Tre färska rapporter visar att det har förts en felaktig skolpolitik i flera decennier. Sveriges lärare visar i sin rapport att elever är olika och att det inte går att samtidigt undervisa alla effektivt. Av Pisa-studier framgår att det krävs ansträngning och koncentration av eleverna i skolan. Nu behöver vi tänka om i grunden, skriver Inger Enkvist.

Om man vill förstå vad som händer i svensk utbildning och i debatten om svensk utbildning är tre färska rapporter som kommit nästan samtidigt en bra utgångspunkt. Fackföreningen Sveriges lärare har nyligen publicerat rapporten ”Skolan går inte i repris. Så påverkas undervisningen och arbetsmiljön av extra anpassningar och särskilt stöd”. Med ett omfattande batteri av siffror beskrivs följderna av att elever med olika problem enligt skollagen har rätt till anpassning. De kan få rätt att lämna klassrummet, att få extra tid vid skrivningar eller att inte behöva hålla redovisningar inför klasskamraterna. Vissa av eleverna har en diagnos av något slag men inte alla. Rätten för elever till anpassningar betyder att lärare samtidigt ska hålla i gång fem, tio eller femton olika varianter av lektionen. Som en lärare säger i rapporten är detta utmattande och till råga på allt ineffektivt. Dessutom gör betoningen på rättigheter att föräldrar ofta är missnöjda därför att de tror att deras barn borde fått mer stöd. Idén att skolan ska anpassa sig till eleven med stöd och anpassning i stället för att eleven ska uppfylla skolans krav ger varken bra resultat eller gör någon nöjd.

Samtidigt kom rapporten ”Vad kan vi lära av Pisa 2022? Faktorer bakom svenska elevers resultat” av utbildningsekonomen Gabriel Heller Sahlgren. I Pisa 2022 ligger fokus på matematik, och resultaten visar att Sveriges inlärning hade sjunkit motsvarande tre kvarts år sedan den tidigare mätningen. Mellan mätningarna ligger en pandemi. Heller Sahlgren pekar dock på att hela nedgången i de svenska resultaten uppstod i de kommunala skolorna. Efter korrigering av elev­underlaget i Pisa hade 15-åringar i friskolor ett helt års mer kunskaper i matematik än eleverna i kommunala skolor. Elever som gör Pisa-testet svarar också på frågor om sin undervisning, och därför kan Heller Sahlgren säga vilka fakto­­rer som utmärker den undervisning där elever får bra resultat. Fördelaktigt är klassrum där andra elever inte stör, att ha läxor och att inte använda datorer. Eleverna får också mer ”ren” matematikundervisning utan försök att göra den ”relevant” genom att anknyta till vardagssituationer. Viss modern pedagogik verkar alltså leda fel.