Lucia (cirka 283–304) bodde i Syracusa på Sicilien. Enligt en katolsk legend var hon en troende kristen som efter att hennes mamma hade tillfrisknat från en svår sjukdom, fick lov att inte gifta sig och skänkte sin hemgift till nödlidande.
Fästmannen blev inte glad över detta utan angav henne som kristen. På den tiden var kristendomen inte accepterad och som straff skulle hon överlämnas till en bordell.
När det visade sig att det var omöjligt att rubba henne tände man ett bål kring henne. Hon tog dock ingen skada av lågorna och det lär ha slutat med att en romersk soldat stack sin dolk eller svärd genom halsen på henne.
Sankta Lucia blev snabbt populär som helgon i Italien och kvarlevor av henne finns i Venedig. Hon vördas inom romersk-katolska och ortodoxa kyrkorna som de blindas skyddshelgon.
Sverige har ett fåtal bilder av Lucia från medeltiden, varav några på flandriska broderier. I Torskinge kyrka i Småland finns mässhaksbroderier från 1507 som visar legenden, bland annat när hon delar ut sina ägodelar, när hon får nattvard och hennes martyrium.
