loadingMyndigheterna har bland annat riktat arbetet mot skönhetsindustrin, främst nagelsalonger, där man bland annat hittade brister i arbetsmiljön. En anmälan om koppleri och en om människoexploatering upprättades också. Foto: Charles Krupa/AP/TT-arkivbild
Myndigheterna har bland annat riktat arbetet mot skönhetsindustrin, främst nagelsalonger, där man bland annat hittade brister i arbetsmiljön. En anmälan om koppleri och en om människoexploatering upprättades också. Foto: Charles Krupa/AP/TT-arkivbild
Inrikes

Pengar drivkraft bakom livsfarliga arbetsplatser

Epoch Times

Illegal arbetskraft, bristande säkerhet, skenanställningar och människohandel. Det är några av de regelbrott myndigheter hittade i de närmare 2 000 kontroller av oseriösa arbetsgivare som genomfördes förra året. Mer än var tionde kontrollerat företag fick stänga verksamheten helt eller delvis.

Sedan ett par år tillbaka samarbetar åtta myndigheter, däribland Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Polismyndigheten, för att kontrollera och motverka fusk och brottslighet i arbetslivet. Tillsammans genomför myndigheterna allt fler oannonserade kontroller av företag som bryter mot olika regelverk – 2017 var antalet kontroller 161, året därpå 1 130 stycken och 2019 nära 2 000.

Det är framför allt byggsektorn, skönhetsindustrin och restaurangbranschen som myndigheterna fokuserat på.

– I alla de branscherna hittar vi stora brister. Det är jättevanligt förekommande att vi behöver stoppa arbete som sker på tak och höga höjder där det inte finns fallskydd, och där människor riskerar att förlora livet, säger Arne Alfredsson, tf chef på Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensamma kontroller.

Extremt låga löner

På restauranger och skönhetssalonger handlar det ofta om brister kring skyddsutrustning och ventilation. Det har också upptäckts svartarbete och att personer jobbar utan svenskt arbetstillstånd, enligt Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet vid Skatteverket.

– Vi ser personer som har extremt låga löner, som man kan fundera hur man kan leva på. Vi ser personer som är hitlockade till landet för att göra uppdrag i en arbetsmiljö som är bedrövlig, i en boendemiljö som ingen av oss skulle vilja ha, säger hon.

De brister som hittades har lett till att drygt var tionde kontrollerat företag fått stänga hela eller delar av verksamheten. Dessutom har sanktionsavgifter på över 10 miljoner kronor utfärdats. Drivkraften bakom brottsligheten och fuskandet är ekonomisk.

– Det går att tjäna pengar på det här. Kortsiktigt är det vinst för individer, men långsiktigt är det ett förfall för samhället, säger Pia Bergman.

Kedja av branscher

De företag som inte sköter sig ställer till stora problem för de som försöker följa lagen, konkurrensen blir snedvriden. Nästa år kommer myndigheternas samarbete att fortsätta, då med ytterligare kontroller av byggen men också med fokus på transportsektorn och städbranschen.

Ofta hänger de olika branscherna ihop, säger Pia Bergman:

– För att ett bygge ska komma till stånd behöver de transporter, utan transportnäringen blir det inget bygge. Utan byggnation blir det exempelvis ingen restaurang. Och inne på byggena eller restaurangerna behöver det städas. Vi måste titta på branscherna både specifikt och hur de hänger ihop, och hitta punkterna där vi kan gå in och få en bättre effekt i vårt arbete, säger Pia Bergman.

En svårighet som ofta uppstår är att myndigheterna inte har rätt att dela uppgifter mellan varandra.

– Det finns hinder i form av sekretess, men oavsett det kan vi åstadkomma väldigt, väldigt mycket tillsammans, säger Arne Alfredsson.

(Erika Nekham/TT)

Åtta samarbetar

(TT)

I slutet av 2017 gav regeringen i uppdrag åt åtta myndigheter att under 2018–2020 samarbeta och utveckla metoder för att tillsammans genomföra kontroller för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

De myndigheter som ingår är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.

Källa: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingMyndigheterna har bland annat riktat arbetet mot skönhetsindustrin, främst nagelsalonger, där man bland annat hittade brister i arbetsmiljön. En anmälan om koppleri och en om människoexploatering upprättades också. Foto: Charles Krupa/AP/TT-arkivbild
Myndigheterna har bland annat riktat arbetet mot skönhetsindustrin, främst nagelsalonger, där man bland annat hittade brister i arbetsmiljön. En anmälan om koppleri och en om människoexploatering upprättades också. Foto: Charles Krupa/AP/TT-arkivbild
Inrikes

Pengar drivkraft bakom livsfarliga arbetsplatser

Epoch Times

Illegal arbetskraft, bristande säkerhet, skenanställningar och människohandel. Det är några av de regelbrott myndigheter hittade i de närmare 2 000 kontroller av oseriösa arbetsgivare som genomfördes förra året. Mer än var tionde kontrollerat företag fick stänga verksamheten helt eller delvis.

Sedan ett par år tillbaka samarbetar åtta myndigheter, däribland Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Polismyndigheten, för att kontrollera och motverka fusk och brottslighet i arbetslivet. Tillsammans genomför myndigheterna allt fler oannonserade kontroller av företag som bryter mot olika regelverk – 2017 var antalet kontroller 161, året därpå 1 130 stycken och 2019 nära 2 000.

Det är framför allt byggsektorn, skönhetsindustrin och restaurangbranschen som myndigheterna fokuserat på.

– I alla de branscherna hittar vi stora brister. Det är jättevanligt förekommande att vi behöver stoppa arbete som sker på tak och höga höjder där det inte finns fallskydd, och där människor riskerar att förlora livet, säger Arne Alfredsson, tf chef på Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensamma kontroller.

Extremt låga löner

På restauranger och skönhetssalonger handlar det ofta om brister kring skyddsutrustning och ventilation. Det har också upptäckts svartarbete och att personer jobbar utan svenskt arbetstillstånd, enligt Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet vid Skatteverket.

– Vi ser personer som har extremt låga löner, som man kan fundera hur man kan leva på. Vi ser personer som är hitlockade till landet för att göra uppdrag i en arbetsmiljö som är bedrövlig, i en boendemiljö som ingen av oss skulle vilja ha, säger hon.

De brister som hittades har lett till att drygt var tionde kontrollerat företag fått stänga hela eller delar av verksamheten. Dessutom har sanktionsavgifter på över 10 miljoner kronor utfärdats. Drivkraften bakom brottsligheten och fuskandet är ekonomisk.

– Det går att tjäna pengar på det här. Kortsiktigt är det vinst för individer, men långsiktigt är det ett förfall för samhället, säger Pia Bergman.

Kedja av branscher

De företag som inte sköter sig ställer till stora problem för de som försöker följa lagen, konkurrensen blir snedvriden. Nästa år kommer myndigheternas samarbete att fortsätta, då med ytterligare kontroller av byggen men också med fokus på transportsektorn och städbranschen.

Ofta hänger de olika branscherna ihop, säger Pia Bergman:

– För att ett bygge ska komma till stånd behöver de transporter, utan transportnäringen blir det inget bygge. Utan byggnation blir det exempelvis ingen restaurang. Och inne på byggena eller restaurangerna behöver det städas. Vi måste titta på branscherna både specifikt och hur de hänger ihop, och hitta punkterna där vi kan gå in och få en bättre effekt i vårt arbete, säger Pia Bergman.

En svårighet som ofta uppstår är att myndigheterna inte har rätt att dela uppgifter mellan varandra.

– Det finns hinder i form av sekretess, men oavsett det kan vi åstadkomma väldigt, väldigt mycket tillsammans, säger Arne Alfredsson.

(Erika Nekham/TT)

Åtta samarbetar

(TT)

I slutet av 2017 gav regeringen i uppdrag åt åtta myndigheter att under 2018–2020 samarbeta och utveckla metoder för att tillsammans genomföra kontroller för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

De myndigheter som ingår är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.

Källa: Arbetsmiljöverket

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024