Det finns risker med laseroperationer av ögonen och har du otur kan du få synen allvarligt skadad för lång tid framöver. I vissa fall går det inte att göra något åt det.
Laserkirurgi började användas för att behandla synfel i början av 90-talet. Sedan dess har antalet personer som gör behandlingen ökat kraftigt. Behandlingarna utförs på privatkliniker och betalas av patienten. Kostnaden ligger på 10 000 kronor och uppåt per öga.

Att slippa glasögon kan vara lockande.
Maria, som egentligen heter något annat, gjorde en laseroperation av ögonen 2015. Eftersom alla laseroperationspatienter hos den kliniken fick skriva under ett avtal att inte tala med media vill hon inte använda sitt riktiga namn. Maria blev informerad om att ögonen behövde tid för att läka, men att synen skulle stabiliseras efter några veckor.
Hon berättar att hon inte kunde fokusera ögonen, som växlade mellan närsynthet och långsynthet. Hon kunde också möta personer hon kände väl, men kände inte igen dem förrän de bara var ett par meter bort.
Problemet gick inte över. Efter att ha levt med skadan i två månader fick hon en ny tid på kliniken där operationen gjorts. De beklagade det som hänt och tillade att detta händer ibland. De påpekade också att hon skrivit på ett papper som förbjöd henne att tala med media ifall detta skulle hända. Därefter fick hon välja mellan pengarna tillbaka eller en ny operation.
De kunde dock inte garantera att en ny operation skulle göra synfelet bättre.
De kunde dock inte garantera att en ny operation skulle göra synfelet bättre, så Maria valde i stället att få pengarna tillbaka. Idag, två år senare, plågas hon fortfarande av synfelet som inte blivit bättre, och som även gett henne migrän.
– Det är jobbigt att bara gå och handla. Synen kan skifta så jag helt plötsligt inte kan läsa priser på varorna. Sedan skiftar det tillbaka så jag inte ser något som är på avstånd. Det var ingen som sade att det kunde bli så här illa, säger hon.
Att riskerna inte förklaras tydligt är en bild som stöds av Magnus Gjötterberg, tidigare överläkare på S:t Eriks ögonsjukhus. Klinikerna är kommersiella, och vill så klart sälja så många operationer som möjligt, så det ligger ju inte heller direkt i deras intresse att betona riskerna med ingreppet.

Enligt Vårdguiden drabbas omkring 10 procent av biverkningar – bland annat försämrat kontrast- och mörkerseende, utsmetade ljuskällor och dubbelseende – efter dessa operationer. Näthinneavlossning, glaskropps- och hornhinneproblem är också vanligt förekommande.
Marcus Hedén är beteendevetare med specialisering inom KBT och mindfulnesslärare