British Columbia Court of Appeal, den högsta domstolen i British Columbia, Kanada, beslutade nyligen att inte ingripa i ett beslut taget av en domstol på lägre nivå. Fallet gällde en minderårig som föddes som flicka, och hade givit informerat medgivande vid 13 års ålder att ta pubertetsblockerare och testosteroninjektioner.
Barnet, kallat ”AB” i domstolsprotokoll, får nu ansiktsbehåring, rakar sig och talar med mörkare röst, på grund av testosteronbehandlingen. Om AB fortsätter med behandlingen kommer AB att förlora förmågan att få barn. En full kirurgisk könskorrigering omfattar att ta bort AB´s kvinnliga könsorgan, bröst och livmoder, och ”falloplastik”, att genom operation konstruera en penis av vävnad från andra delar av kroppen.
Trots dessa ändringar kommer AB aldrig att kunna få barn, och kommer också att förlora förmågan att bli gravid. Dessutom kommer AB att vara beroende av testosteron livet ut. Utan det kommer kroppen delvis att återgå och maskuliniteten minskar. Eftersom AB föddes flicka kommer AB aldrig att ha en mans alla funktioner. Den här ”behandlingen” för könsdysfori (könsförvirring) är kopplad till en högre andel självmord, särskilt för kvinna-till-man-patienter.
I sitt avgörande den 5 september sköt domstolen upp sitt beslut angående om den här behandlingen är för barnets bästa, och om pappan begått ”familjevåld” när han försökte övertyga sitt barn att gå igenom puberteten först och skjuta upp beslutet om ”transition” tills AB är 18 år. Domstolen ska också ta beslut om pappan (och alla andra i världen) kan tvingas referera till sitt barn med manliga pronomen och barnets nya manliga namn.
ABs pappa är med rätta bekymrad över barnets välmående i det långa loppet, inklusive permanent infertilitet, möjligheten att ingå i en tillfredsställande sexuell relation, och djup ånger över ett beslut som togs när AB bara var 13 år. De här konsekvenserna är för svåra för ett barns omogna sinne, som fortfarande är under utveckling, att förstå riktigt. ABs mamma stödjer däremot behandlingen. ABs föräldrar skiljde sig för fyra år sedan.
Mentala frågor lämnas obearbetade
Könsdysfori, även kallat könsidentitetsstörningar, förekommer särskilt bland flickor i åldern 12-16 år. Vetenskapligt granskad medicinsk forskning kopplar könsdysfori till faktorer i det sociala, kring kompisar och internet. Bekräftandet av icke-biologiskt kön, tillsammans med pubertetsblockerare och könshormoner för det motsatta könet, har inte visats lösa eller ens tillförlitligt hjälpa den underliggande dysforin, eller mentala frågor hos patienten.
Den här behandlingen kan förvärra underliggande psykologisk instabilitet. Att genomgå puberteten löser naturligt könsdysfori hos de flesta av de könsförvirrade barnen, enligt läkaren Quentin Van Meter och andra medicinska experter. Om barn inte uppmuntras att ta pubertetsblockerare och könshormoner så accepterar över 80 procent sitt naturliga kön när de når 18 års ålder.
ABs depression och självmordsbenägenhet behandlades inte innan ideologiskt influerade psykologer, rådgivare och läkare drev på AB att ta ett manligt namn, pronomen, kläder med mera, och att börja ta testosteroninjektioner. ABs andra psykiska hälsoproblem har i övrigt fortfarande inte tagits om hand. Enligt bevis som presenterades i domstolen kom barnets ”heureka-ögonblick” från att ha sett en film vid 11 eller 12 års ålder. Innan filmen var AB inte alls olycklig över att vara flicka.
Högsta Domstolen i Kanada har kommit fram till att minderåriga är mycket lätta att påverka via visuella medier, såsom tv, och är särskilt sårbara för dem som vill påverka deras omdöme. För närvarande finns det inga bestämmelser i Kanada för marknadsföring av teorier kring transpersoner mot unga och påverkbara barn i skolor eller via internet.
Alla vet att barn saknar mognad och att de ibland behöver skyddas för sig själva. Människans hjärna är inte fullt utvecklad förrän vid 25 års ålder. Det är därför lagar säger att minderåriga är för unga för att rösta, för att gå med i militären, göra tatueringar och kroppspiercing, för att dricka alkohol och att röka tobak och marijuana. Ofta kommer impulsivitet, naivitet, personliga trauma och övergrepp, populärkulturens influenser, och önskan att vara populär, i konflikt med sunt omdöme och resonemang.
Tvingande regler för tal
Den lägre domstolen har beslutat att ABs pappa, medier och allmänheten ska bejaka att AB är man – trots den objektiva verkligheten att AB inte är man biologiskt, anatomiskt eller enligt kromosomerna. Att tvinga ABs pappa (och alla andra) att referera till AB som man är påtvingat tal, vilket Kanadas Högsta Domstol har beskrivit som ”totalitärt och därför främmande för traditionen i fria länder som Kanada”. Yttrandefrihet, som är säkerställd av Canadian Charter of Rights and Freedoms, ska skydda individer från att bli tvingade av staten att uttrycka ord och åsikter som inte är deras egna.
Justice Center, som framträdde i det här domstolsfallet, skrev i sitt anförande: ”Staten kan inte enligt lag tvinga föräldrar att uttrycka enighet och stöd för en behandling som en förälder på goda grunder tror är farlig, skadlig och emot det bästa för påverkbara barn. Staten kan inte tvinga föräldrar att glömma sina döttrar och minnas söner i deras ställe. … Det är bortom domstolars makt att tvinga föräldrar som har fostrat en flicka med kärlek att plötsligt tänka att flickan är en pojke. Ingen del av staten kan tvinga föräldrar att glömma sina barns barndom.”
Varken domstolar eller någon annan del av staten ska tvinga medborgare att referera till en person med ord som inte är fritt valda. Det här är särskilt sant när staten tvingar en talare att säga något som han eller hon tror är felaktigt.
John Carpay är advokat och ordförande för Justice Centre for Constitutional Freedoms (JCCF.ca), som framträdde i British Columbias Court of Appeal i fallet AB vs CD.
Åsikter som uttrycks i den här artikeln är författarens och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
