loadingWolfgang Amadeus Mozarts opera Die Zauberflöte (Trollflöjten) hade premiär den 30 september 1791 i Venedig. Dramat genomsyrades av illuministiska symboler, och blev Mozarts sista sångspel. Foto: Karl Friedrich Schinkel
Wolfgang Amadeus Mozarts opera Die Zauberflöte (Trollflöjten) hade premiär den 30 september 1791 i Venedig. Dramat genomsyrades av illuministiska symboler, och blev Mozarts sista sångspel. Foto: Karl Friedrich Schinkel
Kultur

Krönika: Illuminatorden, Mozart och upplysningen

Sebastian Lindgren

Populär fiktion kan förvanska fakta. Detta är inte minst fallet när det kommer till illuminaterna, där spekulationer på nätet de senaste åren har gjort det svårt att utröna sanningen. Vad vet vi egentligen om detta mytomspunna, ockulta sällskap?


Den historiska Illuminatorden grundades den första maj 1776 av Adam Weishaupt, professor i juridik vid Ingolstadts universitet i Bayern. Det hemliga sällskapet var inspirerat av zoroastrismen och upplysningens gnosticism, och i likhet med pythagoréerna i antiken lade man vikt vid helig geometri och ockult gematri (talmystik). Den vägledande tanken var att förnuftet, väglett av magiska tecken och symboler som idoler, kunde användas för att utröna universums mysterier – att reducera kosmos till en helig numerologi. Med förespeglingar om filantropi och den ädla, upphöjda moralen värvade orden anhängare från samhällets övre skikt, vilka blev illuminismens apostlar som utvecklade kultens nätverk i Europa. Likt bolsjevikerna i Tsarryssland ett sekel senare antog illuminaterna kodnamn, och Weishaupts alias blev ”Spartakus” (upprorsledaren i antikens Rom).

Illuminatorden såg sig som arvtagare till Salomos tempel, och hade inom ett årtionde värvat minst 3 000 medlemmar, och monarkierna började alltmer misstänka att illuminaterna inte var välvilligt inställda.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingWolfgang Amadeus Mozarts opera Die Zauberflöte (Trollflöjten) hade premiär den 30 september 1791 i Venedig. Dramat genomsyrades av illuministiska symboler, och blev Mozarts sista sångspel. Foto: Karl Friedrich Schinkel
Wolfgang Amadeus Mozarts opera Die Zauberflöte (Trollflöjten) hade premiär den 30 september 1791 i Venedig. Dramat genomsyrades av illuministiska symboler, och blev Mozarts sista sångspel. Foto: Karl Friedrich Schinkel
Kultur

Krönika: Illuminatorden, Mozart och upplysningen

Sebastian Lindgren

Populär fiktion kan förvanska fakta. Detta är inte minst fallet när det kommer till illuminaterna, där spekulationer på nätet de senaste åren har gjort det svårt att utröna sanningen. Vad vet vi egentligen om detta mytomspunna, ockulta sällskap?


Den historiska Illuminatorden grundades den första maj 1776 av Adam Weishaupt, professor i juridik vid Ingolstadts universitet i Bayern. Det hemliga sällskapet var inspirerat av zoroastrismen och upplysningens gnosticism, och i likhet med pythagoréerna i antiken lade man vikt vid helig geometri och ockult gematri (talmystik). Den vägledande tanken var att förnuftet, väglett av magiska tecken och symboler som idoler, kunde användas för att utröna universums mysterier – att reducera kosmos till en helig numerologi. Med förespeglingar om filantropi och den ädla, upphöjda moralen värvade orden anhängare från samhällets övre skikt, vilka blev illuminismens apostlar som utvecklade kultens nätverk i Europa. Likt bolsjevikerna i Tsarryssland ett sekel senare antog illuminaterna kodnamn, och Weishaupts alias blev ”Spartakus” (upprorsledaren i antikens Rom).

Illuminatorden såg sig som arvtagare till Salomos tempel, och hade inom ett årtionde värvat minst 3 000 medlemmar, och monarkierna började alltmer misstänka att illuminaterna inte var välvilligt inställda.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024