loading
"Italian Folktales," redigerade av Italo Calvino, återpublicerad av The Folio Society. Foto: The Folio Society
"Italian Folktales," redigerade av Italo Calvino, återpublicerad av The Folio Society. Foto: The Folio Society
Litteratur

Lev med lätt hjärta: Lärdomar från italienska folksagor

Joshua Philipp

Från antikens Europa till Kina – många kulturer delar tron på att livets missöden är förutbestämda. I det gamla Grekland och Rom var filosofi läran om visdom och glädje var synonymt med dygd.

Ett gott liv fick man om man var en god person, men att ta sig fram genom kamp och strid sågs i många kulturer som kortsiktig vinning och långsiktigt lidande.

Dessa idéer återfinns även i några av Italiens gamla folksagor. Innan vi fortsätter, låt mig först påminna om att folksagor inte var ämnade bara för barn. Dessa sagor, som tidigare traderats muntligt, skrevs ned först för 300 år sedan av Charles Perrault, och senare, 100 år därpå, av bröderna Grimm, säger författaren Hans Wilhelm i videoserien Life Explained.

"Från början var det bara vuxna som delade dessa berättelser," säger Wilhelm.

Vad är det då som gör dessa historier så värdefulla att vi efter hundratals år fortfarande kan återvända till dem och få ut något av dem? Wilhelm säger att sagorna är "metaforer för den växande själen", vilket "speglar vår personliga livsresa". De knyter an till ett djupare koncept: att "allting som vi stöter på är arrangerat till vår fördel, och slutmålet är frihet. De underbara sagorna fortsätter att på minna oss om detta faktum, om och om igen".

J.R.R. Tolkien sade något liknande i en föreläsning "On Fairy-Stories" 1939, att människan har förmåga att visualisera och att sagor som når bortom den fysiska världen hjälper oss att bryta igenom våra begränsningar.

Tolkien säger att sagor inte motsätter sig förnuftet: Han menar snarare att fantasin blir bättre ju skarpsinnigare och tydligare förnuftet är.

"Om människan någonsin befann sig i ett tillstånd där de inte ville veta eller inte var förmögen att uppfatta sanningen skulle Fantasi tyna bort tills de var botade. Om de någonsin hamnar i det tillståndet kommer Fantasi förgås och bli Morbid illusion," säger han, fritt översatt.

"Om människan verkligen inte kunde skilja på grodor och människor, skulle sagor om grodkungar aldrig ha uppstått," skrev Tolkien.

Med detta i sinnet, låt oss se på två sagor: "The Man Wreathed in Seaweed (Mannen inlindad i sjögräs)" och "The Ship with Three Decks (Skeppet med tre däck)". Båda återfinns i "Italian Folktales (italienska folksagor)" som författaren Italo Calvino gav ut 1959. Han samlade in 200 sagor som nyligen gavs ut på nytt. En del av Calvinos redigerade sagor finns översatta till svenska.

Italienska folksagor

I "The Man Wreathed in Seaweed" kidnappas en prinsessa och några män ger sig ut till havs för att hitta henne. På däck står den välkända luffaren och suputen Samphire Starboard som ämnar följa med på resan. Kaptenen står inte ut med honom och när han satt segel, när han ser att Starboard inte drar sitt strå till stacken, beslutar han sig för att lura ned honom i en livbåt och överge honom på havet i närheten av en ö.

Starboard verkar inte bry sig om att han har blivit bedragen. Han hittar en närliggande vik där prinsessan hålls fången av en gigantisk bläckfisk. Med hjälp av prinsessans råd lyckas Starboard övervinna bläckfisken och de beger sig tillsammans därifrån och plockas sedermera upp av samma kapten som övergav Starboard på havet.

Den här gången blir kaptenen emellertid avundsjuk. Han ville vara den som räddade prinsessan istället för luffaren han försökte strandsätta. Så han kastar Starboard överbord, reser tillbaka till kungadömet och får gifta sig med prinsessan. Men precis före ceremonin ska börja kommer Starboard upp ur havet, inlindad i sjögräs. Prinsessan berättar för kungen vad som hänt, kaptenen kastas i fängelse för sina brott och Starboard får gifta sig med prinsessan.

En liknande historia berättas i "The Ship With Three Decks". Där utses en pojke till kungen av Englands gudson. När han blir myndig ska han ta med sig ett brev till kungen för att bli hans arvinge. Han varnas emellertid att vara försiktig med tre samvetslösa typer längs vägen. Han lyckas komma undan två av dem men den tredje lurar honom och stjäl brevet. Han tar den unge mannens plats och säger till alla att ynglingen är hans tjänare.

Ynglingen opponerar sig inte. När kungens dotter sedan kidnappas är det så han som skickas ut för att rädda henne. I hamnen träffar han en gammal man som berättar för honom hur han ska klara de prövningar som ligger framför honom. Han fyller ett däck med ostbitar, ett annat med brödsmulor och det tredje med stinkande kadaver. Det här visar sig vara gåvor till mössens ö, myrornas ö och gamarnas ö respektive, vilket hjälper den unge mannen att klara sig över alla hinder och rädda prinsessan.

Gissa vad som händer när han kommer tillbaka? Den onde mannen antar att ynglingen kommer att berätta att de bytt identiteter med varandra, så han betalar två skurkar för att röva bort och mörda ynglingen, vilket de gör. Han har emellertid sparat lite magiskt vatten från en av de sista prövningarna på ön. Den gamle mannen lyckas återuppliva den yngre, som i sin nya återupplivade form är stiligare än någonsin.

När den onde mannen ser detta frågar han vad den magiska vätskan är. Det sägs honom att det är kokande olja. I ett misslyckat försök att upprepa miraklet knivhugger mannen sig själv och hoppar sedan ned i en tunna med kokande olja. Den onde mannen förgörs och ynglingen får sin brud.

Lärdomar

Båda dessa historier är otroliga, men är ändå värdefulla. Ja, prövningarna är fantastiska – de innehåller saker som går bortom den normala verkligheten. Men de test som tron och karaktären utsätts för skiljer sig inte så mycket från något som vem som helst av oss kommer att möta i livet. Bläckfisken med sin förmåga att ändra form liknar de till synes oöverstigliga prövningar vi lyckas övervinna. Prinsessan som måste räddas kan vara vilket mål som helst som vi avser att uppnå.

Den verkliga frågan är: Hur möter vi dessa prövningar, och hur kan vi uppnå målen i livet? Folksagornas gemensamma svar, och dessa sagors i synnerhet, är att vi ska gå in i prövningarna utan rädsla och med ett lätt hjärta.

Huvudpersonerna i dessa historier verkar inte vara så där väldigt smarta. De är Forrest Gump-lika figurer: enkla och godtrogna. Men det är delvis det som gör dem så charmiga. De träffar på människor som är sluga, bedrägliga och ute efter egen vinning – men dessa egenskaper visar sig få dem på fall. Det ligger en viktig lärdom däri. Världen är full av människor vars högsta strävan är personlig vinning, och dessa människor skapar ofta sin egen misär.

Livet garanterar inte att de smartaste eller slugaste av oss vinner. Men när man står inför situationer som dessa, har vi då ett lätt hjärta eller blir vi som skurkarna som baktalar och saboterar för de godhjärtade hjältarna?

Jag menar att det senare är avgörande för en persons grundläggande lycka – att nöja sig med vad man har kommer alltid att vara bättre än att se sig om efter sådant man inte har. Och det är genom lärdomar som denna som vi kan uppskatta värdet av folksagorna.

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loading
"Italian Folktales," redigerade av Italo Calvino, återpublicerad av The Folio Society. Foto: The Folio Society
"Italian Folktales," redigerade av Italo Calvino, återpublicerad av The Folio Society. Foto: The Folio Society
Litteratur

Lev med lätt hjärta: Lärdomar från italienska folksagor

Joshua Philipp

Från antikens Europa till Kina – många kulturer delar tron på att livets missöden är förutbestämda. I det gamla Grekland och Rom var filosofi läran om visdom och glädje var synonymt med dygd.

Ett gott liv fick man om man var en god person, men att ta sig fram genom kamp och strid sågs i många kulturer som kortsiktig vinning och långsiktigt lidande.

Dessa idéer återfinns även i några av Italiens gamla folksagor. Innan vi fortsätter, låt mig först påminna om att folksagor inte var ämnade bara för barn. Dessa sagor, som tidigare traderats muntligt, skrevs ned först för 300 år sedan av Charles Perrault, och senare, 100 år därpå, av bröderna Grimm, säger författaren Hans Wilhelm i videoserien Life Explained.

"Från början var det bara vuxna som delade dessa berättelser," säger Wilhelm.

Vad är det då som gör dessa historier så värdefulla att vi efter hundratals år fortfarande kan återvända till dem och få ut något av dem? Wilhelm säger att sagorna är "metaforer för den växande själen", vilket "speglar vår personliga livsresa". De knyter an till ett djupare koncept: att "allting som vi stöter på är arrangerat till vår fördel, och slutmålet är frihet. De underbara sagorna fortsätter att på minna oss om detta faktum, om och om igen".

J.R.R. Tolkien sade något liknande i en föreläsning "On Fairy-Stories" 1939, att människan har förmåga att visualisera och att sagor som når bortom den fysiska världen hjälper oss att bryta igenom våra begränsningar.

Tolkien säger att sagor inte motsätter sig förnuftet: Han menar snarare att fantasin blir bättre ju skarpsinnigare och tydligare förnuftet är.

"Om människan någonsin befann sig i ett tillstånd där de inte ville veta eller inte var förmögen att uppfatta sanningen skulle Fantasi tyna bort tills de var botade. Om de någonsin hamnar i det tillståndet kommer Fantasi förgås och bli Morbid illusion," säger han, fritt översatt.

"Om människan verkligen inte kunde skilja på grodor och människor, skulle sagor om grodkungar aldrig ha uppstått," skrev Tolkien.

Med detta i sinnet, låt oss se på två sagor: "The Man Wreathed in Seaweed (Mannen inlindad i sjögräs)" och "The Ship with Three Decks (Skeppet med tre däck)". Båda återfinns i "Italian Folktales (italienska folksagor)" som författaren Italo Calvino gav ut 1959. Han samlade in 200 sagor som nyligen gavs ut på nytt. En del av Calvinos redigerade sagor finns översatta till svenska.

Italienska folksagor

I "The Man Wreathed in Seaweed" kidnappas en prinsessa och några män ger sig ut till havs för att hitta henne. På däck står den välkända luffaren och suputen Samphire Starboard som ämnar följa med på resan. Kaptenen står inte ut med honom och när han satt segel, när han ser att Starboard inte drar sitt strå till stacken, beslutar han sig för att lura ned honom i en livbåt och överge honom på havet i närheten av en ö.

Starboard verkar inte bry sig om att han har blivit bedragen. Han hittar en närliggande vik där prinsessan hålls fången av en gigantisk bläckfisk. Med hjälp av prinsessans råd lyckas Starboard övervinna bläckfisken och de beger sig tillsammans därifrån och plockas sedermera upp av samma kapten som övergav Starboard på havet.

Den här gången blir kaptenen emellertid avundsjuk. Han ville vara den som räddade prinsessan istället för luffaren han försökte strandsätta. Så han kastar Starboard överbord, reser tillbaka till kungadömet och får gifta sig med prinsessan. Men precis före ceremonin ska börja kommer Starboard upp ur havet, inlindad i sjögräs. Prinsessan berättar för kungen vad som hänt, kaptenen kastas i fängelse för sina brott och Starboard får gifta sig med prinsessan.

En liknande historia berättas i "The Ship With Three Decks". Där utses en pojke till kungen av Englands gudson. När han blir myndig ska han ta med sig ett brev till kungen för att bli hans arvinge. Han varnas emellertid att vara försiktig med tre samvetslösa typer längs vägen. Han lyckas komma undan två av dem men den tredje lurar honom och stjäl brevet. Han tar den unge mannens plats och säger till alla att ynglingen är hans tjänare.

Ynglingen opponerar sig inte. När kungens dotter sedan kidnappas är det så han som skickas ut för att rädda henne. I hamnen träffar han en gammal man som berättar för honom hur han ska klara de prövningar som ligger framför honom. Han fyller ett däck med ostbitar, ett annat med brödsmulor och det tredje med stinkande kadaver. Det här visar sig vara gåvor till mössens ö, myrornas ö och gamarnas ö respektive, vilket hjälper den unge mannen att klara sig över alla hinder och rädda prinsessan.

Gissa vad som händer när han kommer tillbaka? Den onde mannen antar att ynglingen kommer att berätta att de bytt identiteter med varandra, så han betalar två skurkar för att röva bort och mörda ynglingen, vilket de gör. Han har emellertid sparat lite magiskt vatten från en av de sista prövningarna på ön. Den gamle mannen lyckas återuppliva den yngre, som i sin nya återupplivade form är stiligare än någonsin.

När den onde mannen ser detta frågar han vad den magiska vätskan är. Det sägs honom att det är kokande olja. I ett misslyckat försök att upprepa miraklet knivhugger mannen sig själv och hoppar sedan ned i en tunna med kokande olja. Den onde mannen förgörs och ynglingen får sin brud.

Lärdomar

Båda dessa historier är otroliga, men är ändå värdefulla. Ja, prövningarna är fantastiska – de innehåller saker som går bortom den normala verkligheten. Men de test som tron och karaktären utsätts för skiljer sig inte så mycket från något som vem som helst av oss kommer att möta i livet. Bläckfisken med sin förmåga att ändra form liknar de till synes oöverstigliga prövningar vi lyckas övervinna. Prinsessan som måste räddas kan vara vilket mål som helst som vi avser att uppnå.

Den verkliga frågan är: Hur möter vi dessa prövningar, och hur kan vi uppnå målen i livet? Folksagornas gemensamma svar, och dessa sagors i synnerhet, är att vi ska gå in i prövningarna utan rädsla och med ett lätt hjärta.

Huvudpersonerna i dessa historier verkar inte vara så där väldigt smarta. De är Forrest Gump-lika figurer: enkla och godtrogna. Men det är delvis det som gör dem så charmiga. De träffar på människor som är sluga, bedrägliga och ute efter egen vinning – men dessa egenskaper visar sig få dem på fall. Det ligger en viktig lärdom däri. Världen är full av människor vars högsta strävan är personlig vinning, och dessa människor skapar ofta sin egen misär.

Livet garanterar inte att de smartaste eller slugaste av oss vinner. Men när man står inför situationer som dessa, har vi då ett lätt hjärta eller blir vi som skurkarna som baktalar och saboterar för de godhjärtade hjältarna?

Jag menar att det senare är avgörande för en persons grundläggande lycka – att nöja sig med vad man har kommer alltid att vara bättre än att se sig om efter sådant man inte har. Och det är genom lärdomar som denna som vi kan uppskatta värdet av folksagorna.

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025