loading
Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm. Foto: Stina Stjernkvist/TT-arkivbild
Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm. Foto: Stina Stjernkvist/TT-arkivbild
Inrikes

Nyinskrivna på iva på rekordlåga nivåer

TT

Antalet nyinskrivna covid-19-patienter på intensivvårdsavdelningarna i Sverige fortsätter att minska. Sedan den 26 juni har siffran legat på under tio nyinskrivna patienter per dag.

– Min bedömning är att pressen på vården har minskat, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm.

Från att ha legat på som mest 62 nyinskrivna patienter med covid-19 den 24 april har intensivvården nu något av en respit i coronakrisen. Den 6 juli registrerades bara två nya intensivvårdspatienter. Samtidigt fortsätter det totala antalet personer som intensivvårdas för smittan att sjunka. På tisdagen låg siffran på 103 personer, flest patienter i Västra Götalands-regionen och i region Stockholm.

– Vad gäller antalet intensivvårdade är tendensen att det sjunker. Vi har ett rullande medelvärde under dygnet som närmar sig fem nya fall i hela riket som fått tas in på intensivvården, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson på en pressträff.

Han säger att det ökande resandet i sig inte har ökat trycket på sjukvården och att folk i stort verkar följa de regelverk som finns, även under resor.

– Än så länge håller folk på det regelverk som finns eftersom vi ser en positiv utveckling. Men försämringar som vi ser nu kan slå mot sjukvården om en vecka. I våra modelleringar ser vi att risken är störst i slutet av sommaren, säger Carlson.

Successiv ökning

Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm, anser att trycket minskat något inom sjukvårdssystemet och att det nu är större inom exempelvis geriatriken och avancerad sjukvård i hemmet. Under våren skalade man upp kapaciteten genom att förbereda ett fältsjukhus och aktiverade krislägesavtal för att kunna bemanna upp med personal.

– Min bedömning är att pressen på vården i region Stockholm har minskat, vi har färre än 30 på intensivvårdsavdelning och färre som vårdas inom slutenvården, säger Björn Eriksson.

Sedan den 2 juli har det inte skett några dödsfall kopplade till covid-19 i Stockholmsregionen. Samtidigt räknar man med en uppåtgående kurva av antalet sjuka och döda i slutet av augusti och fram till oktober. Björn Eriksson tror inte att en andra våg kommer att innebära ett lika stort tryck som under våren.

– Det blir inte lika massivt som tidigare, enligt våra prognoser kommer det att öka successivt. Lyckas vi hålla disciplinen med de rekommendationer som finns så kommer vi klara en andra våg, men vi har stor respekt för det.

TT: Vad kommer ni att göra annorlunda då, vilka lärdomar har ni dragit?

– Vi har förstås lärt oss massor om sjukdomen som vi inte visste i början. Framför allt har vi lärt oss att bli mycket bättre på att skydda våra vårdmiljöer där det finns känsliga individer. Jag är stolt över att vi på så kort tid lyckades öka kapaciteten inom sjukvården så våra invånare aldrig behövt stå utan akut och nödvändig sjukvård, säger Björn Eriksson.

Högt tryck

Emma Jonsson, vice ordförande för Vårdförbundets avdelning i Stockholm, påpekar att situationen är fortsatt påfrestande för personalen, trots ett något mindre inflöde av covid-patienter.

– Det är en långsam minskning av antalet covid-patienter som intensivvårdas men till det tillkommer andra iva-patienter. Trycket är högt oavsett, säger Emma Jonsson.

Krislägesavtalet som aktiverades för att kunna bemanna upp mer under pandemin används fortfarande helt eller delvis på många av regionens sjukhus. Framförallt på Karolinska sjukhuset är trycket fortsatt högt enligt Vårdförbundet och samtidigt måste personalen kunna ta välbehövliga semestrar.

Facket ser flera orosmoln framöver: Hur man ska rusta inför en andra våg, hur man ska hantera den uppskjutna vård i form av planerade operationer som fått skjutas fram? Ytterligare en aspekt är hur man ska hantera och stötta anställda i vården som riskerar att bli sjukskrivna eller utmattade.

– Även om regionen varit tidigt ute med krisstöd och bemanning i nära anslutning till iva-avdelningarna så är det många gånger först när man kommer bort från det som man landar i vad man varit med om och hur man mår, säger Emma Jonsson.

(Josefin Silverberg/TT)

Coronapandemin i korthet

(TT)

Den 30 januari klassade Världshälsoorganisationen, WHO, det nya coronaviruset som ett internationellt hot mot människors hälsa.

Den 1 februari klassade den svenska regeringen det nya coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom.

Sedan dess har, enligt noteringen den 7 juli, totalt 5 447 personer med covid-19 dött i Sverige.

Folkhälsomyndigheten har konstaterat 73 344 sjukdomsfall i landet.

Enligt WHO är den globala dödssiffran nu över 535 100 fall och antalet bekräftade smittofall överstiger 11 468 000.

Källa: Folkhälsomyndigheten, WHO

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm. Foto: Stina Stjernkvist/TT-arkivbild
Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm. Foto: Stina Stjernkvist/TT-arkivbild
Inrikes

Nyinskrivna på iva på rekordlåga nivåer

TT

Antalet nyinskrivna covid-19-patienter på intensivvårdsavdelningarna i Sverige fortsätter att minska. Sedan den 26 juni har siffran legat på under tio nyinskrivna patienter per dag.

– Min bedömning är att pressen på vården har minskat, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm.

Från att ha legat på som mest 62 nyinskrivna patienter med covid-19 den 24 april har intensivvården nu något av en respit i coronakrisen. Den 6 juli registrerades bara två nya intensivvårdspatienter. Samtidigt fortsätter det totala antalet personer som intensivvårdas för smittan att sjunka. På tisdagen låg siffran på 103 personer, flest patienter i Västra Götalands-regionen och i region Stockholm.

– Vad gäller antalet intensivvårdade är tendensen att det sjunker. Vi har ett rullande medelvärde under dygnet som närmar sig fem nya fall i hela riket som fått tas in på intensivvården, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson på en pressträff.

Han säger att det ökande resandet i sig inte har ökat trycket på sjukvården och att folk i stort verkar följa de regelverk som finns, även under resor.

– Än så länge håller folk på det regelverk som finns eftersom vi ser en positiv utveckling. Men försämringar som vi ser nu kan slå mot sjukvården om en vecka. I våra modelleringar ser vi att risken är störst i slutet av sommaren, säger Carlson.

Successiv ökning

Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm, anser att trycket minskat något inom sjukvårdssystemet och att det nu är större inom exempelvis geriatriken och avancerad sjukvård i hemmet. Under våren skalade man upp kapaciteten genom att förbereda ett fältsjukhus och aktiverade krislägesavtal för att kunna bemanna upp med personal.

– Min bedömning är att pressen på vården i region Stockholm har minskat, vi har färre än 30 på intensivvårdsavdelning och färre som vårdas inom slutenvården, säger Björn Eriksson.

Sedan den 2 juli har det inte skett några dödsfall kopplade till covid-19 i Stockholmsregionen. Samtidigt räknar man med en uppåtgående kurva av antalet sjuka och döda i slutet av augusti och fram till oktober. Björn Eriksson tror inte att en andra våg kommer att innebära ett lika stort tryck som under våren.

– Det blir inte lika massivt som tidigare, enligt våra prognoser kommer det att öka successivt. Lyckas vi hålla disciplinen med de rekommendationer som finns så kommer vi klara en andra våg, men vi har stor respekt för det.

TT: Vad kommer ni att göra annorlunda då, vilka lärdomar har ni dragit?

– Vi har förstås lärt oss massor om sjukdomen som vi inte visste i början. Framför allt har vi lärt oss att bli mycket bättre på att skydda våra vårdmiljöer där det finns känsliga individer. Jag är stolt över att vi på så kort tid lyckades öka kapaciteten inom sjukvården så våra invånare aldrig behövt stå utan akut och nödvändig sjukvård, säger Björn Eriksson.

Högt tryck

Emma Jonsson, vice ordförande för Vårdförbundets avdelning i Stockholm, påpekar att situationen är fortsatt påfrestande för personalen, trots ett något mindre inflöde av covid-patienter.

– Det är en långsam minskning av antalet covid-patienter som intensivvårdas men till det tillkommer andra iva-patienter. Trycket är högt oavsett, säger Emma Jonsson.

Krislägesavtalet som aktiverades för att kunna bemanna upp mer under pandemin används fortfarande helt eller delvis på många av regionens sjukhus. Framförallt på Karolinska sjukhuset är trycket fortsatt högt enligt Vårdförbundet och samtidigt måste personalen kunna ta välbehövliga semestrar.

Facket ser flera orosmoln framöver: Hur man ska rusta inför en andra våg, hur man ska hantera den uppskjutna vård i form av planerade operationer som fått skjutas fram? Ytterligare en aspekt är hur man ska hantera och stötta anställda i vården som riskerar att bli sjukskrivna eller utmattade.

– Även om regionen varit tidigt ute med krisstöd och bemanning i nära anslutning till iva-avdelningarna så är det många gånger först när man kommer bort från det som man landar i vad man varit med om och hur man mår, säger Emma Jonsson.

(Josefin Silverberg/TT)

Coronapandemin i korthet

(TT)

Den 30 januari klassade Världshälsoorganisationen, WHO, det nya coronaviruset som ett internationellt hot mot människors hälsa.

Den 1 februari klassade den svenska regeringen det nya coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom.

Sedan dess har, enligt noteringen den 7 juli, totalt 5 447 personer med covid-19 dött i Sverige.

Folkhälsomyndigheten har konstaterat 73 344 sjukdomsfall i landet.

Enligt WHO är den globala dödssiffran nu över 535 100 fall och antalet bekräftade smittofall överstiger 11 468 000.

Källa: Folkhälsomyndigheten, WHO

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024