loadingKinesiska kustbevakningen i Sydkinesiska sjön den 14 maj 2019. Foto: Ted Aljibe/AFP via Getty Images
Kinesiska kustbevakningen i Sydkinesiska sjön den 14 maj 2019. Foto: Ted Aljibe/AFP via Getty Images
Utrikes

Kinas strategi för att utmana USA avslöjad i tal från 2016

Frank Fang

I ett nyligen upphittat tal från 2016 berättar en rådigvare till Kinas kommunistregim öppet om Kinas strategi i Sydkinesiska sjön. Den aggressiva strategin, vars mål är att utmana USA, är något som Kina från officiellt håll alltid förnekat.

Den kinesiska regimen har fortsatt att göra anspråk på nästan hela Sydkinesiska sjön, trots en dom i internationell domstol som avvisat dessa anspråk. Brunei, Malaysia, Filippinerna, Taiwan och Vietnam har konkurrerande anspråk på olika atoller, öar och rev i de strategiska och hårt trafikerade vattnen.

Kinas linje har hela tiden varit att inte agera aggressivt i dispyten. I september i fjol sade exempelvis Kinas utrikesminister Wang Yi att man "följer en policy om att söka vänskap med sina grannar", vad gäller utvecklingen i Sydkinesiska sjön.

Offensivt agerande

Men i ett tal hållet 2016 av en framstående rådgivare till Kinesiska kommunistpartiet (KKP) som Epoch Times nyligen kommit över, tonar en helt annan bild fram. Jin Canrong, professor vid institutionen för internationella studier vid Renminuniversitetet i Peking, närmast skryter i talet om Kinas offensiva agerande mot Filippinerna vid två olika tillfällen. Det gäller när man tog kontrollen över Mischief Reef (1995) och Scarborough Shoal (2012).

– Efter att vi ockuperade [Mischief Reef] drev vi bort de filippinska fiskarna. Så filippinerna var väldigt upprörda. Deras fiskare hade varit där i tusentals år, säger Jin i talet.

1995 började Peking ockupera Mischief Reef, som ligger inom Filippinernas exklusiva ekonomiska zon (EEZ) genom att bygga hyddor som man hävdade tillhörde kinesiska fiskare. Sedan dess har man byggt en stor artificiell ö på revet. Satellitbilder från det amerikanska företaget Simularity från februari i år visar att bygget fortfarande pågår.

I april 2012 uppstod en incident mellan Kina och Filippinerna när åtta kinesiska fiskefartyg ankrade vid Scarborough Shoal, ett rev som bara ligger 120 sjömil från den stora filippinska staden Luzon. Sedan dess har Kina hindrat filippinska fiskare att verka i området.

Territoriella anspråk

I sitt tal från 2016 betonar Jin hur effektivt det är att använda kinesiska fiskebåtar för att främja Kinas territoriella anspråk i området.

– Om USA placerar ett hangarfartyg där kan Kina skicka 2 000 fiskebåtar och omringa det. Hangarfartyget vågar inte beskjuta fiskebåtar, säger Jin.

Kinesiska fiskare är kända för att endera arbeta med Kinas militär eller kustbevakning i "gråzonsoperationer" enligt en artikel nyligen i amerikanska Military Review. Gråzonsoperationer syftar på icke-traditionella metoder och aktörer som används för att nå mål inom krigföring utan att starta en reguljär väpnad konflikt. Kinesiska fiskare kan alltid gömma sig bakom sin "dubbla identitet som militärpersonal och civila sjömän", enligt artikeln.

Den 4 april sade Filippinernas försvarsminister Delfin Lorenzana att den fortsatta närvaron av kinesiska fartyg visar att Peking tänker ockupera ytterligare områden i Sydkinesiska sjön.

Utmanar USA

Jin berättar även i talet om vikten av Sydkinesiska sjön för KKP:s plan att utmana USA:s inflytande i Indien-Stillahavsområdet.

– Om USA förlorar kontrollen över Indiska oceanen förlorar man inflytande i Mellanöstern. Då skulle USA förlora sin position som nummer ett i världen, säger han.

– Vi arbetar utifrån en pärlbandsstrategi i norra Indiska Oceanen, med baser från Thailand, Burma, Bangladesh, Sri Lanka och Pakistan. Om vi fullbordar den här pärlbandsstrategin och tar över Sydkinesiska sjön kan vi utradera den amerikanska flottbasen Diego Garcia på några minuter.

Just den här pärlbandsstrategin har Peking officiellt förnekat att man använder sig av. Basen Diego Garcia, som ligger på en ö i Chagos-arkipelagen som kontrolleras av Storbritannien, är för närvarande föremål för en dispyt mellan Storbritannien och Mauritius. I juni i fjol skrev den brittiske politikern Daniel Kawczynski en artikel i Daily Express där han varnade för att Peking kommer att ta över basen om Mauritius vinner dispyten.

Kontroll över Sydkinesiska sjön öppnar även för att ta tillbaka Taiwan, säger Jin i sitt tal. Om Kina har tillräcklig militär dominans i området kommer Taiwan att kapitulera utan strid.

– Om Taiwan kapitulerar kommer USA inte att ha något skäl att ingripa, säger han.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKinesiska kustbevakningen i Sydkinesiska sjön den 14 maj 2019. Foto: Ted Aljibe/AFP via Getty Images
Kinesiska kustbevakningen i Sydkinesiska sjön den 14 maj 2019. Foto: Ted Aljibe/AFP via Getty Images
Utrikes

Kinas strategi för att utmana USA avslöjad i tal från 2016

Frank Fang

I ett nyligen upphittat tal från 2016 berättar en rådigvare till Kinas kommunistregim öppet om Kinas strategi i Sydkinesiska sjön. Den aggressiva strategin, vars mål är att utmana USA, är något som Kina från officiellt håll alltid förnekat.

Den kinesiska regimen har fortsatt att göra anspråk på nästan hela Sydkinesiska sjön, trots en dom i internationell domstol som avvisat dessa anspråk. Brunei, Malaysia, Filippinerna, Taiwan och Vietnam har konkurrerande anspråk på olika atoller, öar och rev i de strategiska och hårt trafikerade vattnen.

Kinas linje har hela tiden varit att inte agera aggressivt i dispyten. I september i fjol sade exempelvis Kinas utrikesminister Wang Yi att man "följer en policy om att söka vänskap med sina grannar", vad gäller utvecklingen i Sydkinesiska sjön.

Offensivt agerande

Men i ett tal hållet 2016 av en framstående rådgivare till Kinesiska kommunistpartiet (KKP) som Epoch Times nyligen kommit över, tonar en helt annan bild fram. Jin Canrong, professor vid institutionen för internationella studier vid Renminuniversitetet i Peking, närmast skryter i talet om Kinas offensiva agerande mot Filippinerna vid två olika tillfällen. Det gäller när man tog kontrollen över Mischief Reef (1995) och Scarborough Shoal (2012).

– Efter att vi ockuperade [Mischief Reef] drev vi bort de filippinska fiskarna. Så filippinerna var väldigt upprörda. Deras fiskare hade varit där i tusentals år, säger Jin i talet.

1995 började Peking ockupera Mischief Reef, som ligger inom Filippinernas exklusiva ekonomiska zon (EEZ) genom att bygga hyddor som man hävdade tillhörde kinesiska fiskare. Sedan dess har man byggt en stor artificiell ö på revet. Satellitbilder från det amerikanska företaget Simularity från februari i år visar att bygget fortfarande pågår.

I april 2012 uppstod en incident mellan Kina och Filippinerna när åtta kinesiska fiskefartyg ankrade vid Scarborough Shoal, ett rev som bara ligger 120 sjömil från den stora filippinska staden Luzon. Sedan dess har Kina hindrat filippinska fiskare att verka i området.

Territoriella anspråk

I sitt tal från 2016 betonar Jin hur effektivt det är att använda kinesiska fiskebåtar för att främja Kinas territoriella anspråk i området.

– Om USA placerar ett hangarfartyg där kan Kina skicka 2 000 fiskebåtar och omringa det. Hangarfartyget vågar inte beskjuta fiskebåtar, säger Jin.

Kinesiska fiskare är kända för att endera arbeta med Kinas militär eller kustbevakning i "gråzonsoperationer" enligt en artikel nyligen i amerikanska Military Review. Gråzonsoperationer syftar på icke-traditionella metoder och aktörer som används för att nå mål inom krigföring utan att starta en reguljär väpnad konflikt. Kinesiska fiskare kan alltid gömma sig bakom sin "dubbla identitet som militärpersonal och civila sjömän", enligt artikeln.

Den 4 april sade Filippinernas försvarsminister Delfin Lorenzana att den fortsatta närvaron av kinesiska fartyg visar att Peking tänker ockupera ytterligare områden i Sydkinesiska sjön.

Utmanar USA

Jin berättar även i talet om vikten av Sydkinesiska sjön för KKP:s plan att utmana USA:s inflytande i Indien-Stillahavsområdet.

– Om USA förlorar kontrollen över Indiska oceanen förlorar man inflytande i Mellanöstern. Då skulle USA förlora sin position som nummer ett i världen, säger han.

– Vi arbetar utifrån en pärlbandsstrategi i norra Indiska Oceanen, med baser från Thailand, Burma, Bangladesh, Sri Lanka och Pakistan. Om vi fullbordar den här pärlbandsstrategin och tar över Sydkinesiska sjön kan vi utradera den amerikanska flottbasen Diego Garcia på några minuter.

Just den här pärlbandsstrategin har Peking officiellt förnekat att man använder sig av. Basen Diego Garcia, som ligger på en ö i Chagos-arkipelagen som kontrolleras av Storbritannien, är för närvarande föremål för en dispyt mellan Storbritannien och Mauritius. I juni i fjol skrev den brittiske politikern Daniel Kawczynski en artikel i Daily Express där han varnade för att Peking kommer att ta över basen om Mauritius vinner dispyten.

Kontroll över Sydkinesiska sjön öppnar även för att ta tillbaka Taiwan, säger Jin i sitt tal. Om Kina har tillräcklig militär dominans i området kommer Taiwan att kapitulera utan strid.

– Om Taiwan kapitulerar kommer USA inte att ha något skäl att ingripa, säger han.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024