Olsevar – Norges båtskatt
Norsk olsevar-båt. Foto: Kjell Magnus Okland


I fjol lades oselvarbåten till UNESCO:s register för goda exempel på hur man kan bevara immateriella kulturarv, tack vare den traditionella byggnadskonsten och undervisningsmetoderna.

Förr i tiden var träbåten oselvar Norges främsta färdmedel. Den användes även som fritidsbåt. När moderna båtar introducerades på 1940-talet, och staten reglerade marknaden, tvingades båtbyggarna dock hitta andra jobb. Bättre bildvägar gynnade heller inte träbåten.

För att skydda det traditionella båtbygget grundade Os Båtbyggjarlag i Hordaland, med stöd från Statens konstråd, ett ideellt båtvarv och en verkstad kallad Oselvarverkstaden.

Denna stiftelse har varit verksam sedan 1997. Den rekryterar båtbyggare och för vidare byggtekniker (som normalt sett gick i arv från far till son). De drar till sig aktiva båtbyggare, förser dem med infrastruktur och stödjer hela byggprocessen för oselvar-båtar.

Fram tills idag har man byggt över 85 båtar och restaurerat 40. Fem av de sex lärlingarna är aktiva och fyra båtbyggare deltar. De har tillgång till en verkstad där ”man uppmuntrar kunskapsutbyte såväl som material och verktyg”.

Att bygga de 5-10 meter långa båtarna, som är gjorda för tävling, frakt eller fiske, tar runt 500-600 timmar. Denna tid inkluderar allt från att ”förhandla med materialleverantörer till att rigga och testa slutprodukten”. Byggarna gör också fältstudier, demonstrationer och deltar i seminarium och utställningar, både lokalt och internationellt.