Nya USA-sanktioner mot Venezuela
Venezuelas oppositionsledare Juan Guaidó, Colombias president Iván Duque Márquez och USA:s vicepresident Mike Pence under mötet i Bogotá. Foto: Martin Mejia/AP/TT


Mötet om Venezuelas framtid med den så kallade Limagruppen har inletts i Colombia.

USA inför sanktioner mot fyra guvernörer i Venezuela och utesluter inte ett militärt ingripande – vilket EU avråder ifrån.

Limagruppen består av Kanada och tretton latinamerikanska länder. USA:s vicepresident Mike Pence deltar också vid mötet, som hålls i Colombias huvudstad Bogotá. Pence vidhöll tidigare uttalanden om att ett militärt ingripande inte är uteslutet.

– Vi hoppas på en fredlig övergång till demokrati. Men president Trump har klargjort det: alla alternativ ligger på bordet, säger Pence efter att ha träffat oppositionsledaren Juan Guaidó i Bogotá.

President Donald Trump har sagt att USA inte utesluter en väpnad intervention.

USA inför också sanktioner mot guvernörerna för fyra olika delstater i Venezuela, varav en varit landets försvarsminister och en annan arméchef.

Dessutom har Washington krävt ett akut möte i FN:s säkerhetsråd om konflikten.

Omringa Maduro

USA och ett 50-tal andra länder vill avsätta Venezuelas socialistiske president Nicolás Maduro och ser Guaidó som landets rättmätige ledare.

– Det är viktigt att återinföra demokrati i Venezuela, för de som tillskansat sig makten i dag är ett hot mot kontinentens stabilitet, säger Guaidó i Bogotá.

Efter månader av ökat men till synes resultatlöst tryck mot Venezuelas president bad Colombias president Iván Duque Márquez medlemmarna i Limagruppen att bilda en "mer kraftfull och effektiv" ring runt Maduro.

Säkerhetsstyrkor i Ureña, Venezuela, på gränsen till Colombia. Foto: Fernando Llano/AP/TT

Mötet i Bogotá var första gången som Limagruppen talade med Guaidó.

Sammankomsten i Colombia sker efter en politiskt turbulent helg i Venezuela, där två personer dödades och flera hundra skadades när Guaidós anhängare drabbade samman med venezuelansk säkerhetspersonal i ett misslyckat försök att få in lastbilar med humanitär hjälp från Brasilien och Colombia.

Maduro vill inte ta emot extern hjälp som han anser är en täckmantel som syftar till att underlätta en amerikansk invasion.

EU avråder

EU har fördömt president Maduros våldsanvändning. Men man uppmanar också andra länder att avhålla sig från att ingripa militärt mot Venezuela.

– Vi måste undvika en militär intervention, säger Maja Kocijancic, talesperson för EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

Tyskland vill se sanktioner som riktar sig direkt mot Maduro och hans närmaste krets, enligt landets utrikesdepartement.

Guaidó, som leder Venezuelas parlament, utropade sig till interimspresident i januari efter att den oppositionsstyrda församlingen ogiltigförklarat omvalet av Maduro till presidentposten.

Guaidós mål är att bli av med Maduro, men många bedömare anser att militären, som har en stark position i Venezuela, måste byta sida för att detta ska hända.

(TT-AFP)

Fakta

Venezuela

(TT)

Landets ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger, som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet, som hölls i maj i fjol. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet. Valet dömdes ut av omvärlden som djupt orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Venezuela sitter på jordens största oljereserver. 2014 kollapsade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landet vars exportintäkter till 96 procent kom från oljan. Venezuela lider nu av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner.

Källa: Utrikespolitiska institutet