Ännu en lördag har oppositionella utlyst demonstrationer i Moskva, trots tidigare massiva polisinsatser. Kraven på fria val och ett växande ekonomiskt missnöje tycks oroa myndigheterna.
– Den politiska makten vill inte vika sig – av rädsla för nya krav, säger Rysslandsforskaren Gudrun Persson.
Skarpa internationella fördömanden har riktats mot Ryssland under veckan.
Såväl FN:s människorättskommissariat (OHCHR) som EU:s utrikeschef kallar den ryska polisens agerande vid demonstrationerna den 27 juli, då 1 400 aktivister greps och tiotals skadades, för övervåld.
Men ryska myndigheter ger inte vika. I ett uttalande i tisdags utlovade vice riksåklagaren nya hårda tag om protesterna fortsätter. Flera av aktivisterna riskerar också långa fängelsestraff, misstänkta för "massupplopp".
– Fördömandena verkar inte spela någon roll. Ryssland ser det här som en inrikesfråga. Den höga polisinsatsen i lördags vittnar också om att Kreml vill stämma den här frågan i bäcken, säger Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Putin tappar
Protesterna inleddes den 14 juli, strax efter den ryska valkommissionens beslut att ogiltigförklara flera oberoende oppositionella politikers kandidatur till Moskvas lokalval den 8 september. Den 20 juli samlades uppemot 20 000 människor i huvudstaden.
Initiativet sammanfaller med oroväckande opinionssiffror för president Vladimir Putin.
Enligt det statliga opinionsinstitutet Vtsioms mätning i juni har knappt 32 procent av befolkningen förtroende för Putin – det lägsta resultatet på 13 år, enligt Reuters. Det dröjde dock inte länge förrän institutet reviderade sina resultat. Med hjälp av en annorlunda ställd fråga blev siffran drastiskt högre, och landade på 72 procent.
Putins dalande popularitet är tätt sammankopplad med en försämrad ekonomi, enligt Gudrun Persson. Ett missnöje pyr i landet – inte minst efter en kritiserad pensionsreform som introducerades i fjol.
– Pensionsåldern höjdes, och folk fick mindre pengar i fickorna. Det uppfattades som ett svek. Realinkomsterna har också sjunkit för femte året i rad och momsen har höjts från 18 till 20 procent. I höstas såg vi flera protester, bland annat mot ansamlingen av sopberg på landsbygden, säger Persson.
Problem 2024
Trots hoten från riksåklagaren har aktivister utlyst en tredje marsch under lördagen via ett event på Facebook. En av de kandidater vars kandidatur ogiltigförklarats av valkommissionen, juristen Lyubov Sobol, har gett ryska myndigheter ett ultimatum, rapporterar Reuters: tillåt fria val, eller riskera protester varje vecka.
Från myndigheternas sida är Moskvas lokalval egentligen ett mindre problem, enligt Gudrun Persson. På horisonten växer sig ett annat orosmoln allt större – presidentvalet 2024.
Enligt den ryska grundlagen kan en folkvald president bara sitta i två mandatperioder. För Vladimir Putins del innebär det, enligt dagens regler, att han inte kan kandidera igen.
– I Ryssland kallas det "problem 2024". För hur ska man egentligen säkra det auktoritära systemets överlevnad när Putins mandatperiod går ut? Det är ett toppstyrt system som tjänar betydande särintressen, inklusive energisektorn och försvarssektorn. Där finns ingen önskan att se några stora förändringar, säger Gudrun Persson.
(Fanny Hedenmo/TT)
