Äldre personer som behöver hjälp i vardagen har blivit mer beroende av stöttning från sin familj. Att köpa vardagstjänster har också blivit vanligare.
– Vi lever i tron att det offentliga ska ta hand om oss när vi blir gamla. Men om det inte händer måste vi prata om riskerna, säger äldreforskaren Isabelle von Saenger.
De äldsta i samhället är en växande grupp, både i antal och andel av befolkningen. Samtidigt har andelen gamla som får hemtjänst sjunkit, visar statistik.
Forskaren Isabelle von Saenger har undersökt hur de äldre och deras anhöriga påverkas av utvecklingen och i sin avhandling pekar hon på en tydlig trend: De äldsta tar i ökad grad emot stöd från närstående och framför allt från sin partner.
– Trots vårt välfärdssystem, som ska vara likvärdigt, växer den informella omsorgen. Det är anmärkningsvärt att det pratas så lite om hur mycket familjer faktiskt gör, säger Isabelle von Saenger.
Avhandlingen visar också att det blivit vanligare att anlita hjälp i privat köpt regi, särskilt bland kvinnor och högutbildade. År 2021 var det lika vanligt att köpa tjänster privat som att ha hemtjänst.
– Det är en tydlig indikation på att det finns andra valmöjligheter för dem som har mer resurser. De behöver inte vända sig till familjemedlemmarna.
Livskamraten viktigare
Studien bygger på data från Sweold, som är återkommande intervjuundersökningar med äldre om deras levnadsförhållanden.
Under åren 1992–2021 har andelen 77-åringar och äldre som själva uttryckt att de behöver hjälp med sysslor som städning och matinköp och som får denna hjälp av kommunen nästan halverats, från 58 till 31 procent.
Under samma tidsperiod har livspartnerns betydelse som stöttepelare ökat. År 2021 var livskamraten den vanligaste hjälparen i vardagen-
– Det är ju så att par lever tillsammans högre upp i åldrarna nu än förr, konstaterar Isabelle von Saenger.
De vuxna barnen har också en hjälpande roll, framför allt med bilskjuts, betala räkningar och att handla. År 2021 fick 20 procent av de hjälpbehövande stöttning av barn. Det är framför allt döttrar med arbetaryrken som rycker in.
Kortad arbetstid
Isabelle von Saenger ser en långsiktig utveckling som riskerar att påverka både de äldre och deras anhöriga negativt.
–Det är bekymmersamt ifall familjen får mer och mer ansvar för de äldres välmående, för någonstans ska ju den tiden tas ifrån. Det kan bli en ekonomisk risk, om du måste gå ner i arbetstid. Att ge mycket omsorg är också förenat med hälsorisker. Ofta är det äldre kvinnor, kanske med egna hälsoproblem, som blir omsorgsgivare till sina män, säger hon.
– Annan forskning visar också att äldre i Sverige vill umgås med sin familj, inte bli vårdad av den.
