I Homeros epos Iliaden är den trojanske hjältekrigaren Hektor och grekernas motsvarighet Akilles redan från början förutbestämda att strida mot varandra. Två brutala krigare, dock så olika.

Dikten marscherar med orubblig kraft mot det oundvikliga slutet, i likhet med de trojanska och grekiska soldaternas marsch på Trojas brinnande slätter. De två krigarnas annalkande sammandrabbning hänger i luften medan arméerna till synes ändlöst kämpar vid stadens stränder, fängslade mellan ”Trojas heliga höjder” och ”de fiskfyllda haven”, svävande mellan den mänskliga kulturen och det okända livet efter detta.

I Homeros berättelse om de två krigarna får vi uppleva två versioner av maskulinitet.