loadingI Sverige finns det ett intresse för inhemsk ull, men på grund av att vi saknar den infrastruktur som behövs för för att själva ta hand om ullen slängs ungefär hälften. Foto: Anton Nilsson
I Sverige finns det ett intresse för inhemsk ull, men på grund av att vi saknar den infrastruktur som behövs för för att själva ta hand om ullen slängs ungefär hälften. Foto: Anton Nilsson
Kultur

Organisation vill återskapa den svenska ullindustrin

Anton Nilsson

Sverige har historiskt varit självförsörjande på ull, men i dag har vi inte möjlighet att förädla vår inhemska ull utan tvingas slänga hälften. Den nybildade riksorganisationen Arena Svensk Ull verkar för att återställa den svenska ullindustrin och göra det möjligt att använda all svensk ull.

Ull och lin är två material som har förädlats i Sverige under en väldigt lång tid – de är också en del av vår historia och en del av Sveriges materiella och immateriella kulturarv.

Innan globaliseringen av världen startade och Sverige av ekonomiska skäl förflyttade mycket av den textila industrin till låglöneländer, var vi självförsörjande på dessa material. Speciellt i Norrköping har vi bevarat resterna av de gamla textilfabrikerna, som förr var en väsentlig del av Sveriges ekonomi och självförsörjning. Byggnaderna används numera som kontor, köpcenter och museum men finns kvar som en del av det svenska industriella kulturarvet.

Svensk ullnäring

När Nämnden för hemslöjdsfrågor började undersöka svensk ull fann de två stora spår inom den svenska ullnäringen. Det ena spåret var ett rent hantverksmässigt spår och det andra var industriellt.

Det hantverksmässiga spåret arbetar för att främja och bevara de svenska fårraserna och deras ull. Här arbetar man mer med den småskaliga förädlingen av ull och hantverk, så som handspinning. I det hantverksmässiga spåret finner vi bland annat hemslöjdsrörelsen.

Det industriella spåret söker en större produktion av ull för att kunna tillgodose ett nationellt behov där även de stora klädmärkena ingår. För att den svenska ullnäringen ska fungera krävs det att båda dessa spår samverkar med varandra.

Utvecklingen av den svenska ullnäringen har tagit fart den senaste tiden och som exempel på projekt kan vi se Arena Svensk Ull, The Swedish Wool Initiative som drivs av Axfoundation, Ull som resurs 2.0 som drivs av Hushållningssällskapet samt projektet Guti på Gotland som arbetar med att skapa en lokal produktionskedja från får till färdigt tyg.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingI Sverige finns det ett intresse för inhemsk ull, men på grund av att vi saknar den infrastruktur som behövs för för att själva ta hand om ullen slängs ungefär hälften. Foto: Anton Nilsson
I Sverige finns det ett intresse för inhemsk ull, men på grund av att vi saknar den infrastruktur som behövs för för att själva ta hand om ullen slängs ungefär hälften. Foto: Anton Nilsson
Kultur

Organisation vill återskapa den svenska ullindustrin

Anton Nilsson

Sverige har historiskt varit självförsörjande på ull, men i dag har vi inte möjlighet att förädla vår inhemska ull utan tvingas slänga hälften. Den nybildade riksorganisationen Arena Svensk Ull verkar för att återställa den svenska ullindustrin och göra det möjligt att använda all svensk ull.

Ull och lin är två material som har förädlats i Sverige under en väldigt lång tid – de är också en del av vår historia och en del av Sveriges materiella och immateriella kulturarv.

Innan globaliseringen av världen startade och Sverige av ekonomiska skäl förflyttade mycket av den textila industrin till låglöneländer, var vi självförsörjande på dessa material. Speciellt i Norrköping har vi bevarat resterna av de gamla textilfabrikerna, som förr var en väsentlig del av Sveriges ekonomi och självförsörjning. Byggnaderna används numera som kontor, köpcenter och museum men finns kvar som en del av det svenska industriella kulturarvet.

Svensk ullnäring

När Nämnden för hemslöjdsfrågor började undersöka svensk ull fann de två stora spår inom den svenska ullnäringen. Det ena spåret var ett rent hantverksmässigt spår och det andra var industriellt.

Det hantverksmässiga spåret arbetar för att främja och bevara de svenska fårraserna och deras ull. Här arbetar man mer med den småskaliga förädlingen av ull och hantverk, så som handspinning. I det hantverksmässiga spåret finner vi bland annat hemslöjdsrörelsen.

Det industriella spåret söker en större produktion av ull för att kunna tillgodose ett nationellt behov där även de stora klädmärkena ingår. För att den svenska ullnäringen ska fungera krävs det att båda dessa spår samverkar med varandra.

Utvecklingen av den svenska ullnäringen har tagit fart den senaste tiden och som exempel på projekt kan vi se Arena Svensk Ull, The Swedish Wool Initiative som drivs av Axfoundation, Ull som resurs 2.0 som drivs av Hushållningssällskapet samt projektet Guti på Gotland som arbetar med att skapa en lokal produktionskedja från får till färdigt tyg.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är partipolitiskt obunden och ansluten till det medieetiska systemet.

© Svenska Epoch Times 2024