Kinesiska fiskearmador kan inkludera upp till 400 fartyg av olika slag, beroende på årstid. Invånare på öarna i Stilla havet vittnar om hur det kinesiska fisket hotar deras inhemska fiske och livsviktiga matproduktion.

Kinas fiskearmodor består av fiskefartyg, tankfartyg, lastpråmar, forskningsfartyg, sjukhusfartyg, kustbevaknings- och militärfartyg. Moderskeppen har en enorm kapacitet på uppemot 15 000 kubikmeter. Där fryser man in fisken, och skeppen roterar; de åker hem med fångst och kommer tillbaka med förnödenheter, så att flottan kan fortsätta fiska tills en plats är utfiskad, och man sedan rör sig vidare till nya platser.

De kinesiska fiskearmadorna har blivit en vanlig syn på internationellt vatten precis utanför länders exklusiva ekonomiska zoner (EEZ). Förutom runt Afrika och Sydamerika återfinns de även kring – och enligt uppgift inne på – vatten tillhörande USA i Stilla havet, som Guam, Amerikanska Samoa och Nordmarianerna.

När man tar bort samhällets förmåga att livnära sig tar man bort själva deras livskraft att överleva. 

Tina Barnes
Vice talmannen för Guams representanthus,

Mellan den 23 och 28 augusti hölls kongressförhör på plats i Stilla havet på öarna Guam, Saipan, Amerikanska Samoa, Palau och Mikronesien, där invånarna berättade för politiker om hur det kinesiska fisket förstört deras egen fiskeindustri och skadat sportfisket.

– När man tar bort samhällets förmåga att livnära sig tar man bort själva deras livskraft att överleva. Det här är ett verkligt hot, sade vice talmannen för Guams representanthus, Tina Barnes, till panelen i Tamuning i Guam, den 24 augusti.

Även suveräna stater som Marshallöarna, Palau och Mikronesiska federationen deltog i mötena, och flera kallade det kinesiska fisket för ett slags politisk krigföring, en del av ett mönster av ekonomiska påtryckningar, omstörtande verksamhet, trakasserier och öppna hot som Kina bedriver mot Stillahavsöarna i ett försök att slå in en kil mellan dem och USA.

– Palau har stängt sina vatten för kommersiellt fiske eftersom det är omöjligt att reglera, sade Palaus finansminister Kaleb Udui.

Palau har valt att inte sälja några rättigheter alls till fiske inom sin EEZ, där det även ligger ett stort naturreservat. Intäkterna man kan få väger inte upp problemen, menar man.

I det kinesiska rovfiskets spår följer även organiserad brottslighet i form av smuggling och trafficking. Dessutom är fiskearmadorna ett sätt att dölja kinesisk militär övervakning, sabotage och cyberangrepp mot amerikanska militära installationer.

Mötena i önationerna kommer inför att USA ska skriva under partnerskapsavtal med Mikronesien, Palau och Marshallöarna. Avtalen, som förnyas vart 20:e år, är en del av Bidenadministrationens strategi för att knyta till sig önationerna i Stilla havet och motverka Kinas försök till ”demokratisk nednötning”.

Enligt avtalen ska USA ge ekonomiskt bistånd under två årtionden, mot att önationerna agerar som ”strategiska allierade” till USA. I det ingår att länder som det amerikanska försvarsdepartementet definierar som motståndare inte ska få tillgång till området, och att de militärinstallationer som USA har på plats ska upprätthållas.

En viktig komponent i de förnyade avtalen är att USA ska hjälpa till med att patrullera EEZ-vattnen med sin kustbevakning. I och med den tredubblar USA sin årsbudget för ordningshållande på haven och för att motverka ”illegalt, orapporterat och oreglerat fiske”, till 60 miljoner dollar per år, de kommande 10 åren.

Ett av initiativen från USA är bildandet av en organisation för att bekämpa illegalt, orapporterat och oreglerat fiske (vilket ofta förkortas IUU) tillsammans med Storbritannien och Kanada. USA har även etablerat en myndighetsöverskridande arbetsgrupp som ska utveckla femårsplaner för att skydda fisket hos partnerländer, som förutom Stilla havet inkluderar bland annat Ecuador, Panama, Senegal, Taiwan och Vietnam.

Kina har fiskat ut sina egna kustvatten kraftigt, och det är därför man nu skickar sina fiskearmador över hela världen. Särskilt länder i Västafrika och Latinamerika, som har begränsade resurser att bevaka och reglera sina vatten, är attraktiva måltavlor.

Den kinesiska distansfiskeflottan har enorma trålare som arbetar i par, och som i ett enda svep kan ta upp mer fisk än de inhemska fiskebåtarna tar upp på en månad, eller en husbehovsfiskare tar upp under hela sitt liv.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, fanns det under 2022 omkring 4,1 miljoner kommersiella fiskefartyg, varav två tredjedelar var registrerade i asiatiska vatten. 2,5 miljoner av dessa hade kapacitet för fiske i avlägsna vatten och över längre perioder.

Sydkorea, Japan, Taiwan och Ryssland är några av de länder som subventionerar den här sortens kommersiellt fiske, men Kina har sedan det industriella fiskets uppkomst byggt världens största fiskeflotta som totalt överskuggar alla andra. Kinas andel av den globala fångsten har ökat dramatiskt de senaste två årtiondena, sedan Kinas inhemska fiske och bestånden i Sydkinesiska havet kollapsade.

Under den här perioden har KKP skapat en modern, högteknologisk industriell armada, som tar hjälp av automatisering, satelliter och modern vetenskap för att bokstavligen dammsuga haven på fisk. Uppskattningarna varierar mellan 200 000 och 800 000 kommersiella fartyg, noterar FAO, vars egen uppskattning ligger på 564 000 fartyg. Det är med bred marginal den största i världen. Då har ändå fiskeflottan på papperet halverats sedan 2013, då det fanns över en miljon kinesiska fiskefartyg världen över.

Dock är det färre än 2 700 av dessa som är registrerade för den ovan nämnda sortens fiske, vilket många menar är en underrapportering. Londonbaserade Overseas Development Institute beräknar att siffran snarare är 17 000 fartyg, och andra organisationer har ännu högre uppskattningar.

Kinesiska fartyg stänger av sina transpondrar mellan varven och fiskar ”mörkt”.

Oavsett hur många fiskefartyg det är så är flottan på papperet betydligt mindre än den som sedan dyker upp utanför ländernas EEZ. Observatörer som Global Fishing Watch och Amsterdam-baserade Crime and Corruption Reporting Project, som spårar fiskefartygs transpondrar, kallar det för en ”osynlig armada”.

Enligt biologer och myndigheter världen över använder de kinesiska fartygen satellitnavigering för att hålla sig precis utanför andra länders EEZ. Men Global Fishing Watch och andra grupper menar att många kinesiska fartyg stänger av sina transpondrar mellan varven och fiskar ”mörkt”. Det här innebär att en stor del av Kinas fångst troligen är orapporterad, och att den härrör inifrån andra länders EEZ.

Men de kinesiska armadorna gör mer än bara fiskar, enligt vissa experter. De utgör en de facto paramilitär styrka som KKP kan utmåla som privat, men som i själva verket täcker upp för forskningsfartyg som prospekterar efter mineraler, olja och andra naturresurser, såväl som bedriver militär underrättelseverksamhet.

Fiskeflottan är en ”civil milis” som fungerar som ”en civilklädd, oprofessionell styrka utan riktig träning, som opererar utanför internationell maritim lag, militära regler och multilaterala mekanismer som etablerats för att förhindra säkerhetsincidenter till havs”, skriver Greg Poling i en kolumn i tidskriften Foreign Policy.

Den amerikanska kustbevakningen kommer att bli en nyckelkomponent i rörelsen för att motverka Kinas inflytande i Stilla havet. Man gör nu allt längre patrulleringar från Sydkinesiska havet in i centrala Stilla havet.

Nordmarianernas guvernör Arnold I. Palacios vittnade den 24 augusti inför den amerikanska arbetsgruppen att illegalt fiske är en del av KKP:s ”aggression på flera fronter”.

– Vi ser det genom massiva investeringar i infrastruktur och ekonomisk utveckling. Vi ser det i markövertaganden och expansionen av fisket. Vi ser det i icke auktoriserade forskningsfartyg och dykare som smyger omkring bland våra fiberkablar under vattnet. Vi ser det i organiserad brottslighet, korruption och politiskt påverkansarbete, sade han, och tillade att det finns en ”strategisk skärpa” i hur den kinesiska fiskeflottan opererar.

Harriet Hageman, republikansk ledamot av representanthuset för delstaten Wyoming, kommenterade under mötet att USA:s oro i den här frågan inte heller bara handlar om överfiske.

– De här handlingarna visar att Kina inte bara struntar i att respektera dessa öars suveränitet, utan att man är ett betydande nationellt och internationellt säkerhetshot.