loadingFlyktingar på Medelhavet, i en alldeles för liten båt, närmar sig grekiska Lesbos kust. Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT-arkivbild
Flyktingar på Medelhavet, i en alldeles för liten båt, närmar sig grekiska Lesbos kust. Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT-arkivbild
Inrikes

Låst migrationsläge på EU-toppmöte

Epoch Times

Läget är låst i EU-förhandlingarna om en gemensam asylpolitik. Men flyktingar fortsätter att komma över Medelhavet och EU-ledarna fokuserar nu på att få dem att återvända till Afrika eller att aldrig sätta sig i en båt till EU.

EU-länderna har bråkat om den gemensamma asylpolitiken länge. Målet var att ha en överenskommelse klar till EU-toppmötet nu i midsommarhelgen. Några länder med Polen och Ungern i spetsen vägrar gå med på att alla länder ska vara skyldiga att ta emot flyktingar. På den motsatta sidan står Sverige, Tyskland och många andra länder.

Statsminister Stefan Löfven (S) börjar tappa tålamodet.

– Vi måste börja smalna av den här processen, för om inte alla ställer upp måste det få konsekvenser. Diskussionen kan inte pågå i oändlighet, säger han inför mötet i Bryssel.

Redo att köra över?

Om länderna inte kan enas, kan han tänka sig att köra över de länder som säger nej med ett majoritetsbeslut.

– Det är ingen förstahandslösning, men vi kan inte utesluta någonting. Behovet av att få till ett gemensamt system är så stort, säger han.

Moderatledaren Anna Kinberg Batra anser att statsministern ska sätta ökat ekonomiskt tryck på de länder som inte vill ta emot flyktingar.

– Ta Polen till exempel, de får 90 miljarder kronor i nettobidrag och hade senast jag kollade inte tagit emot en enda av dem som skulle omfördelas. Det är helt oacceptabelt, säger hon.

Fokus på Libyen

Även Stefan Löfven är beredd att använda ekonomisk press, men på EU-toppmötet väntas diskussionen om de interna konflikterna om asylsystemet bli relativt kort. I stället kommer EU-ledarna att rikta blicken mot EU:s yttre gräns, och då särskilt mot Nordafrika.

EU:s permanente ordförande Donald Tusk skriver i sin inbjudan till EU-ledarna att 1 900 människor har mist livet på Medelhavet i år och att människosmugglingen har nått nya nivåer. Enligt Tusk har det kommit 26 procent fler migranter till Italien hittills i år, jämfört med samma tid i fjol.

Hundra människosmugglare har gripits och 400 av deras båtar har förstörts.

– Det är helt klart för lite, och jag förstår inte varför vi inte kan ta ett större finansiellt ansvar för hur den libyska kustbevakningen fungerar. De är våra allierade i kampen mot smugglarna, säger Tusk och uppmanar länderna att fatta nödvändiga beslut.

Amnesty-kritik

Utöver att utbilda den libyska kustbevakningen vill EU också få till "pragmatiska arrangemang" med afrikanska länder för att få dem att ta tillbaka återvändande flyktingar och hotar med tuffare visumregler för länder som inte samarbetar.

En rad människorättsorganisationer, bland dem Amnesty International och Oxfam, varnar för att EU ägnar sig åt att bygga upp murar för att hindra människor att ta sig till EU. De har också pekat på ovärdiga förhållanden i de libyska läger som flyktingar hamnar i.

Statsminister Stefan Löfven försvarar att EU söker samarbete med ursprungs- och transitländer och ser ingen risk med detta.

– Den stora risken lever vi med nu. Det är tusentals människor som tar en livsfarlig väg över den afrikanska kontinenten. De är i skrupelfria människosmugglares händer, som sätter ut dem i Medelhavet i helt sjöodugliga båtar. Människor dör i tusentals. Det är det som är den stora risken, säger Löfven.

(TT)

Omfördelning av asylsökande

EU:s omfördelning av asylsökande

EU-länderna enades i två beslut under sommaren och hösten 2015 om att omfördela totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien under den upptrappade flyktingkrisen. Än så länge är det bara EU:s nuvarande ordförandeland Malta och Efta-landet Liechtenstein som uppfyllt sina kvoter. Så här ser läget ut just nu:

Land från Italien från Grekland totalt andel av landets totala kvot i procent

Malta 47 90 137 104,6
Liechtenstein - 10 10 100,0
Norge 812 646 1 458 97,2
Finland 707 1 032 1 739 83,7
Irland - 459 459 76,5
Schweiz 714 344 1 058 69,2
Lettland 27 290 317 65,9
Luxemburg 111 216 327 58,7
Litauen 17 302 319 47,5
Portugal 298 1 075 1 373 46,5
Estland - 130 130 39,5
Slovenien 35 164 199 35,1
Nederländerna 613 1 355 1 968 33,1
Cypern 34 70 104 32,5
Tyskland 2 715 3 195 5 910 21,5
Frankrike 330 3 148 3 478 17,6
Belgien 150 502 652 17,1
Rumänien 45 589 634 15,2
Sverige 228 255 483 12,8
Spanien 144 742 886 9,5
Kroatien 18 46 64 6,6
Bulgarien - 47 47 3,6
Slovakien - 16 16 1,8
Tjeckien - 12 12 0,4

Totalt 7 045 14 735 21 780 22,2

Polen, Ungern och Österrike har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz, Norge och Liechtenstein har liksom Island erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen. Sverige har haft anstånd med mottagandet i ett år, men har lovat att uppfylla sin kvot under sommaren 2017.

Av de 160 000 som ursprungligen skulle omfördelas har 61 745 tills vidare inte ålagts några specifika länder.

Källa: EU-kommissionen (21 juni).

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFlyktingar på Medelhavet, i en alldeles för liten båt, närmar sig grekiska Lesbos kust. Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT-arkivbild
Flyktingar på Medelhavet, i en alldeles för liten båt, närmar sig grekiska Lesbos kust. Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT-arkivbild
Inrikes

Låst migrationsläge på EU-toppmöte

Epoch Times

Läget är låst i EU-förhandlingarna om en gemensam asylpolitik. Men flyktingar fortsätter att komma över Medelhavet och EU-ledarna fokuserar nu på att få dem att återvända till Afrika eller att aldrig sätta sig i en båt till EU.

EU-länderna har bråkat om den gemensamma asylpolitiken länge. Målet var att ha en överenskommelse klar till EU-toppmötet nu i midsommarhelgen. Några länder med Polen och Ungern i spetsen vägrar gå med på att alla länder ska vara skyldiga att ta emot flyktingar. På den motsatta sidan står Sverige, Tyskland och många andra länder.

Statsminister Stefan Löfven (S) börjar tappa tålamodet.

– Vi måste börja smalna av den här processen, för om inte alla ställer upp måste det få konsekvenser. Diskussionen kan inte pågå i oändlighet, säger han inför mötet i Bryssel.

Redo att köra över?

Om länderna inte kan enas, kan han tänka sig att köra över de länder som säger nej med ett majoritetsbeslut.

– Det är ingen förstahandslösning, men vi kan inte utesluta någonting. Behovet av att få till ett gemensamt system är så stort, säger han.

Moderatledaren Anna Kinberg Batra anser att statsministern ska sätta ökat ekonomiskt tryck på de länder som inte vill ta emot flyktingar.

– Ta Polen till exempel, de får 90 miljarder kronor i nettobidrag och hade senast jag kollade inte tagit emot en enda av dem som skulle omfördelas. Det är helt oacceptabelt, säger hon.

Fokus på Libyen

Även Stefan Löfven är beredd att använda ekonomisk press, men på EU-toppmötet väntas diskussionen om de interna konflikterna om asylsystemet bli relativt kort. I stället kommer EU-ledarna att rikta blicken mot EU:s yttre gräns, och då särskilt mot Nordafrika.

EU:s permanente ordförande Donald Tusk skriver i sin inbjudan till EU-ledarna att 1 900 människor har mist livet på Medelhavet i år och att människosmugglingen har nått nya nivåer. Enligt Tusk har det kommit 26 procent fler migranter till Italien hittills i år, jämfört med samma tid i fjol.

Hundra människosmugglare har gripits och 400 av deras båtar har förstörts.

– Det är helt klart för lite, och jag förstår inte varför vi inte kan ta ett större finansiellt ansvar för hur den libyska kustbevakningen fungerar. De är våra allierade i kampen mot smugglarna, säger Tusk och uppmanar länderna att fatta nödvändiga beslut.

Amnesty-kritik

Utöver att utbilda den libyska kustbevakningen vill EU också få till "pragmatiska arrangemang" med afrikanska länder för att få dem att ta tillbaka återvändande flyktingar och hotar med tuffare visumregler för länder som inte samarbetar.

En rad människorättsorganisationer, bland dem Amnesty International och Oxfam, varnar för att EU ägnar sig åt att bygga upp murar för att hindra människor att ta sig till EU. De har också pekat på ovärdiga förhållanden i de libyska läger som flyktingar hamnar i.

Statsminister Stefan Löfven försvarar att EU söker samarbete med ursprungs- och transitländer och ser ingen risk med detta.

– Den stora risken lever vi med nu. Det är tusentals människor som tar en livsfarlig väg över den afrikanska kontinenten. De är i skrupelfria människosmugglares händer, som sätter ut dem i Medelhavet i helt sjöodugliga båtar. Människor dör i tusentals. Det är det som är den stora risken, säger Löfven.

(TT)

Omfördelning av asylsökande

EU:s omfördelning av asylsökande

EU-länderna enades i två beslut under sommaren och hösten 2015 om att omfördela totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien under den upptrappade flyktingkrisen. Än så länge är det bara EU:s nuvarande ordförandeland Malta och Efta-landet Liechtenstein som uppfyllt sina kvoter. Så här ser läget ut just nu:

Land från Italien från Grekland totalt andel av landets totala kvot i procent

Malta 47 90 137 104,6
Liechtenstein - 10 10 100,0
Norge 812 646 1 458 97,2
Finland 707 1 032 1 739 83,7
Irland - 459 459 76,5
Schweiz 714 344 1 058 69,2
Lettland 27 290 317 65,9
Luxemburg 111 216 327 58,7
Litauen 17 302 319 47,5
Portugal 298 1 075 1 373 46,5
Estland - 130 130 39,5
Slovenien 35 164 199 35,1
Nederländerna 613 1 355 1 968 33,1
Cypern 34 70 104 32,5
Tyskland 2 715 3 195 5 910 21,5
Frankrike 330 3 148 3 478 17,6
Belgien 150 502 652 17,1
Rumänien 45 589 634 15,2
Sverige 228 255 483 12,8
Spanien 144 742 886 9,5
Kroatien 18 46 64 6,6
Bulgarien - 47 47 3,6
Slovakien - 16 16 1,8
Tjeckien - 12 12 0,4

Totalt 7 045 14 735 21 780 22,2

Polen, Ungern och Österrike har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz, Norge och Liechtenstein har liksom Island erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen. Sverige har haft anstånd med mottagandet i ett år, men har lovat att uppfylla sin kvot under sommaren 2017.

Av de 160 000 som ursprungligen skulle omfördelas har 61 745 tills vidare inte ålagts några specifika länder.

Källa: EU-kommissionen (21 juni).

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024