loading











Två arbetare röjer upp skräp längs stranden av Yangtze-floden nära "Three Gorges Dam" i Yichang, i centrala Kinas Hubei-provins den 1 augusti 2010. Lager av skräp i Yangtzefloden hotade att proppa igen Kinas massiva hydroelektriska damm, rapporterade statliga medier den 2 augusti. (China Out/STR/AFP/Getty Images)
Två arbetare röjer upp skräp längs stranden av Yangtze-floden nära "Three Gorges Dam" i Yichang, i centrala Kinas Hubei-provins den 1 augusti 2010. Lager av skräp i Yangtzefloden hotade att proppa igen Kinas massiva hydroelektriska damm, rapporterade statliga medier den 2 augusti. (China Out/STR/AFP/Getty Images)
Utrikes

Plast i haven: 6 av 10 mest förorenande floder finns i Kina

Chriss Street

91 procent av de 8,8 miljoner ton plast som går ut i haven varje år kommer från floder. Kina med hela sex floder på "topp-10-listan" för förorenande floder är det land som står för den största föroreningen.

Oron för föroreningen av havsmiljön med plast ökar. Anledningen är att olika plastprodukter ger upphov till mikroplaster, plastfragment som inte är större än fem millimeter, vilka inte bryts ner. Små organismer, som djurplankton, tar upp mikroplasterna och äts sedan av större djur i näringskedjan.

Plastproduktion tog fart 1950 med 2,3 miljoner ton och har växt till 448 miljoner ton 2015. Plast som inte hanteras väl efter användning utgörs av 18 procent och kallas av forskarna för ”mismanaged plastic waste” (felhanterat plastavfall). Ser man till den globala trenden kan den här kategorin uppgå till det tredubbla, 170-292 miljoner ton år 2060.

Kina dominerar plastindustrin med en produktion på omkring 143 miljoner ton per år, vilket är ungefär 29 procent av den globala marknaden. Under årtionden har Kina dock stått för återvinningstjänster för ungefär 70 procent av den globala plaståtervinningen.

Nästan två tredjedelar av den nyproducerade plasten används i kommersiella syften med en genomsnittlig hållbarhet på ungefär tio år. Kina producerar ungefär hälften av allt packmaterial i plast som har ett genomsnittligt liv på bara sex månader.

Eftersom det mesta av packmaterialet i plast inte kan återvinnas med förtjänst har mycket av såväl Kinas eget plastavfall som den importerade plasten dumpats av oseriösa återvinningsföretag som inte omfattas av lagen, vilket har orsakat förorening på land och i vattendrag, enligt en undersökande rapport i nationell radio.

Av de 8,8 miljoner ton plastavfall som flyter nerför världens vattendrag till stora floder som mynnar ut i haven ”står de tio mest förorenande floderna för 88-95 procent av plasten som varje år når ut till världens hav”.

De sex kinesiska floderna som ingår i ”topp-tio-listan” är Yangtzefloden, Gula floden, Haifloden, Pärlfloden, Amur (Heilong Jiang) som gränsar mot Ryssland och övre delen av Mekongfloden. De här floderna står för cirka 3,8 miljoner ton, eller nästan hälften av världens plast som flödar ut i haven. Enbart Yangtzefloden själv står för 1,6 miljoner ton av den plast som går ut i haven.

Den kinesiska regimen började ta itu med plastföroreningar under 2017, och i mitten av 2018 hade centralregeringen förbjudit i stort sett all skräpimport. Den här åtgärden satte stopp för en årlig import av 700 000 ton plastavfall från USA.

Huffington Post rapporterade att Shanghai infört en obligatorisk färgkodad sopsortering för bostäder och företag: svarta soptunnor för torrt avfall, bruna för vått, blåa för återvinningsbart och röda för farligt avfall. Att sortera enligt dessa kategorier blev obligatoriskt i staden den 1 juli i år.

Kina återvinner endast omkring 20 procent av sitt avfall. Historiskt sett har landet förlitat sig på miljoner "inofficiella företagare” som sökt igenom soptunnorna efter plast och glas för att sälja. För att öka återvinningsvolymen i Shanghai är böterna för varje överträdelse mot de nya återvinningsreglerna 200 yuan, eller cirka 275 kronor.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading











Två arbetare röjer upp skräp längs stranden av Yangtze-floden nära "Three Gorges Dam" i Yichang, i centrala Kinas Hubei-provins den 1 augusti 2010. Lager av skräp i Yangtzefloden hotade att proppa igen Kinas massiva hydroelektriska damm, rapporterade statliga medier den 2 augusti. (China Out/STR/AFP/Getty Images)
Två arbetare röjer upp skräp längs stranden av Yangtze-floden nära "Three Gorges Dam" i Yichang, i centrala Kinas Hubei-provins den 1 augusti 2010. Lager av skräp i Yangtzefloden hotade att proppa igen Kinas massiva hydroelektriska damm, rapporterade statliga medier den 2 augusti. (China Out/STR/AFP/Getty Images)
Utrikes

Plast i haven: 6 av 10 mest förorenande floder finns i Kina

Chriss Street

91 procent av de 8,8 miljoner ton plast som går ut i haven varje år kommer från floder. Kina med hela sex floder på "topp-10-listan" för förorenande floder är det land som står för den största föroreningen.

Oron för föroreningen av havsmiljön med plast ökar. Anledningen är att olika plastprodukter ger upphov till mikroplaster, plastfragment som inte är större än fem millimeter, vilka inte bryts ner. Små organismer, som djurplankton, tar upp mikroplasterna och äts sedan av större djur i näringskedjan.

Plastproduktion tog fart 1950 med 2,3 miljoner ton och har växt till 448 miljoner ton 2015. Plast som inte hanteras väl efter användning utgörs av 18 procent och kallas av forskarna för ”mismanaged plastic waste” (felhanterat plastavfall). Ser man till den globala trenden kan den här kategorin uppgå till det tredubbla, 170-292 miljoner ton år 2060.

Kina dominerar plastindustrin med en produktion på omkring 143 miljoner ton per år, vilket är ungefär 29 procent av den globala marknaden. Under årtionden har Kina dock stått för återvinningstjänster för ungefär 70 procent av den globala plaståtervinningen.

Nästan två tredjedelar av den nyproducerade plasten används i kommersiella syften med en genomsnittlig hållbarhet på ungefär tio år. Kina producerar ungefär hälften av allt packmaterial i plast som har ett genomsnittligt liv på bara sex månader.

Eftersom det mesta av packmaterialet i plast inte kan återvinnas med förtjänst har mycket av såväl Kinas eget plastavfall som den importerade plasten dumpats av oseriösa återvinningsföretag som inte omfattas av lagen, vilket har orsakat förorening på land och i vattendrag, enligt en undersökande rapport i nationell radio.

Av de 8,8 miljoner ton plastavfall som flyter nerför världens vattendrag till stora floder som mynnar ut i haven ”står de tio mest förorenande floderna för 88-95 procent av plasten som varje år når ut till världens hav”.

De sex kinesiska floderna som ingår i ”topp-tio-listan” är Yangtzefloden, Gula floden, Haifloden, Pärlfloden, Amur (Heilong Jiang) som gränsar mot Ryssland och övre delen av Mekongfloden. De här floderna står för cirka 3,8 miljoner ton, eller nästan hälften av världens plast som flödar ut i haven. Enbart Yangtzefloden själv står för 1,6 miljoner ton av den plast som går ut i haven.

Den kinesiska regimen började ta itu med plastföroreningar under 2017, och i mitten av 2018 hade centralregeringen förbjudit i stort sett all skräpimport. Den här åtgärden satte stopp för en årlig import av 700 000 ton plastavfall från USA.

Huffington Post rapporterade att Shanghai infört en obligatorisk färgkodad sopsortering för bostäder och företag: svarta soptunnor för torrt avfall, bruna för vått, blåa för återvinningsbart och röda för farligt avfall. Att sortera enligt dessa kategorier blev obligatoriskt i staden den 1 juli i år.

Kina återvinner endast omkring 20 procent av sitt avfall. Historiskt sett har landet förlitat sig på miljoner "inofficiella företagare” som sökt igenom soptunnorna efter plast och glas för att sälja. För att öka återvinningsvolymen i Shanghai är böterna för varje överträdelse mot de nya återvinningsreglerna 200 yuan, eller cirka 275 kronor.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024