loading
Scenkonst

Förtrollande sagobalett dansar in julen

Kristina I. Kleinert

Kungliga Operan bjuder in stora och små till baletten Nötknäpparen och ett sagolikt julfirande. Dans kring julgranen, förtrollade möss och virvlande snöflingor skapar en charmig och lekfull berättelse om vad som händer på julnatten i Lillköping.

Den första december var det nypremiär på en av de största succéerna på Kungliga Operan, balettklassikern Nötknäpparen till Pjotr Tjajkovskijs välkända musik. Versionen från 1995 är koreograferad av Pär Isberg med handlingen förlagd till Elsa Beskows svenska sagovärld Petters och Lottas jul. 

Baletten Nötknäpparen är en jultradition på operahus världen över. Det finns en mängd olika uppsättningar och många operahus har en egen variant. Den ursprungliga Nötknäpparen är en sagobalett i två akter som bygger på berättelsen Nötknäpparen av E.T.A. Hoffmann. Koreografin är skapad av Marius Petipa och Lev Ivanov. Uruppförandet skedde den 18 december 1892 på Mariinskijteatern i Sankt Petersburg. 

I Kungliga balettens uppsättning är librettot skapat av Pär Isberg och Erik Näslund fritt efter Elsa Beskow och E.T.A. Hoffmann. De har lyckats med att förena de två berättelserna till en spännande och charmig helhet. Historien är full av fantasi, lekfullhet och magi, samt en och annan batalj.

Pär Isbergs koreografi har ett flöde som är tilltalande. Han arbetar med den klassiska balettens formspråk i en friare gestaltning. Han komplicerar inte till stegsekvenser i onödan, i stället låter han det enkla tala för sig. Dramaturgin visualiseras kreativt och koreografin levandegör berättelsen. 

De föräldralösa barnen Petter och Lotta bor hos Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin. Det är deras första jul tillsammans och det är julstök och pyssel på gång. Gäster kommer på besök och det firas jul med dans och julklappsutdelning. Plötsligt dyker två julbockar upp och det blir lek och bus. Kvällen övergår i natt, och möss, snöflingor och julgranspynt får liv. Barnen utstår bataljer med möss och kolaren och tanternas husa kommer till undsättning. När morgonen gryr är allt nästan som vanligt igen, men bara nästan. Tillsammans åker alla till julottan.

På premiären dansas Petter av Frei Ruhl och Lotta av Louise Camelbeke. De är trovärdiga som barn och har fin scennärvaro och utstrålning. Dansarna besitter en solid dansteknik och får de svåra stegen och övergångarna att se enkla och naturliga ut.

Gabriel Jahnke ses i rollen som kolaren och prinsen. Han övertygar med ren dansteknik och konstnärlig uttrycksförmåga. Med fina linjer, vackra grand allegro-hopp och exceptionellt tysta landningar är han en ståtlig dansare. Han har förmågan att ge kolaren en busaktig karaktär och prinsen en elegant och förfinad gestaltning.

Husan dansas av Madeline Woo med stor säkerhet och skicklighet. Det som saknas är nyanser i hennes ansiktsuttryck och utstrålningen. 

Balettens höjdpunkt är grand pas de deux i andra akten, som dansas storstilat av Gabriel Jahnke och Madeline Woo. Musiken är en av balettvärldens mest utsökta och det finns otaliga koreografiska tolkningar. Många koreografer har inte kunnat matcha musikens innerlighet och sublimitet, inte heller Pär Isberg. Men hans version är vacker och uttrycksfull.

Gabriel Jahnke och Madeline Woo i grand pas de deux i Kungliga Operans publiksuccé Nötknäpparen. Foto: Nils Emil Nylander

Farbror Blå gestaltas av Oscar Salomonsson med stor finess och fint artisteri. Han är en dansare som fyller sina roller med liv och personlighet. I baletten är hans blå slängkappa magisk och förvandlar både tid och rum. Tillsammans med Tant Brun (Jeannette Wren), Tant Grön (Nadja Sellrup) och Tant Gredelin (Desislava Stoeva) bildas en härlig kvartett. De fyller scenrummet med humoristisk dans och teatraliskt uttryck. 

Den unga ensemblen är synkroniserad och kompetent. Välkända Blommornas vals framförs stilfullt, och divertissement med snöflingor, polkagrisar, snögubbar, pepparkakor och smällkarameller dansas med humor och snits. Stundtals har ensemblen sinsemellan olika ansiktsuttryck, vilket påverkar helhetsupplevelsen negativt.

Kungliga Operans balett Nötknäpparen är en julkaramell av bästa slag.

Pjotr Tjajkovskijs storslagna musik är berättelsens konstnärliga ryggrad. Dirigent Garrett Keast tar vara på nyanserna i musiken och leder Kungliga Hovkapellet med säker hand. Musikerna är i toppform och gör den store balettkompositören rättvisa med utmärkt spel. 

Bo-Ruben Hedwall har skapat en stiliserad scenografi med inslag av folklore som ger fin inramning till Ann-Mari Anttilas magnifika kostymer. Hennes textila konstverk återspeglar Elsa Beskows värld och Pär Isbergs koreografi och bidrar stort till helhetsintrycket.

Elever från Kungliga Svenska Balettskolan deltar med energi och dansglädje. Med på scen finns även Farbror Blås hund Pricken. Den livslevande pudeln gör succé och klarar galant av ut- och ingångar.

Kungliga Operans balett Nötknäpparen är en julkaramell av bästa slag. Det är en balett man mår gott och blir glad av, och som ger härlig energi inför julen. 

Kontakta journalisten: [email protected]

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Scenkonst

Förtrollande sagobalett dansar in julen

Kristina I. Kleinert

Kungliga Operan bjuder in stora och små till baletten Nötknäpparen och ett sagolikt julfirande. Dans kring julgranen, förtrollade möss och virvlande snöflingor skapar en charmig och lekfull berättelse om vad som händer på julnatten i Lillköping.

Den första december var det nypremiär på en av de största succéerna på Kungliga Operan, balettklassikern Nötknäpparen till Pjotr Tjajkovskijs välkända musik. Versionen från 1995 är koreograferad av Pär Isberg med handlingen förlagd till Elsa Beskows svenska sagovärld Petters och Lottas jul. 

Baletten Nötknäpparen är en jultradition på operahus världen över. Det finns en mängd olika uppsättningar och många operahus har en egen variant. Den ursprungliga Nötknäpparen är en sagobalett i två akter som bygger på berättelsen Nötknäpparen av E.T.A. Hoffmann. Koreografin är skapad av Marius Petipa och Lev Ivanov. Uruppförandet skedde den 18 december 1892 på Mariinskijteatern i Sankt Petersburg. 

I Kungliga balettens uppsättning är librettot skapat av Pär Isberg och Erik Näslund fritt efter Elsa Beskow och E.T.A. Hoffmann. De har lyckats med att förena de två berättelserna till en spännande och charmig helhet. Historien är full av fantasi, lekfullhet och magi, samt en och annan batalj.

Pär Isbergs koreografi har ett flöde som är tilltalande. Han arbetar med den klassiska balettens formspråk i en friare gestaltning. Han komplicerar inte till stegsekvenser i onödan, i stället låter han det enkla tala för sig. Dramaturgin visualiseras kreativt och koreografin levandegör berättelsen. 

De föräldralösa barnen Petter och Lotta bor hos Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin. Det är deras första jul tillsammans och det är julstök och pyssel på gång. Gäster kommer på besök och det firas jul med dans och julklappsutdelning. Plötsligt dyker två julbockar upp och det blir lek och bus. Kvällen övergår i natt, och möss, snöflingor och julgranspynt får liv. Barnen utstår bataljer med möss och kolaren och tanternas husa kommer till undsättning. När morgonen gryr är allt nästan som vanligt igen, men bara nästan. Tillsammans åker alla till julottan.

På premiären dansas Petter av Frei Ruhl och Lotta av Louise Camelbeke. De är trovärdiga som barn och har fin scennärvaro och utstrålning. Dansarna besitter en solid dansteknik och får de svåra stegen och övergångarna att se enkla och naturliga ut.

Gabriel Jahnke ses i rollen som kolaren och prinsen. Han övertygar med ren dansteknik och konstnärlig uttrycksförmåga. Med fina linjer, vackra grand allegro-hopp och exceptionellt tysta landningar är han en ståtlig dansare. Han har förmågan att ge kolaren en busaktig karaktär och prinsen en elegant och förfinad gestaltning.

Husan dansas av Madeline Woo med stor säkerhet och skicklighet. Det som saknas är nyanser i hennes ansiktsuttryck och utstrålningen. 

Balettens höjdpunkt är grand pas de deux i andra akten, som dansas storstilat av Gabriel Jahnke och Madeline Woo. Musiken är en av balettvärldens mest utsökta och det finns otaliga koreografiska tolkningar. Många koreografer har inte kunnat matcha musikens innerlighet och sublimitet, inte heller Pär Isberg. Men hans version är vacker och uttrycksfull.

Gabriel Jahnke och Madeline Woo i grand pas de deux i Kungliga Operans publiksuccé Nötknäpparen. Foto: Nils Emil Nylander

Farbror Blå gestaltas av Oscar Salomonsson med stor finess och fint artisteri. Han är en dansare som fyller sina roller med liv och personlighet. I baletten är hans blå slängkappa magisk och förvandlar både tid och rum. Tillsammans med Tant Brun (Jeannette Wren), Tant Grön (Nadja Sellrup) och Tant Gredelin (Desislava Stoeva) bildas en härlig kvartett. De fyller scenrummet med humoristisk dans och teatraliskt uttryck. 

Den unga ensemblen är synkroniserad och kompetent. Välkända Blommornas vals framförs stilfullt, och divertissement med snöflingor, polkagrisar, snögubbar, pepparkakor och smällkarameller dansas med humor och snits. Stundtals har ensemblen sinsemellan olika ansiktsuttryck, vilket påverkar helhetsupplevelsen negativt.

Kungliga Operans balett Nötknäpparen är en julkaramell av bästa slag.

Pjotr Tjajkovskijs storslagna musik är berättelsens konstnärliga ryggrad. Dirigent Garrett Keast tar vara på nyanserna i musiken och leder Kungliga Hovkapellet med säker hand. Musikerna är i toppform och gör den store balettkompositören rättvisa med utmärkt spel. 

Bo-Ruben Hedwall har skapat en stiliserad scenografi med inslag av folklore som ger fin inramning till Ann-Mari Anttilas magnifika kostymer. Hennes textila konstverk återspeglar Elsa Beskows värld och Pär Isbergs koreografi och bidrar stort till helhetsintrycket.

Elever från Kungliga Svenska Balettskolan deltar med energi och dansglädje. Med på scen finns även Farbror Blås hund Pricken. Den livslevande pudeln gör succé och klarar galant av ut- och ingångar.

Kungliga Operans balett Nötknäpparen är en julkaramell av bästa slag. Det är en balett man mår gott och blir glad av, och som ger härlig energi inför julen. 

Kontakta journalisten: [email protected]

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024