loading
Tidigt på morgonen den 21 januari kan en blodmåne ses i Sverige om vädret tillåter. Foto: Solum, Stian Lysberg/TT-arkivbild
Tidigt på morgonen den 21 januari kan en blodmåne ses i Sverige om vädret tillåter. Foto: Solum, Stian Lysberg/TT-arkivbild
Vetenskap

Fyll i din rymdkalender för 2019

Epoch Times

Förutom de årliga stjärnfallen bjuder rymdåret 2019 även på en blodmåne och en Merkuriuspassage. I sommar är det också 50 år sedan människan landade på månen.

"Blodmåne"

Årets stora astronomiska händelse på svenska breddgrader inträffar tidigt på morgonen den 21 januari. Klockan 05.41 till 06.43 är månen helt skuggad av jorden, berättar Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i Tycho Brahesällskapet.

Månen blir rödfärgad bara under en total månförmörkelse, ett fenomen som förklaras av att jordens atmosfär släpper igenom det röda ljuset. Om vädret tillåter kan den röda månen ses sydväst på himlen. Lite senare samma morgon syns ett annat ovanligt fenomen: i sydostlig riktning står nu Venus – morgonstjärnan även kallad – ovanligt nära Jupiter strax över horisonten.

Nästa blodmåne syns i Sverige först i maj 2022.

Solförmörkelse i Sydamerika

Den 2 juli inträffar en total solförmörkelse i Argentina och Chile. Medlemmar från det svenska Tycho Brahesällskapet kommer att resa dit. I andra sydamerikanska länder är solförmörkelsen partiell.

Månlandningen

Den 20 juli är det 50 år sedan som den amerikanska månlandaren The Eagle tog mark på månen. New York Times har letat fram en nyhetsartikel med rubriken i versaler: "MEN WALK ON MOON" och återpublicerat den på nätet. Den första månpromenaden ägde rum den 21 juli svensk tid, och astronauten Neil Armstrong tog de historiska stegen.

Månlandningens kulturella genomslag utforskas i utställningen "Moonlight" på Hasselblad Center i Göteborg.

Perseiderna

Den 12 till 13 augusti, när sommarhimlen börjar mörkna ordentligt och nätterna fortfarande är varma kuliminerar det norra halvklotets mest populära meteorsvärm, Parseiderna. Tycho Brahesällskapet inleder sin höstsäsong med att varje år bjuda in allmänheten till observatoriet i Malmö för att gemensamt studera stjärnfall, ofta under lyckliga utrop och applåder, berättar ordföranden Peter Linde.

Bilden är tagen i Grand Teton National Park, Wyoming, USA. Foto: Lucas Gilman/AP/TT-arkivbild

Astronomins dag och natt

Den 28 september firas Astronomins dag och natt på en rad olika platser i Sverige, i år tillsammans med vetenskapsfestivalen Forskarfredag den 27 till 28 september. Aktiviteterna koordineras av Svenska astronomiska sällskapet som fyller hundra år.

Merkuriuspassagen

Den 11 november passerar Merkurius, solsystemets innersta planet solen och blir synlig från jorden som en liten prick. Detta fenomen kan dock bara ses via särskilda teleskop som filtrerar bort det farliga solljuset som annars skadar synen.

Geminiderna

Årets kraftigaste meteorsvärm kulminerar varje år kring lucia, den 13 och 14 december. Vädret är dock inte lika inbjudande som i augusti då Perseidernas stjärnfall kan ses.

(Erika Josefsson/TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Tidigt på morgonen den 21 januari kan en blodmåne ses i Sverige om vädret tillåter. Foto: Solum, Stian Lysberg/TT-arkivbild
Tidigt på morgonen den 21 januari kan en blodmåne ses i Sverige om vädret tillåter. Foto: Solum, Stian Lysberg/TT-arkivbild
Vetenskap

Fyll i din rymdkalender för 2019

Epoch Times

Förutom de årliga stjärnfallen bjuder rymdåret 2019 även på en blodmåne och en Merkuriuspassage. I sommar är det också 50 år sedan människan landade på månen.

"Blodmåne"

Årets stora astronomiska händelse på svenska breddgrader inträffar tidigt på morgonen den 21 januari. Klockan 05.41 till 06.43 är månen helt skuggad av jorden, berättar Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i Tycho Brahesällskapet.

Månen blir rödfärgad bara under en total månförmörkelse, ett fenomen som förklaras av att jordens atmosfär släpper igenom det röda ljuset. Om vädret tillåter kan den röda månen ses sydväst på himlen. Lite senare samma morgon syns ett annat ovanligt fenomen: i sydostlig riktning står nu Venus – morgonstjärnan även kallad – ovanligt nära Jupiter strax över horisonten.

Nästa blodmåne syns i Sverige först i maj 2022.

Solförmörkelse i Sydamerika

Den 2 juli inträffar en total solförmörkelse i Argentina och Chile. Medlemmar från det svenska Tycho Brahesällskapet kommer att resa dit. I andra sydamerikanska länder är solförmörkelsen partiell.

Månlandningen

Den 20 juli är det 50 år sedan som den amerikanska månlandaren The Eagle tog mark på månen. New York Times har letat fram en nyhetsartikel med rubriken i versaler: "MEN WALK ON MOON" och återpublicerat den på nätet. Den första månpromenaden ägde rum den 21 juli svensk tid, och astronauten Neil Armstrong tog de historiska stegen.

Månlandningens kulturella genomslag utforskas i utställningen "Moonlight" på Hasselblad Center i Göteborg.

Perseiderna

Den 12 till 13 augusti, när sommarhimlen börjar mörkna ordentligt och nätterna fortfarande är varma kuliminerar det norra halvklotets mest populära meteorsvärm, Parseiderna. Tycho Brahesällskapet inleder sin höstsäsong med att varje år bjuda in allmänheten till observatoriet i Malmö för att gemensamt studera stjärnfall, ofta under lyckliga utrop och applåder, berättar ordföranden Peter Linde.

Bilden är tagen i Grand Teton National Park, Wyoming, USA. Foto: Lucas Gilman/AP/TT-arkivbild

Astronomins dag och natt

Den 28 september firas Astronomins dag och natt på en rad olika platser i Sverige, i år tillsammans med vetenskapsfestivalen Forskarfredag den 27 till 28 september. Aktiviteterna koordineras av Svenska astronomiska sällskapet som fyller hundra år.

Merkuriuspassagen

Den 11 november passerar Merkurius, solsystemets innersta planet solen och blir synlig från jorden som en liten prick. Detta fenomen kan dock bara ses via särskilda teleskop som filtrerar bort det farliga solljuset som annars skadar synen.

Geminiderna

Årets kraftigaste meteorsvärm kulminerar varje år kring lucia, den 13 och 14 december. Vädret är dock inte lika inbjudande som i augusti då Perseidernas stjärnfall kan ses.

(Erika Josefsson/TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024