loading
Inrikesminister Mikael Damberg (S) när han presenterade lagförslaget om hemlig dataavläsning i oktober. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild
Inrikesminister Mikael Damberg (S) när han presenterade lagförslaget om hemlig dataavläsning i oktober. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild
Inrikes

Klartecken för hemlig dataavläsning

Epoch Times

Regeringens förslag om hemlig dataavläsning får klartecken av Lagrådet.

Det innebär att polisen snart får möjlighet att gå in i brottsmisstänktas datorer och mobiler för att komma åt krypterad information.

Enligt Lagrådets bedömning är underlaget som regeringen presenterar "tillräckligt för att motivera att hemlig dataavläsning införs som ett nytt hemligt tvångsmedel".

Men Lagrådet pekar på vikten av att det görs "en ingående utvärdering av behovet, nyttan och proportionaliteten innan det fattas beslut huruvida lagstiftningen ska förlängas eller permanentas".

Hemlig dataavläsning kan exempelvis innebära att polisen i hemlighet installerar ett program i en dator eller mobiltelefon. Det kan också innebära installation av hårdvara. På så sätt kan polisen kringgå kryptering.

Till skillnad från hemlig teleavlyssning, som omfattar skickade meddelanden, kan polisen även komma åt lagrade uppgifter, till exempel bilder eller filer och lösenord, på enheterna.

Regeringens mål är att lagen om hemlig dataavläsning ska träda i kraft den 1 mars 2020.

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Inrikesminister Mikael Damberg (S) när han presenterade lagförslaget om hemlig dataavläsning i oktober. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild
Inrikesminister Mikael Damberg (S) när han presenterade lagförslaget om hemlig dataavläsning i oktober. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild
Inrikes

Klartecken för hemlig dataavläsning

Epoch Times

Regeringens förslag om hemlig dataavläsning får klartecken av Lagrådet.

Det innebär att polisen snart får möjlighet att gå in i brottsmisstänktas datorer och mobiler för att komma åt krypterad information.

Enligt Lagrådets bedömning är underlaget som regeringen presenterar "tillräckligt för att motivera att hemlig dataavläsning införs som ett nytt hemligt tvångsmedel".

Men Lagrådet pekar på vikten av att det görs "en ingående utvärdering av behovet, nyttan och proportionaliteten innan det fattas beslut huruvida lagstiftningen ska förlängas eller permanentas".

Hemlig dataavläsning kan exempelvis innebära att polisen i hemlighet installerar ett program i en dator eller mobiltelefon. Det kan också innebära installation av hårdvara. På så sätt kan polisen kringgå kryptering.

Till skillnad från hemlig teleavlyssning, som omfattar skickade meddelanden, kan polisen även komma åt lagrade uppgifter, till exempel bilder eller filer och lösenord, på enheterna.

Regeringens mål är att lagen om hemlig dataavläsning ska träda i kraft den 1 mars 2020.

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024