loadingEn libanesisk kvinna röstar i huvudstaden Beirut under söndagens parlamentsval. Foto: Hussein Malla/AP/TT
En libanesisk kvinna röstar i huvudstaden Beirut under söndagens parlamentsval. Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes

Parlamentsval i sargat Libanon

Sophie Tanha
Publicerad 2022-05-15

Någon större entusiasm visade inte den libanesiska valmanskåren när det på söndagen var dags för det plågade landet att hålla parlamentsval. Valdeltagandet ser ut att ha blivit lågt och några resultat väntas inte presenteras förrän på måndag.

För första gången sedan en serie allvarliga kriser och katastrofer drabbat landet gick Libanon till val på söndagen.

I förra parlamentsvalet, 2018, lyckades bara en kandidat som inte tillhörde de tungt kritiserade etablerade partierna få en av parlamentets 128 platser.

Libanons statsskick

(TT)

I Libanon delas makten upp efter religion.

1989 skrevs ett formellt avtal om maktfördelningen, som fastställer att presidenten ska vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

En mer informell maktfördelning baserad på religiös tillhörighet har däremot funnits i bruk ända sedan 1920-talet.

Det sekteristiska systemet kritiseras ofta för att motverka bildandet av tvärpolitiska partier över religionsgränserna och för att förstärka låsningar mellan folkgrupperna. Statens makt anses också vara svag i jämförelse med de olika religiösa gruppernas inflytande.

Många toppolitiker som i dag styr landet tillhörde miliser som stred under inbördeskrigen mellan 1975 och 1990. En amnesti efter krigen gjorde det möjligt för krigsherrarna att sadla om till att bli politiker.

Källa: Landguiden

Mest lästa

loadingEn libanesisk kvinna röstar i huvudstaden Beirut under söndagens parlamentsval. Foto: Hussein Malla/AP/TT
En libanesisk kvinna röstar i huvudstaden Beirut under söndagens parlamentsval. Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes

Parlamentsval i sargat Libanon

Sophie Tanha
Publicerad 2022-05-15

Någon större entusiasm visade inte den libanesiska valmanskåren när det på söndagen var dags för det plågade landet att hålla parlamentsval. Valdeltagandet ser ut att ha blivit lågt och några resultat väntas inte presenteras förrän på måndag.

För första gången sedan en serie allvarliga kriser och katastrofer drabbat landet gick Libanon till val på söndagen.

I förra parlamentsvalet, 2018, lyckades bara en kandidat som inte tillhörde de tungt kritiserade etablerade partierna få en av parlamentets 128 platser.

Libanons statsskick

(TT)

I Libanon delas makten upp efter religion.

1989 skrevs ett formellt avtal om maktfördelningen, som fastställer att presidenten ska vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

En mer informell maktfördelning baserad på religiös tillhörighet har däremot funnits i bruk ända sedan 1920-talet.

Det sekteristiska systemet kritiseras ofta för att motverka bildandet av tvärpolitiska partier över religionsgränserna och för att förstärka låsningar mellan folkgrupperna. Statens makt anses också vara svag i jämförelse med de olika religiösa gruppernas inflytande.

Många toppolitiker som i dag styr landet tillhörde miliser som stred under inbördeskrigen mellan 1975 och 1990. En amnesti efter krigen gjorde det möjligt för krigsherrarna att sadla om till att bli politiker.

Källa: Landguiden

Rekommenderat