Krönika: Jag är Charlie – men i ankdammen Sverige ylar vargarna
Baksidan: Mellan raderna
I kölvattnet efter Rasmus Paludan: Den alltmer upphetsade debatten kring Ebba Buschs uttalande efter påskhelgens oroligheter liknar mer och mer en vargflocks ylande. Varför och mot vad? Här ses Paludan i Köpenhamn för tre år sedan. Foto: Shutterstock


I det stundtals mycket hätska efterspelet till Ebba Buschs rekommendation kring användningen av den så kallade vedergällningsprincipen – mer känd som öga för öga, tand för tand – har förvånansvärt få försökt påminna om den demokratiska grundbult som särskilt ställdes på prov i samband med attentatet 2015 i Paris, där tolv journalister dödades och elva skadades.

 "Jag är Paludan”, skrev Peter Kadhammar (Aftonbladet den 21 april).

Han anspelade på vad som överallt, i Frankrike och alla demokratiska länder, efter attentatet uttalades – Je suis Charlie!

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 99 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill! Vill du även ha papperstidningen betalar du endast 19 kronor första månaden, 149 kronor därefter. Säg upp enkelt när du vill!