Det är mycket opraktiskt att ha färska jordgubbar med sig i ryggsäcken upp på fjället. Men om man torkar dem innan så går det bra. Och när det gällde att ta hand om jordgubbar visade sig barnens samarbetsförmåga från sin bästa sida.

Vi har tre barn i yngre skolåldern. De leker ibland och bråkar ibland. De hjälper till ibland och ibland inte. Ibland kan de städa upp efter sig, men inte alltid. Ibland är de mycket omtänksamma om varandra och ibland är det noga med mitt och ditt och vem som har gjort vad och inte.

De är mycket fina allihop, men ibland känns det tungrott att som mamma driva igenom något där alla hjälps åt. Det verkar bero mycket på viljan hos barnen. En dag här i veckan var dock viljan att hjälpa till häpnadsväckande stark hos alla tre.

Jordgubbsidéer

Vi var hemma och jag hade mycket att göra. Bland annat behövde jag börja tänka på packningen till fjällturen. Vi brukar tälta i fjällen en gång varje sommar och inför det behövde vi torka mat. Jag ville involvera barnen i planerandet och framför allt ville jag få förslag från pojkarna som är lite selektiva med vad de vill äta.

Jag fick förslag – på torkade äppelringar, kunde vi köpa päron också? Och vad mer kan man torka? Enklast var det förstås att komma på gott till godispåsen. Jag föreslog också jordgubbar och det gick hem. Torkad frukt och bär är verkligen godis med sina koncentrerade smaker. På fjällturen kan man, förutom i vandringsgodiset, ha det i frukostgröten och även i pulverefterrätten. En så enkel sak som vaniljsås gjord på pulver uppvispat i fjällvatten och serverad med torkade fruktbitar är en delikatess på fjället.

Jag gissade att jordgubbarna blivit billigare sedan midsommar och tänkte därför passa på att köpa hem extra och frysa in. Sådant tar förstås lite tid, men jag frågade barnen om de kunde tänka sig att göra det eftersom jag hade fullt upp. Jovisst, det ville de gärna.

Vi kom hem med tio liter jordgubbar och jag ställde fram vad som behövdes på bordet. Jag visade hur jag ville att de skulle skära jordgubbarna så att de lätt kunde torkas, runt 3 mm tjocka, och sedan hur jag ville ha dem som skulle in i frysen.

Samarbete

Barnen satte igång med liv och lust. En plockade bort fnasen från jordgubbarna och räckte vidare till nästa som skar bitar av det som var fint och tog bort det som inte var det. Den tredje tog hand om de färdiga bitarna. Jag var imponerad över deras samarbete och alla gjorde sitt bästa. Lite provsmakning blev det förstås också.

Så småningom blev det paus för middag, men 8-åringen satt kvar och jobbade vidare med att plocka bort fnasar, låda efter låda. Han ville inte sluta utan ville bli färdig med sin uppgift. Strålande glad var han, och stolt över hur flitig han var, såg det ut som. Efter ett tag hämtade han ändå en tallrik och åt samtidigt som han rensade, medan vi satt utanför i kvällssolen.

Efter middagen fortsatte de andra också och det var ingen som klagade över att det tog tid eller att de inte orkade göra färdigt. De var verkligen flitiga. Skärbrädan blev röd och bordet blev rött och ja, rätt stökigt var det på bordet och så är det ju när man håller på med något.

Jag höll på med mitt i en annan del av huset och så kom 10-åringen och berättade att de var klara. Han visade hur fint bordet var, helt rentorkat och undanplockat. Imponerande! Vanliga dagar kan det vara svårt att få hjälp att torka av bordet, men här bara hände det. Alla tio lådor var tomma och påsarna låg i frysen. Jag satte igång torkapparaten och bestämde mig för att de skulle få en överraskning till frukost dagen efter. Så lyckat det blev med jordgubbshandlingen när jag fick se barnens förmåga att samarbeta och att slutföra sina uppgifter.

Lyxfrukost

Jag hade tagit undan jordgubbar och berättade för barnen att eftersom de varit så duktiga med att ta hand om jordgubbarna och att göra det bra tillsammans allihop så skulle de få en riktigt lyxig frukost.

Medan jag och dottern fick chiapudding med något man kan kalla jordgubbsmousse så fick pojkarna jordgubbsmousse med frukt – till frukost. Det gillade vi skarpt. Jag har fått köpa fler jordgubbar och göra samma frukost flera dagar efter det. Riktigt lyxigt! Och det blir det också med havregrynsgröt med vår torkade frukt i när vi kommer upp på fjället. För de hann även skiva äpplen och päron till torkning.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.