Hundratals unga transpersoner vill återgå till sitt ursprungliga kön
Många av de ungdomar som har fått könskorrigerande behandling ångrar sig efteråt då de inte mår bättre psykiskt än innan behandlingen.


Antalet könsbyten, eller könskorrigeringar har ökat lavinartat de senaste åren, både i Sverige och övriga västvärlden. Men något som nu alltmer kommer upp till ytan är det faktum att många unga inte mår bättre av könsbytet och ångrar sig efteråt. I England har en ny organisation startats av en kvinna som själv ångrade sin könskorrigering och nu vill hjälpa andra som är i samma situation. 

Den 28-åriga Charlie Evans, som efter att ha identifierat sig som man i nästan ett årtionde, och återgick till sitt ursprungliga kön förra året, säger att mängder av unga transpersoner nu söker hjälp för att återgå till sitt ursprungliga kön.

Evans berättade för Sky News att hundratals unga människor har kontaktat henne om råd efter det att hon gick ut offentligt med sin berättelse förra året. Hon säger också att unga människor som nyligen genomgått könsoperation nu tar kontakt med henne för att få hjälp då de inte vet vad de ska göra.

Evans berättar att hon har startat en stödorganisation som heter ”The Detransition Advocacy Network” för dem som känner på samma sätt som hon själv.

Bara i det område där Evans bor i Newcastle har 30 personer tagit kontakt säger hon, och tillägger att de flesta som hört av sig är i tjugoårsåldern, ”oftast attraherade av samma kön” och ofta autistiska.

– Jag är i kontakt med 19- och 20-åringar som genomgått fullständiga könskorrigeringsoperationer, och som önskar att de inte gjort det, och deras dysfori har inte lättat, de känner sig inte bättre, och de vet inte vad de har för alternativ nu, säger Evans.

Hon berättade om ett tillfälle då hon träffade en ung tjej med skägg efter en föreläsning. Hon sade att hon också hade ”bytt tillbaka”, men att hon kände sig som en ”förrädare” och ”kände sig utfryst av hbtq-samhället”.

Det var då Evans bestämde sig för att agera och starta stödorganisationen, som kommer att ha en första träff i slutet av oktober, rapporterar Sky News.

Saknar helhetsbild

En 21-årig kvinna, som vill vara anonym och här kallas Ruby, kontaktade Evans med sina bekymmer.

Ruby började ta testosteron efter att ha identifierat sig som man vid 13 års ålder. Gradvis började hon uppleva flera fysiska förändringar, såsom en mörkare röst, kroppsförändringar och ansiktsbehåring.

Tidigare hade Ruby bestämt sig för att genomgå operation för att ta bort sina bröst under den gångna sommaren, men ändrade sig i maj då hon börjat känna sig tveksam. Hon bestämde sig för att börja identifiera sig som kvinna igen, slutade ta hormonerna och ställde in operationen.

Hon berättar för Sky News att medicinerna inte hjälpte mot könsdysforin, och att hon istället för att genomgå operationen nu ville börja arbeta med sin självbild och sin självkänsla.

– Jag har sett likheter mellan det sätt jag upplever könsdysfori, och det sätt jag upplever andra problem med min kroppsbild, säger hon till tidningen, och tillägger att hon även har ätstörningar.

Ruby berättar att hon fick gå i terapi när hon kom till könsidentitetskliniken, men att hon inte upplevde att personalen gjorde några som helst kopplingar mellan hennes könsdysfori och hennes ätstörningar.  

– Jag vill att det ska finnas fler valmöjligheter för alla oss som har könsdysfori, oavsett om de är transpersoner eller inte, för jag tycker att det finns ett system i att bara säga: ”Okej, här får du dina hormoner, här får du din operation, iväg med dig nu”, och jag tror inte att det hjälper någon, säger hon.

Kraftig ökning

Enligt Sky News har så unga barn som tre- och fyra-åringar kommit till ”Tavistock and Portman NHS Trust” i England för att ta del av deras könsidentitetstjänster för barn under 18 år.

Dessa kliniker har fått ett rekordhögt antal remitteringar, med en ökning på 3 200 procent jämfört med för ett decennium sedan, vilket nämns i Epoch Times artikelserie ”Hur kommunismens spöke styr världen”.

En talesperson för organisationen säger i ett uttalande: ”Beslut om fysiska ingrepp utförda i vår vård fattas efter en grundlig undersökningsprocess. Även om några av våra patienter kanske bestämmer sig för att inte gå vidare med den fysiska behandlingen, eller avbryter behandlingen, så ses sällan upplevelsen av ånger som beskrivs här”.

En studie publicerad i mars förra året fann att antalet könskorrigeringsoperationer i USA ökade fyrfaldigt från år 2000 till 2014. Forskarna såg att den stora ökningen av operationer kan ha varit kopplad till ett växande antal patienter vars behandling täcktes av försäkringar från det statliga Medicare eller Medicaid, enligt studien som publicerades i tidskriften JAMA Surgery.

Ökning i Sverige

Även i Sverige har antalet unga som söker tillstånd för att ändra sitt biologiska kön ökat mycket kraftigt under de senaste åren, och det faktum att självmordsfrekvensen är hög hos de som uppfattar sig som transpersoner, har lett till ett nytt och omdiskuterat lagförslag i Sverige som säger att ”unga behöver snabb och oåterkallelig hjälp för att operera om sitt kön annars tar de sitt liv”, och att ”15-åringar ska kunna operera om underlivet utan föräldrarnas medgivande”, rapporterar SVT i sitt program Uppdrag granskning – Tranståget del 2, idag (9/10 2019).

Barn och ungdomar kan hamna i olika former av identitetskriser och psykisk ohälsa under uppväxten, vilket kan leda till osäkerhet kring och ifrågasättande av sin fysiska kropp och könsidentitet. Det innebär inte nödvändigtvis att de kommer att må bättre eller bli av med sin könsdysfori (en psykiatrisk diagnos där man inte identifierar sig med det kön man fått vid födseln) efter en könskorrigering.

Det framgår också i SVT:s Uppdrag granskning att av de unga som sökt tillstånd för könskorrigering i Sverige är cirka 75 procent flickor, 45 procent har ett självskadebeteende, 90 procent har en annan psykiatrisk diagnos, och hela 80 procent har två eller flera psykiatriska diagnoser.

Dessutom innebär en könskorrigering stora och definitiva fysiska förändringar, bland annat genom de hormonbehandlingar som ges, och att man efter en underlivsoperation förlorar förmågan att få barn på ett naturligt sätt. Det här kan vara mycket svåra frågor för barn och ungdomar att förstå vidden av och ta ställning till när de befinner sig i ett psykiskt instabilt tillstånd. 

Att så lättvindigt, och efter så korta utredningar som ofta görs idag, utföra könskorrigeringar på unga kan innebära att att dessa ungdomar i själva verket kommer att må sämre efter behandling än de gjorde innan, enligt SVT:s rapportering.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.