loadingFörutom en skicklig berättare kräver den muntliga traditionen att lyssnarna kan vara närvarande och själva har förmåga att visualisera berättelsen. Foto: Charlotte Aminoff
Förutom en skicklig berättare kräver den muntliga traditionen att lyssnarna kan vara närvarande och själva har förmåga att visualisera berättelsen. Foto: Charlotte Aminoff
Tradition

Muntligt berättande – mer än bara underhållning

Anton Nilsson

Vad har det muntliga berättandet för plats i en värld fylld av text och rörlig bild? Inger Lise Oelrich har arbetat med teater och berättande i hela sitt liv och menar att de äldre sagorna och berättarkonsten har en självklar plats i samhället.

Muntligt berättande är inte bara till för underhållning utan kan verka läkande och ge en bättre förståelse för oss själva, för varandra och för livets stora frågor. Inger Lise Oelrich har under hela sitt liv på olika sätt arbetat med teater och muntligt berättande. Hon har gett ut böcker som Storytelling – en läkande kraft mellan människor, och hon har arrangerat internationella konferenser om bland annat relationen mellan berättarkonsten och fred samt läkande berättande.

Hennes egen berättelse börjar i Köpenhamn med en dansk far och en amerikansk mor. Som liten flyttade hon med familjen till Hongkong och redan vid tio års ålder behärskade hon sex språk.

Det muntliga berättandet

Med teknikens intåg på 1900-talet höll det muntliga berättandet på att försvinna som konstform. Berättandet började återvända på 1980-talet och i dag finns det ett nationellt berättarnätverk och berättargrupper i hela landet.

Sagobygdens musik- och berättarfestival är en av Sveriges största berättarfestivaler. Här delar Berättarnätet Kronoberg varje år ut Mickelpriset till någon som på ett förtjänstfullt sätt spridit intresse och kunskap om det muntliga berättandet. 2023 gick priset till berättaren, teaterregissören och utbildaren Inger Lise Oelrich som driver Storytelling for Life.

Berättarkonsten arbetar med bildspråk och metaforer. En kung kan i sagans värld representera någonting annat och när någon blir instängd i ett torn behöver det inte ses bokstavligt utan som uttryck för en känsla. Vad någonting representerar eller vilken känsla som frammanas är upp till lyssnaren och varierar beroende på dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Berättaren förklarar därför inte vad sagans olika delar representerar utan gör i stället övningar eller ställer frågor där lyssnarna får förklara vad de upplevt.

I berättarträdet delas berättelserna upp i tre delar. De historiskt ärvda berättelserna, myter, legender och sagor. Livsberättelser, alltså egenupplevda berättelser och spontant intuitivt berättande där man fritt utvecklar en historia.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFörutom en skicklig berättare kräver den muntliga traditionen att lyssnarna kan vara närvarande och själva har förmåga att visualisera berättelsen. Foto: Charlotte Aminoff
Förutom en skicklig berättare kräver den muntliga traditionen att lyssnarna kan vara närvarande och själva har förmåga att visualisera berättelsen. Foto: Charlotte Aminoff
Tradition

Muntligt berättande – mer än bara underhållning

Anton Nilsson

Vad har det muntliga berättandet för plats i en värld fylld av text och rörlig bild? Inger Lise Oelrich har arbetat med teater och berättande i hela sitt liv och menar att de äldre sagorna och berättarkonsten har en självklar plats i samhället.

Muntligt berättande är inte bara till för underhållning utan kan verka läkande och ge en bättre förståelse för oss själva, för varandra och för livets stora frågor. Inger Lise Oelrich har under hela sitt liv på olika sätt arbetat med teater och muntligt berättande. Hon har gett ut böcker som Storytelling – en läkande kraft mellan människor, och hon har arrangerat internationella konferenser om bland annat relationen mellan berättarkonsten och fred samt läkande berättande.

Hennes egen berättelse börjar i Köpenhamn med en dansk far och en amerikansk mor. Som liten flyttade hon med familjen till Hongkong och redan vid tio års ålder behärskade hon sex språk.

Det muntliga berättandet

Med teknikens intåg på 1900-talet höll det muntliga berättandet på att försvinna som konstform. Berättandet började återvända på 1980-talet och i dag finns det ett nationellt berättarnätverk och berättargrupper i hela landet.

Sagobygdens musik- och berättarfestival är en av Sveriges största berättarfestivaler. Här delar Berättarnätet Kronoberg varje år ut Mickelpriset till någon som på ett förtjänstfullt sätt spridit intresse och kunskap om det muntliga berättandet. 2023 gick priset till berättaren, teaterregissören och utbildaren Inger Lise Oelrich som driver Storytelling for Life.

Berättarkonsten arbetar med bildspråk och metaforer. En kung kan i sagans värld representera någonting annat och när någon blir instängd i ett torn behöver det inte ses bokstavligt utan som uttryck för en känsla. Vad någonting representerar eller vilken känsla som frammanas är upp till lyssnaren och varierar beroende på dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Berättaren förklarar därför inte vad sagans olika delar representerar utan gör i stället övningar eller ställer frågor där lyssnarna får förklara vad de upplevt.

I berättarträdet delas berättelserna upp i tre delar. De historiskt ärvda berättelserna, myter, legender och sagor. Livsberättelser, alltså egenupplevda berättelser och spontant intuitivt berättande där man fritt utvecklar en historia.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024