En bild med fyra glas med vatten innehållande fyra olika, fasta föremål, får människor att skärpa tankeknölarna. Den här tankenöten har en historia på flera tusen år och en rolig berättelse bakom lösningen.

Varje glas har samma storlek och är fyllt nästan till kanten med vatten. Alla glasen innehåller olika föremål. Glas A innehåller en tennisboll, i glas B finns ett suddgummi, i glas C ett gem och i glas D en överstrykningspenna.

Frågan är: vilket glas innehåller mest vatten?

Innan du scrollar ner för att hitta lösningen, titta på illustrationen och försök att lista ut det själv. Man kan tänka sig att man tar bort föremålen ur glasen ett i taget, vilket kan hjälpa att föreställa sig hur mycket vatten som blir kvar.

Svar: Glaset med gemet innehåller mest vatten.

Svarade du rätt? För de läsare som inte svarade rätt kan kanske en förklaring av vetenskapen bakom gåtan vara till hjälp.

När ett föremål sänks ner i vatten, så tränger föremålet undan samma volym vatten. Så om glasen alla är i samma storlek och vattennivån är lika i alla glasen (de innehåller alltså samma mängd substans), då innehåller glaset med det föremål som har minst volym den största volymen vatten.

Gemet har förstås den minsta volymen av de fyra föremålen. Därför tränger den undan minst mängd vatten, vilket innebär en större volym vatten i glaset.

Arkimedes ”Heureka”

För oss idag kan den här tankenöten vara rolig stimulans för tankeknölarna, men den här principen för att beräkna volymen hos föremål har en fascinerande historia.

Att bestämma volymen genom att lägga föremål i vatten brukar tillskrivas den grekiske matematikern Arkimedes med en rolig anekdot.

Enligt Science World bad en kung Arkimedes att fastställa om hans krona av gjord av rent guld eller av guld blandat med silver. För att kunna svara kungen behövde Arkimedes beräkna kronans densitet och den räknar man ut genom att dividera ett föremåls massa med dess volym.

Arkimedes visste hur han skulle få reda på kronans massa, men visste inte hur han skulle ta reda på volymen.

Det stora ögonblicket inträffade när matematikern satt i badet. Arkimedes noterade att ju mer han sjönk ner i badkaret, desto högre nådde vattennivån. Mängden vatten som trängts undan kunde mätas och skulle alltså visa ett föremåls volym. Det sägs att när han kom på det lär han ha ropat "Heureka!", vilket betyder "Jag har funnit det".

Som det berättas kunde Arkimedes jämföra kronans densitet med den kända densiteten hos rent guld och få ett slutgiltigt, om än nedslående, svar till kungen: kronan bestod inte av rent guld.

Det här tricket har varit användbart i århundraden, för att mäta rikedomen hos kungligheter, som en del av en skoluppgift, eller för att lösa en tankenöt.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.