får vi reda på om plasten vi utsätts för kan passera in i kroppen eller inte. Det är det första steget i att förstå konsekvenserna av att exponeras för plastpartiklar”, skriver han i ett mejl till Epoch Times.

Mikro- och nanoplast

Mikroplast kan delas in i primär och sekundär mikroplast, där primär är tillverkad i mikroskala direkt, till exempel för användning i kosmetika.

Sekundär mikroplast skapas genom att större plastbitar, exempelvis plastskräp fragmenteras.

Nanoplast bildas på liknande sätt men är ännu mindre. 1 nm, nanometer, är 1 miljarddels meter. 1 μm, mikrometer, är 1 miljondels meter.

Nanomaterial definieras generellt som material med en eller flera dimensioner mindre än 100 nm. WHO specificerar dock nanoplast som plastpartiklar med en diameter på upp till 1 000 nm.

Nanoplast har hittats i avlägsna vattendrag och i mänskligt blod.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024