loading
Statsminister Stefan Löfven (S) frågades ut i konstitutionsutskottet (KU) om regeringens agerande under coronapandemin. Foto: Pontus Lundahl/TT
Statsminister Stefan Löfven (S) frågades ut i konstitutionsutskottet (KU) om regeringens agerande under coronapandemin. Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Löfven grillad om coronastrategi

TT/Lars Larsson och TT/Tea Oscarsson

Det hade inte gjort någon skillnad med en formellt beslutad coronastrategi, hävdar statsminister Stefan Löfven (S). Regeringen har haft en tydlig inriktning från början och flockimmunitet har aldrig varit en del i det.

– Aldrig, aldrig någonsin, sade statsministern när han frågades ut i riksdagens konstitutionsutskott (KU) om regeringens hantering av pandemin.

Löfven återkom flera gånger till att han anser att det ännu är för tidigt att dra tvärsäkra slutsatser om rätt och fel i Sveriges agerande.

Han underströk att ledmotiven i den strategiska inriktningen som följts hela tiden har varit att begränsa smittspridningen. Målen har varit att skydda människors liv och hälsa och klara sjukvården. Det har handlat om att begränsa inverkan på annan viktig samhällsverksamhet, lindra konsekvenser för medborgare och företag samt att dämpa oro.

– Regeringen har valt en inriktning för hur regeringen ska arbeta, en sådan behöver inte komma till uttryck genom regeringsbeslut, säger Löfven.

Det har handlat om diskutera vilka åtgärder som är bäst vid ett givet tillfälle och vidta dem. Vetenskap och beprövad erfarenhet har varit rättesnören, enligt statsministern.

M: Undvek centrala frågor

Moderaternas gruppledare Tobias Billström (M) anser att Löfven undvek de mest centrala frågorna.

– Till exempel hur Sverige har kunnat arbeta utan att ha en tydligt beslutad strategi och hur man har kunnat styra myndigheterna utan att ha en tydlig plan, säger Billström.

Avsaknaden av en formellt beslutad strategi, anser han, gör det mycket svårare för inte minst riksdagen att följa upp och se om regeringens arbete hållit måttet.

Löfven växlade i KU mellan att prata om att begränsa smittspridningen och att pressa ner smittan så mycket det bara går.

TT: Är det samma sak?

– Ja, det är klart att det. Vi säger inte att vi ska begränsa smittspridningen till hälften eller nästan så mycket som möjligt, det ligger i sakens natur att ska man begränsa smittspridningen ska man göra det så mycket som möjligt, sade Löfven till TT efter den långa utfrågningen.

"Tjänstefel att inte lyssna"

Löfven fick frågor om Folkhälsomyndighetens roll, bland annat om myndigheten fick en allt för framträdande roll när det kommer till hanteringen av pandemin.

– Det är klart att Folkhälsomyndigheten är en expertmyndighet med en mängd framstående experter och för mig är det självklart att vi lyssnar på dem. Om man vänder på det vore det direkt tjänstefel att inte lyssna på vad de har att säga.

Han understryker att han har ledningsansvar som chef för Regeringskansliet och chef för regeringen. Men detta innebär inte ett operativt ansvar, endast ett styrande och ledande ansvar.

Den tillfälliga pandemilagen

Löfven grillades om varför beredningen av den tillfälliga pandemilagen inte kom i gång direkt när regeringens bemyndigande för extra restriktioner gick ut den sista juni. Det dröjde minst till augusti, trots att regeringen hade dömt ut bemyndigandet som mer eller mindre oanvändbart.

– En anledning var att vi hade en helt annan smittspridning då, under sommaren, sade Löfven.

När smittspridningen tog fart under hösten gjorde även beredningen det.

– I den tiden var det en dramatisk utveckling, vi måste ha den (lagen) så fort som möjligt på plats.

Statsministern fick flera frågor om vad hans roll varit i arbetet under pandemin. Han sade att han deltagit i minst ett femtiotal möten med statssekreterarna i krisledningsenheten och att han frågat hur målen klaras, om mer åtgärder behövs och om det finns resurser för att klara arbetet.

Den strategiska inriktningen diskuterades flera gånger på regeringens allmänna beredning. Och det var också så den text om strategin som lades upp på regeringens hemsida den 7 april hade växt fram.

(TT/Lars Larsson)

(TT/Tea Oscarsson)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

KU

(TT)

Konstitutionsutskottet har till uppgift att granska regeringen.

KU ska granska om regeringen och ministrarna i sitt arbete följer lagar och regler.

En gång om året har KU utfrågningar och granskningar utifrån anmälningar som inkommit under det senaste året.

I år handlar många av ärendena om regeringens hantering av pandemin.

Granskningarna brukar avslutas med att statsministern frågas ut.

Årets granskning ska vara klar i början av juni.

KU:s allvarligaste form av kritik brukar i dagligt tal kallas prickningar av statsråd.

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Statsminister Stefan Löfven (S) frågades ut i konstitutionsutskottet (KU) om regeringens agerande under coronapandemin. Foto: Pontus Lundahl/TT
Statsminister Stefan Löfven (S) frågades ut i konstitutionsutskottet (KU) om regeringens agerande under coronapandemin. Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Löfven grillad om coronastrategi

TT/Lars Larsson och TT/Tea Oscarsson

Det hade inte gjort någon skillnad med en formellt beslutad coronastrategi, hävdar statsminister Stefan Löfven (S). Regeringen har haft en tydlig inriktning från början och flockimmunitet har aldrig varit en del i det.

– Aldrig, aldrig någonsin, sade statsministern när han frågades ut i riksdagens konstitutionsutskott (KU) om regeringens hantering av pandemin.

Löfven återkom flera gånger till att han anser att det ännu är för tidigt att dra tvärsäkra slutsatser om rätt och fel i Sveriges agerande.

Han underströk att ledmotiven i den strategiska inriktningen som följts hela tiden har varit att begränsa smittspridningen. Målen har varit att skydda människors liv och hälsa och klara sjukvården. Det har handlat om att begränsa inverkan på annan viktig samhällsverksamhet, lindra konsekvenser för medborgare och företag samt att dämpa oro.

– Regeringen har valt en inriktning för hur regeringen ska arbeta, en sådan behöver inte komma till uttryck genom regeringsbeslut, säger Löfven.

Det har handlat om diskutera vilka åtgärder som är bäst vid ett givet tillfälle och vidta dem. Vetenskap och beprövad erfarenhet har varit rättesnören, enligt statsministern.

M: Undvek centrala frågor

Moderaternas gruppledare Tobias Billström (M) anser att Löfven undvek de mest centrala frågorna.

– Till exempel hur Sverige har kunnat arbeta utan att ha en tydligt beslutad strategi och hur man har kunnat styra myndigheterna utan att ha en tydlig plan, säger Billström.

Avsaknaden av en formellt beslutad strategi, anser han, gör det mycket svårare för inte minst riksdagen att följa upp och se om regeringens arbete hållit måttet.

Löfven växlade i KU mellan att prata om att begränsa smittspridningen och att pressa ner smittan så mycket det bara går.

TT: Är det samma sak?

– Ja, det är klart att det. Vi säger inte att vi ska begränsa smittspridningen till hälften eller nästan så mycket som möjligt, det ligger i sakens natur att ska man begränsa smittspridningen ska man göra det så mycket som möjligt, sade Löfven till TT efter den långa utfrågningen.

"Tjänstefel att inte lyssna"

Löfven fick frågor om Folkhälsomyndighetens roll, bland annat om myndigheten fick en allt för framträdande roll när det kommer till hanteringen av pandemin.

– Det är klart att Folkhälsomyndigheten är en expertmyndighet med en mängd framstående experter och för mig är det självklart att vi lyssnar på dem. Om man vänder på det vore det direkt tjänstefel att inte lyssna på vad de har att säga.

Han understryker att han har ledningsansvar som chef för Regeringskansliet och chef för regeringen. Men detta innebär inte ett operativt ansvar, endast ett styrande och ledande ansvar.

Den tillfälliga pandemilagen

Löfven grillades om varför beredningen av den tillfälliga pandemilagen inte kom i gång direkt när regeringens bemyndigande för extra restriktioner gick ut den sista juni. Det dröjde minst till augusti, trots att regeringen hade dömt ut bemyndigandet som mer eller mindre oanvändbart.

– En anledning var att vi hade en helt annan smittspridning då, under sommaren, sade Löfven.

När smittspridningen tog fart under hösten gjorde även beredningen det.

– I den tiden var det en dramatisk utveckling, vi måste ha den (lagen) så fort som möjligt på plats.

Statsministern fick flera frågor om vad hans roll varit i arbetet under pandemin. Han sade att han deltagit i minst ett femtiotal möten med statssekreterarna i krisledningsenheten och att han frågat hur målen klaras, om mer åtgärder behövs och om det finns resurser för att klara arbetet.

Den strategiska inriktningen diskuterades flera gånger på regeringens allmänna beredning. Och det var också så den text om strategin som lades upp på regeringens hemsida den 7 april hade växt fram.

(TT/Lars Larsson)

(TT/Tea Oscarsson)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

KU

(TT)

Konstitutionsutskottet har till uppgift att granska regeringen.

KU ska granska om regeringen och ministrarna i sitt arbete följer lagar och regler.

En gång om året har KU utfrågningar och granskningar utifrån anmälningar som inkommit under det senaste året.

I år handlar många av ärendena om regeringens hantering av pandemin.

Granskningarna brukar avslutas med att statsministern frågas ut.

Årets granskning ska vara klar i början av juni.

KU:s allvarligaste form av kritik brukar i dagligt tal kallas prickningar av statsråd.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024