Greps i Sverige för attentatsplaner i Danmark
Finn Borch Andersen, chef för den danska säkerhetspolisen PET. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild


En man har gripits i Göteborg misstänkt för att – tillsammans med iransk säkerhetstjänst – ha planerat ett attentat mot exiliranier i Danmark.

Misstankarna var anledningen till att stora delar av Danmark stängdes ner i september.

Det berättar chefen för den danska säkerhetspolisen PET på en presskonferens.

– Det handlar om en iransk underrättelseverksamhet, som enligt vår mening planerade ett attentat i Danmark, säger Finn Borch Andersen.

En norsk medborgare med iransk bakgrund har anhållits och sitter frihetsberövad, misstänkt för att ha bistått den iranska säkerhetstjänsten.

–  Han är misstänkt för att ha möjliggjort för en iransk underrättelsetjänst att verka i Danmark och för att ha deltagit i förberedelserna till ett attentatsförsök, säger Finn Borch Andersen.

Allvarligt hot

Mannen greps den 21 oktober i Göteborg, misstänkt för flyktingspionage och försök till mord, uppger Säpo

– Vi fick en begäran av den danska säkerhetstjänsten PET och då har vi gripit en person, misstänkt för brott som ska ha begåtts i Danmark, säger Karl Melin vid Säpos presstjänst till TT.

– Det är ett resultat av ett intensivt samarbete mellan säkerhetstjänsterna i Norge, Danmark och Sverige.

Enligt PET har en grupp iranier i Danmark varit målet för de misstänkta attentatsplanerna. Personerna uppges vara medlemmar i ASMLA, en politisk gren av den Iranbaserade arabiska separatiströrelsen Ahvaz nationella motstånd.

– Hotet mot dem är allvarligt, och för en av dem är det mycket allvarligt, säger PET-chefen.

"Åtgärder mot Iran"

Han konstaterar också att hotet om ett attentat inte är undanröjt på grund av det gripande som gjorts.

Danmarks utrikesminister Anders Samuelsen beskriver Irans misstänkta inblandning som "fullkomligt oacceptabel" och har kallat till presskonferens klockan 18.30. "Regeringen kommer att reagera mot Iran och talar med europeiska kollegor om ytterligare åtgärder", skriver han på Twitter.

Irans ambassadör i Danmark, Morteza Moradian, har under tisdagen kallats upp till utrikesdepartementet, säger Samuelsen till Ritzau.

Det var den 28 september som stora delar av Danmark stängdes av och en svenskregistrerad Volvo efterlystes. Polisen kunde senare konstatera att den svenskregistrerade bilen inte hade något med hotet att göra. Polisen gick i det skedet inte in på fler detaljer.

Den anhållne mannen nekar till anklagelserna.

(Mattias Mächs/TT)
(Daniel Martinsson/TT)

Fakta

Insatsen på Öresundsbron

(TT)

Vid 14-tiden den 28 september stängdes Öresundsbron i riktning mot Sverige, på polisens begäran. Även Stora Bältbron mellan de danska öarna Själland och Fyn stängdes. Kort därpå stoppades också färjeavgångarna från Danmark till svenska Helsingborg och tyska Gedser och Puttgarten.

Vid halv fyra-tiden meddelar polisen att broarna har stängts som del av en stor insats och att man söker efter en svart, svenskregistrerad Volvo och tre personer i den som kopplas till grov brottslighet. Allmänheten avråds från att ta kontakt med dem.

Fredagspendlare drabbas när tågen står stilla och bilköer bildas, på sina håll milslånga sådana. Beväpnade poliser stoppar och söker igenom fordon vid så kallade checkpoints på danska vägar. Vid 17.30-tiden öppnas alla förbindelser igen.

Vid klockan 19 meddelar polisen att man har hittat Volvobilen – men berättar inget mer om ärendet.

Över natten lägger polisen locket på. Vid en hastigt utlyst pressträff i Köpenhamn berättar polisen att de agerade på ett misstänkt hot mot flera enskilda personers liv. Bilen som söktes visade sig dock inte ha någon direkt koppling till hoten.

Den 2 oktober uppger DR Nyheder att den stora polisinsatsen kan ha en koppling till terrorattacken mot en militärparad i staden Ahvaz i Iran den 22 september, då minst 25 dödades. Flera oberoende källor uppger för DR Nyheder att PET bedömde att det fanns en hotbild mot ett antal exiliranier i Danmark. Enligt uppgifterna till DR ingår personerna i en arabisk separatiströrelse som anklagats för terrorattacken mot militärparaden i Ahvaz.

I ett tidigt skede pekade den iranska regimen ut den arabiska separatiströrelsen och sade att den har aktiva medlemmar i andra länder, bland annat Danmark. En man i Danmark, som sade sig företräda gruppen, hävdade också att den låg bakom attentatet – något som snabbt förnekades av organisationen som i ett uttalande skrev att mannen inte ens tillhör rörelsen.

Terrorgruppen IS tog tidigt på sig dådet och släppte en video som påstås visa några av attentatsmännen. Iran har som hämnd för dådet i Ahvaz attackerat mål i Syrien som IS kontrollerar.