loadingIllustration av hur Sveriges Jupiterliknande exoplanet skulle kunna se ut. Foto: Livia Pietrow/TT
Illustration av hur Sveriges Jupiterliknande exoplanet skulle kunna se ut. Foto: Livia Pietrow/TT
Vetenskap

Hjälp till att döpa Sveriges exoplanet

Epoch Times

Oavsett ålder har nu alla svenskar möjlighet att rösta fram lämpliga namn åt Sveriges exoplanet och dess moderstjärna inne i Karlavagnen.

Sverige har fått ansvaret att döpa en Jupiterliknande planet som kretsar kring en stjärna vars diameter är fyra gånger större än solens. Själva stjärnan ska också få ett namn.

Det sker som ett led i 100-årsfirandet av den Internationella astronomiska unionen (IAU). Varje land på jorden har fått varsin exoplanet med tillhörande moderstjärna att namnge.

Se med kikare

Sveriges exoplanet upptäcktes 2010 och fick då det formella namnet HD102956b, efter namnet på sin stjärna, fast med ett extra b. De befinner sig 400 ljusår från jorden och stjärnan går att se med en fältkikare – om man tittar på rätt ställe inne i stjärnbilden Karlavagnen.

– Planeten ligger väldigt nära sin stjärna, så det är inte troligt att det finns liv just där. Men vem vet om det senare upptäcks fler planeter längre ut i systemet. Där kanske det kan finnas förutsättningar för liv. Tanken med de olika namnkandidaterna är att de lämnar öppet för fler namn i samma stil, säger Robert Cumming, representant för IAU i Sverige och kommunikatör vid Onsala rymdobservatorium vid Chalmers.

Sveriges exoplanet kretsar kring stjärnan HD102956 (inringad), till höger om stjärnan Megrez i Karlavagnen. Stjärnan går att se från en mörk plats med en vanlig fältkikare. Foto: Tobias Forslund/TT

Björnungar och gäss

Arbetet med att ta fram mer fantasieggande namn åt stjärnan HD102956 och dess planet HD102956b började redan i juni, då allmänheten fick skicka in namnförslag. Bland de drygt 1 600 förslagen har en jury valt ut följande fem kandidater (planeten respektive stjärnan):

• Dunfin och Akka – två av gässen i Selma Lagerlöfs bok "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige". Akka är ledargåsen och även namnet på ett av Sveriges högsta fjäll, Áhkká, som betyder gammal kvinna på lulesamiska.

• Isagel och Aniara – piloten respektive rymdskeppet i Harry Martinssons rymdepos Aniara.

• Ratatosk och Yggdrasil – i den fornnordiska mytologin var ekorren Ratatosk budbärare i livets träd Yggdrasil.

• Skoll och Alfrödull – Skoll var i den fornnordiska mytologin den varg som jagade efter solens vagn Alfrödull.

• Tjovke och Naestie – de sydsamiska orden för björnunge respektive stjärna, eller "björnens öga" i samband med traditionell björnjakt.

Omröstningen äger rum på sidan rymdaret.se/exoplanet till och med klockan 19.04 den 11 november. Det udda klockslaget ska sammanfalla med slutet av Merkuriuspassagen, då Merkurius passerar framför solskivan. Det kan i sin tur föra tankarna till den så kallade transitmetoden, ett av knepen att upptäcka exoplaneter, genom att studera hur de då och då delvis skuggar sin moderstjärna.

(Jörn Spolander/TT)

Sveriges heta exoplanet

(TT)

Planeten HD102956b upptäcktes av en grupp amerikanska astronomer 2010. De utnyttjade Dopplereffekten, som innebär att moderstjärnans ljus ändras i takt med att stjärnan rör sig en aning när planeten kretsar kring den.

Planeten beräknas ha ungefär lika stor massa som Jupiter, men är betydligt hetare då den befinner sig betydligt närmare sin stjärna. Ett varv runt stjärnan tar bara 6,5 dagar.

Källa: IAU

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingIllustration av hur Sveriges Jupiterliknande exoplanet skulle kunna se ut. Foto: Livia Pietrow/TT
Illustration av hur Sveriges Jupiterliknande exoplanet skulle kunna se ut. Foto: Livia Pietrow/TT
Vetenskap

Hjälp till att döpa Sveriges exoplanet

Epoch Times

Oavsett ålder har nu alla svenskar möjlighet att rösta fram lämpliga namn åt Sveriges exoplanet och dess moderstjärna inne i Karlavagnen.

Sverige har fått ansvaret att döpa en Jupiterliknande planet som kretsar kring en stjärna vars diameter är fyra gånger större än solens. Själva stjärnan ska också få ett namn.

Det sker som ett led i 100-årsfirandet av den Internationella astronomiska unionen (IAU). Varje land på jorden har fått varsin exoplanet med tillhörande moderstjärna att namnge.

Se med kikare

Sveriges exoplanet upptäcktes 2010 och fick då det formella namnet HD102956b, efter namnet på sin stjärna, fast med ett extra b. De befinner sig 400 ljusår från jorden och stjärnan går att se med en fältkikare – om man tittar på rätt ställe inne i stjärnbilden Karlavagnen.

– Planeten ligger väldigt nära sin stjärna, så det är inte troligt att det finns liv just där. Men vem vet om det senare upptäcks fler planeter längre ut i systemet. Där kanske det kan finnas förutsättningar för liv. Tanken med de olika namnkandidaterna är att de lämnar öppet för fler namn i samma stil, säger Robert Cumming, representant för IAU i Sverige och kommunikatör vid Onsala rymdobservatorium vid Chalmers.

Sveriges exoplanet kretsar kring stjärnan HD102956 (inringad), till höger om stjärnan Megrez i Karlavagnen. Stjärnan går att se från en mörk plats med en vanlig fältkikare. Foto: Tobias Forslund/TT

Björnungar och gäss

Arbetet med att ta fram mer fantasieggande namn åt stjärnan HD102956 och dess planet HD102956b började redan i juni, då allmänheten fick skicka in namnförslag. Bland de drygt 1 600 förslagen har en jury valt ut följande fem kandidater (planeten respektive stjärnan):

• Dunfin och Akka – två av gässen i Selma Lagerlöfs bok "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige". Akka är ledargåsen och även namnet på ett av Sveriges högsta fjäll, Áhkká, som betyder gammal kvinna på lulesamiska.

• Isagel och Aniara – piloten respektive rymdskeppet i Harry Martinssons rymdepos Aniara.

• Ratatosk och Yggdrasil – i den fornnordiska mytologin var ekorren Ratatosk budbärare i livets träd Yggdrasil.

• Skoll och Alfrödull – Skoll var i den fornnordiska mytologin den varg som jagade efter solens vagn Alfrödull.

• Tjovke och Naestie – de sydsamiska orden för björnunge respektive stjärna, eller "björnens öga" i samband med traditionell björnjakt.

Omröstningen äger rum på sidan rymdaret.se/exoplanet till och med klockan 19.04 den 11 november. Det udda klockslaget ska sammanfalla med slutet av Merkuriuspassagen, då Merkurius passerar framför solskivan. Det kan i sin tur föra tankarna till den så kallade transitmetoden, ett av knepen att upptäcka exoplaneter, genom att studera hur de då och då delvis skuggar sin moderstjärna.

(Jörn Spolander/TT)

Sveriges heta exoplanet

(TT)

Planeten HD102956b upptäcktes av en grupp amerikanska astronomer 2010. De utnyttjade Dopplereffekten, som innebär att moderstjärnans ljus ändras i takt med att stjärnan rör sig en aning när planeten kretsar kring den.

Planeten beräknas ha ungefär lika stor massa som Jupiter, men är betydligt hetare då den befinner sig betydligt närmare sin stjärna. Ett varv runt stjärnan tar bara 6,5 dagar.

Källa: IAU

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024