Naturligare liv: Smart och enkelt att odla groddar och skott
Blogg om hållbar livsstil och personlig utveckling
Två av mina favoritgroddar ♥ Krasse till vänster och rödbetsskott till höger. Foto: Sandra Junhammar


Vill du äta hälsosamt och samtidigt spara såväl pengar som miljön? Då kanske det här med groddar, microgreens och ’foraging’ – att samla ätliga örter, växter, blad, bär och svampar i naturen – kan vara något för dig!

Så länge jag kan minnas har jag varit fascinerad av att små, små frön kan växa och bli till stora plantor – ja, rent av buskar och träd. Och även om jag inte direkt ägnat mig åt så mycket odling tidigare, verkar jag ha tämligen gröna fingrar ändå, hihi!

Sandra Junhammar. Foto: Sandra Junhammar

På sista tiden har jag börjat intressera mig alltmer för odling, men också för ätliga växter i naturen. Att hålla på med jord, sköta om plantor och se hur saker och ting växer – för att sedan skörda allt det goda, det gör mig lugn och tillfreds inombords på något sätt.

Detsamma gäller när jag kan plocka med mig ätliga örter, växter, bär och svampar på skogspromenaden – åh vilken lycka! ♥

Ni som läst min blogg en tid vet ju att jag månar om miljön, att jag bland annat försöker äta mer säsongsanpassat och klimatsmart. I grönsaksväg brukar jag därför välja bort saker som sallad, gurka och tomat under vinterhalvåret – till förmån för bland annat rotfrukter och olika varianter av kål.

Men i år saknade jag verkligen de där färska grönsakerna och började klura på om det inte fanns någon annan lösning, som inte innebar att köpa importerade grödor. Det var så jag fick upp ögonen för groddar, skott och microgreens! (Alltså mikroblad på svenska)

Foto: Sandra Junhammar

Groddning – kärl och medium

Till en början köpte jag färdiga groddar i matbutiken (de var ju åtminstone både svenska och ekologiska) men tyvärr förpackade i en massa plast – vilket inte kändes så bra. Därför började jag fundera på att grodda själv istället.

Jag kikade på lite olika lösningar och odlingsmedium, bland annat bomull, matjord och hushållspapper. Men bomull kändes inte speciellt hållbart, papper torkar lätt ut + att det inte är så mycket för plantorna att växa i, och att hålla på med jord inomhus kändes lite meckigt och bökigt…

Därför föll valet slutligen på dessa groddtråg. Jag har använt dem hela vintern och det har funkat jättesmidigt och bra!

I den bästa av världar hade jag helst sett att behållaren bestod av glas och nätet av rostfritt stål, men samtidigt har jag verkligen minskat mängden plast genom att sluta köpa färdiga groddar. Dessutom blir det färre transporter (och betydligt billigare).

Att grodda chiafrön är verkligen supergott! Foto: Sandra Junhammar

Något som tilltalar mig med groddar och microgreens är att de inte tar upp så mycket yta – man kan utan problem odla dem även om man bor relativt litet. Att det dessutom är gott, supernyttigt och kan odlas året runt är ju verkligen perfekt!

Personligen har jag dem som topping på mackan, soppan, salladen och ja, mer eller mindre på allt egentligen!

Foto: Sandra Junhammar

Vanligtvis brukar jag faktiskt dra upp groddarna försiktigt, istället för att klippa av dem. På så sätt får jag även med rötterna upp (som jag sedan klipper av) men då ligger det inte en massa ’döda rötter’ kvar i vattnet, om ni förstår hur jag menar?

Foto: Sandra Junhammar

Dessutom skulle jag säga att storleken på fröna avgör vilken mängd som är rimlig för tråget. Ju större frön, ju större mängd. Ju mindre frön, ju mindre mängd.

För krasse och chiafrön räcker det exempelvis med ca ¾-1 tsk frön för att täcka hela tråget.

Foto: Sandra Junhammar

Under vintern har jag även testat att grodda kikärtor i en hemmagjord groddburk. Jag tog helt enkelt en vanlig glasburk och borrade fyra små hål i det rostfria locket. Först får kikärtorna stå och svälla i mycket vatten över natten. Sedan slår man av vattnet på morgonen. Därefter sköljer man kikärtorna två-tre gånger om dagen, tills groddarna är så långa som man vill ha dem.

Obs! De groddade kikärtorna bör inte ätas råa, utan förvällas i minst 5-10 minuter innan de äts. Därefter håller de i ca 4 dagar i kylskåpet.

Morotsblast

Nu under vintern stötte jag även på ett annat spännande begrepp, nämligen ’regrow foodscraps’ – d v s att man tar tillvara på grönsaksrens och låter det växa på nytt.

Tanken tilltalade mig verkligen så jag bestämde mig för att testa med morötter, eftersom jag älskar morotsblasten! (Haha, ja man kan äta blasten och den är såå god ♥)

Foto: Sandra Junhammar

Men ärligt talat funkade det tyvärr lite sådär. Vet inte om jag gjorde något fel, men för det första tog det väldigt lång tid. Och för det andra började själva morötterna mögla efter ett tag, trots att jag bytte vattnet dagligen…

Sandra Junhammar brinner för yoga, hållbar livsstil och personlig utveckling. Hon har valt ett liv i frivillig enkelhet och tagit en paus från jobbet som byggnadsingenjör. Sandra intresserar sig för självhushållning och strävar efter att leva nära och i samklang med naturen. I sina texter lyfter hon ämnen som rör hälsan och miljön, men också normer, minimalism och downshifting. Förhoppningen är att inspirera andra att frigöra tid och må bättre. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg