loadingEn libanesisk kvinna röstar i huvudstaden Beirut under söndagens parlamentsval. Foto: Hussein Malla/AP/TT
En libanesisk kvinna röstar i huvudstaden Beirut under söndagens parlamentsval. Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes

Parlamentsval i sargat Libanon

Sophie Tanha

Någon större entusiasm visade inte den libanesiska valmanskåren när det på söndagen var dags för det plågade landet att hålla parlamentsval. Valdeltagandet ser ut att ha blivit lågt och några resultat väntas inte presenteras förrän på måndag.

För första gången sedan en serie allvarliga kriser och katastrofer drabbat landet gick Libanon till val på söndagen.

I förra parlamentsvalet, 2018, lyckades bara en kandidat som inte tillhörde de tungt kritiserade etablerade partierna få en av parlamentets 128 platser.

Libanons statsskick

(TT)

I Libanon delas makten upp efter religion.

1989 skrevs ett formellt avtal om maktfördelningen, som fastställer att presidenten ska vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

En mer informell maktfördelning baserad på religiös tillhörighet har däremot funnits i bruk ända sedan 1920-talet.

Det sekteristiska systemet kritiseras ofta för att motverka bildandet av tvärpolitiska partier över religionsgränserna och för att förstärka låsningar mellan folkgrupperna. Statens makt anses också vara svag i jämförelse med de olika religiösa gruppernas inflytande.

Många toppolitiker som i dag styr landet tillhörde miliser som stred under inbördeskrigen mellan 1975 och 1990. En amnesti efter krigen gjorde det möjligt för krigsherrarna att sadla om till att bli politiker.

Källa: Landguiden

Mest lästa

Rekommenderat

Epoch Times Podcasts

Gröning & Blomgren Utanför Podcast

Följ med när journalisten Lotta Gröning tillsammans med Jan Blomgren, professor i kärnfysik, bjuder in gäster till att fritt diskutera högt och lågt kring aktuella samhällsfrågor.

Lev Skönare Podcast

I Lev Skönare med Friskis & Svettis-grundaren Johan Holmsäter och jympa-Mats får vi följa med i intressanta samtal med spännande gäster om hälsa i vid existentiell mening.

Tidsspegeln Podcast

Vår kultur och civilisation, tycks hotad från flera håll. Vi möter gäster som ägnat sitt liv åt att söka svaren – psykologer, författare, filosofer, teologer och rena särlingar; människor som brinner för att förstå.

Sportpodden Podcast

Stjärnor, doldisar, psykologer och forskare – alla har de sin plats i idrottens värld. Liksom förstås även i Sportpodden där sportchefen Jonas Arnesen och idrottsprofilen Danijela Rundqvist bjuder in gäster för intressanta samtal.

loadingEn libanesisk kvinna röstar i huvudstaden Beirut under söndagens parlamentsval. Foto: Hussein Malla/AP/TT
En libanesisk kvinna röstar i huvudstaden Beirut under söndagens parlamentsval. Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes

Parlamentsval i sargat Libanon

Sophie Tanha

Någon större entusiasm visade inte den libanesiska valmanskåren när det på söndagen var dags för det plågade landet att hålla parlamentsval. Valdeltagandet ser ut att ha blivit lågt och några resultat väntas inte presenteras förrän på måndag.

För första gången sedan en serie allvarliga kriser och katastrofer drabbat landet gick Libanon till val på söndagen.

I förra parlamentsvalet, 2018, lyckades bara en kandidat som inte tillhörde de tungt kritiserade etablerade partierna få en av parlamentets 128 platser.

Libanons statsskick

(TT)

I Libanon delas makten upp efter religion.

1989 skrevs ett formellt avtal om maktfördelningen, som fastställer att presidenten ska vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

En mer informell maktfördelning baserad på religiös tillhörighet har däremot funnits i bruk ända sedan 1920-talet.

Det sekteristiska systemet kritiseras ofta för att motverka bildandet av tvärpolitiska partier över religionsgränserna och för att förstärka låsningar mellan folkgrupperna. Statens makt anses också vara svag i jämförelse med de olika religiösa gruppernas inflytande.

Många toppolitiker som i dag styr landet tillhörde miliser som stred under inbördeskrigen mellan 1975 och 1990. En amnesti efter krigen gjorde det möjligt för krigsherrarna att sadla om till att bli politiker.

Källa: Landguiden

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024