loadingEn vänlig handling kan fylla oss med värme som gör oss mer generösa. Foto: Robyn Jones
En vänlig handling kan fylla oss med värme som gör oss mer generösa. Foto: Robyn Jones
Livsstil

Så kan vi starta en revolution av vänlighet

Jill Suttie

Vänlighet. Det ordet hör vi inte ofta nu för tiden. Kanske känns det gammaldags i vår tävlingsinriktade och politiskt omstridda kultur, genomsyrad av sociala medier – reserverat för dårar och knäppskallar, inte för de som vill ta sig framåt.

Men ingenting kunde ligga längre från sanningen, enligt Tara Cousineau, forskare och författare till boken The Kindness Cure. Hon menar att vi i dagens värld behöver träna upp vår vänlighet mer än någonsin – inte bara för samhället utan för vårt eget välmående.

Cousineau pekar ut att vi är gjorda för vänlighet; det är en del av vårt biologiska arv, designat för att hjälpa oss att vårda relationer, arbeta tillsammans, och överleva i grupp. När vi är vänliga mot andra frisätts nervkemikalier i kroppen, vilket ökar förtroendet och ger oss en varm känsla.

Forskning pekar på att vara vänlig mot andra kan kopplas till bättre och starkare mental och fysisk hälsa, relationer, livstillfredsställelse, samhällen, och till och med ekonomier, skriver Cousineau. Hennes böcker pekar på en del av den forskning som ligger bakom dessa påståenden, men till största del handlar böckerna om hur man kan starta en revolution av vänlighet, och överbrygga hinder mot vänlighet.

För sanningen är den att: det kan vara tufft att vara vänlig, särskilt när vi är stressade eller känslomässigt slut. När jag själv är överväldigad glömmer jag ofta att se människor runt omkring mig eller att vara empatisk för deras lidande. Ibland drar jag mig undan eller tappar humöret på dem. Den här sortens reaktiva uppförande sliter på våra relationer – på mellanmänsklig nivå, på arbetet och även i samhället – och gör det svårare att känna sig bra och att uppnå vanliga mål.

Så hur menar Cousineau att vi ska komma ihåg att följa den Gyllene Regeln? Här är några av hennes idéer som kan vara till hjälp.

Ta hand om stressen

När man känner sig stressad så frisätts neurokemikalier som förbereder det inre larmsystemet för att slåss, fly eller frysa tillstånd i kroppen. Uppenbarligen motverkar allt det här din önskan att nå ut och vara vänlig mot andra.

Så det är viktigt att kunna varva ner när man känner sig stressad. Man kan till exempel göra långsam, enkel stretching, göra andningsmeditation, ta en promenad i skogen, eller kela med husdjuret. Det kan vara att prata med en vän eller att få en kram från någon man tycker om. När du lugnar ditt sinne med sådana här övningar kommer du att bli mer redo för att vara vänlig mot andra.

Foto: Sabine van Erp

För egen del brukar jag planera in en promenad mitt på eftermiddagen, om det så bara blir 10 minuter. Eftersom jag kan tappa tiden när jag skriver brukar jag sätta ett larm på telefonen för att påminna mig om att ta en paus. Det är förvånansvärt effektivt för att släppa stress, och jag kommer alltid tillbaka till skrivbordet med en känsla av att vara uppfriskad.

Öva medvetenheten

När vi har bråttom släpper vi ofta det som sker omkring oss. Man behöver bara tänka på den kända, stora studien där studenter som skyndade för att inte komma för sent till nästa lektion gick rakt förbi någon som tydligt befann sig i nöd – och det trots att de just hade övat på ett tal om den barmhärtige samariten från bibeln! De såg helt enkelt inte den där personen.

För att vara vänlig behöver vi lära oss att stanna upp, vara uppmärksamma och att visa empati för andra. Ett sätt att träna på detta är genom mindfulness-meditation.

Genom att avsiktligen göra oss medvetna om de olika känslorna i kroppen, våra tankar och vad som sker i omgivningen – utan att döma – kan vi använda mindfulness för att bli mer öppna för vad vi upplever just nu och stärka vår förmåga att vara uppmärksamma. Det kan även hjälpa oss att bli bättre på att känna våra känslor, vilket i sin tur hjälper oss att bli mer empatiska mot andra. Vissa sorters meditation, som Metta-meditation, där man uttrycker kärlek och vänlighet för människor utanför den närmaste cirkeln – verkar kunna öka medkänslan.

Jag började med mindfulness för några år sedan och känner verkligen att det har hjälpt mig att bli vänligare. Ett exempel är när jag nyligen var på väg att tappa humöret på min son, som hade skickat ett meddelande att han behövde skjuts hem från en aktivitet som blivit två timmar försenad. Genom att stanna upp och lägga märke till min ilska och mina tankar – Han tänker inte på andra! Jag är ingen privatchaufför! – så kunde jag se att jag överreagerade. Jag skickade inget skuldbeläggande meddelande och vi fick ett fint samtal om hans erfarenheter av konferensen. Bra för relationen!

Använd positiva beting

Vi är naturligt betingade att vara uppmärksamma på de negativa saker som sker omkring oss. Rubriker i media utnyttjar detta, vilket leder till sensationella historier som får oss att bli arga, rädda, känna hjälplöshet, eller allt detta på en gång. Och de här känslorna är motsatser till vänlighet.

Vi behöver hantera det genom att medvetet skapa möjligheter till positiva känslor. Det kan innebära något så enkelt som att le mot människor man möter på gatan, eller att ge ditt barn en kram när du kommer hem.

Att vara vänlig kommer troligtvis att ge varma känslor i det ögonblicket, vilket kan bli en dörr till mer vänlighet.

Att vara vänlig kommer troligtvis att ge varma känslor i det ögonblicket, vilket kan bli en dörr till mer vänlighet. De här känslorna kan man förstärka genom att lära sig att smaka på dem – antingen då eller vid ett senare tillfälle – genom att reflektera över sina upplevelser. Som Rick Hanson påpekar: att smaka på det positiva hjälper att träna om hjärnan, vilket gör det lättare att agera med vänlighet i framtiden, och det gäller även med vänlighet mot oss själva.

Jag erkänner att det här kan vara svårt för mig att göra. Jag har en tendens att se vänlighet mot andra som en del av att vara en god människa, inte som ett sätt att förbättra min egen lycka. Men en sak som hjälper mig är att skriva i dagboken, där jag tänker tillbaka på stunder med vänlighet och vad det betydde för mig. Att göra det fördjupar de positiva känslorna, och lägger en grund för att vara generös i framtiden.

Skapa cirklar av omtanke och vänlighet

Vi blir otroligt påverkade av människor omkring oss så det är viktigt att vi försöker påverka vårt sociala nätverk till att bli vänligare.

Ett sätt att göra det är att träna på tacksamhet – att tacka andra för deras vänlighet. Att säga ”tack” till människor kan öka deras känsla av tillit och goda vilja, och kan inspirera er båda att vara vänliga i framtiden. På det här viset kan tacksamhet skapa en cirkel av vänlighet som smittar och sprids vidare utåt.

Vi kan också göra tjänster för andra. Vi kan börja litet och arbeta oss uppåt. Att hjälpa en främmande person kan kännas väl svårt, särskilt för den som är mer inåtvänd. Men när du väl har bemästrat vänlighet mot dem som står dig nära, så försök att vara vänlig mot någon som befinner sig lite utanför din komfortzon. Du kanske kan le och säga hej till personalen på caféet eller släppa fram någon som kommer bakom i kön, eller erbjuda din plats på bussen, eller svara vänligt i en politisk debatt i sociala medier.

Det kan faktiskt vara beroendeframkallande; ju mer man gör, desto mer vill man göra.

Jag har provat allt det här och har sett hur det leder till mer vänliga svar och bra känslor. Det kan faktiskt vara beroendeframkallande; ju mer man gör, desto mer vill man göra.

Självklart är vänlighet inte alltid svaret. Ibland behöver vi försvara oss själva när vi blir attackerade eller utnyttjade. Men troligtvis är det svaret oftare än vi tror. Om du börjar med vänlighet mot dig själv, ökar din medvetenhet, visar empati, och håller ögonen öppna för tillfällen att vara vänlig på, så är det ingen tvekan om att du kommer att bli vänligare mot dem som är omkring dig.

Som Cousineau skriver ”Vänlighetskuren är inte bara till för dig, den är till för oss alla”.

Jill Suttie är redaktör för Greater Goods bokrecensioner och skribent för tidningen. Artikeln publicerades ursprungligen för Greater Goods nättidning.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn vänlig handling kan fylla oss med värme som gör oss mer generösa. Foto: Robyn Jones
En vänlig handling kan fylla oss med värme som gör oss mer generösa. Foto: Robyn Jones
Livsstil

Så kan vi starta en revolution av vänlighet

Jill Suttie

Vänlighet. Det ordet hör vi inte ofta nu för tiden. Kanske känns det gammaldags i vår tävlingsinriktade och politiskt omstridda kultur, genomsyrad av sociala medier – reserverat för dårar och knäppskallar, inte för de som vill ta sig framåt.

Men ingenting kunde ligga längre från sanningen, enligt Tara Cousineau, forskare och författare till boken The Kindness Cure. Hon menar att vi i dagens värld behöver träna upp vår vänlighet mer än någonsin – inte bara för samhället utan för vårt eget välmående.

Cousineau pekar ut att vi är gjorda för vänlighet; det är en del av vårt biologiska arv, designat för att hjälpa oss att vårda relationer, arbeta tillsammans, och överleva i grupp. När vi är vänliga mot andra frisätts nervkemikalier i kroppen, vilket ökar förtroendet och ger oss en varm känsla.

Forskning pekar på att vara vänlig mot andra kan kopplas till bättre och starkare mental och fysisk hälsa, relationer, livstillfredsställelse, samhällen, och till och med ekonomier, skriver Cousineau. Hennes böcker pekar på en del av den forskning som ligger bakom dessa påståenden, men till största del handlar böckerna om hur man kan starta en revolution av vänlighet, och överbrygga hinder mot vänlighet.

För sanningen är den att: det kan vara tufft att vara vänlig, särskilt när vi är stressade eller känslomässigt slut. När jag själv är överväldigad glömmer jag ofta att se människor runt omkring mig eller att vara empatisk för deras lidande. Ibland drar jag mig undan eller tappar humöret på dem. Den här sortens reaktiva uppförande sliter på våra relationer – på mellanmänsklig nivå, på arbetet och även i samhället – och gör det svårare att känna sig bra och att uppnå vanliga mål.

Så hur menar Cousineau att vi ska komma ihåg att följa den Gyllene Regeln? Här är några av hennes idéer som kan vara till hjälp.

Ta hand om stressen

När man känner sig stressad så frisätts neurokemikalier som förbereder det inre larmsystemet för att slåss, fly eller frysa tillstånd i kroppen. Uppenbarligen motverkar allt det här din önskan att nå ut och vara vänlig mot andra.

Så det är viktigt att kunna varva ner när man känner sig stressad. Man kan till exempel göra långsam, enkel stretching, göra andningsmeditation, ta en promenad i skogen, eller kela med husdjuret. Det kan vara att prata med en vän eller att få en kram från någon man tycker om. När du lugnar ditt sinne med sådana här övningar kommer du att bli mer redo för att vara vänlig mot andra.

Foto: Sabine van Erp

För egen del brukar jag planera in en promenad mitt på eftermiddagen, om det så bara blir 10 minuter. Eftersom jag kan tappa tiden när jag skriver brukar jag sätta ett larm på telefonen för att påminna mig om att ta en paus. Det är förvånansvärt effektivt för att släppa stress, och jag kommer alltid tillbaka till skrivbordet med en känsla av att vara uppfriskad.

Öva medvetenheten

När vi har bråttom släpper vi ofta det som sker omkring oss. Man behöver bara tänka på den kända, stora studien där studenter som skyndade för att inte komma för sent till nästa lektion gick rakt förbi någon som tydligt befann sig i nöd – och det trots att de just hade övat på ett tal om den barmhärtige samariten från bibeln! De såg helt enkelt inte den där personen.

För att vara vänlig behöver vi lära oss att stanna upp, vara uppmärksamma och att visa empati för andra. Ett sätt att träna på detta är genom mindfulness-meditation.

Genom att avsiktligen göra oss medvetna om de olika känslorna i kroppen, våra tankar och vad som sker i omgivningen – utan att döma – kan vi använda mindfulness för att bli mer öppna för vad vi upplever just nu och stärka vår förmåga att vara uppmärksamma. Det kan även hjälpa oss att bli bättre på att känna våra känslor, vilket i sin tur hjälper oss att bli mer empatiska mot andra. Vissa sorters meditation, som Metta-meditation, där man uttrycker kärlek och vänlighet för människor utanför den närmaste cirkeln – verkar kunna öka medkänslan.

Jag började med mindfulness för några år sedan och känner verkligen att det har hjälpt mig att bli vänligare. Ett exempel är när jag nyligen var på väg att tappa humöret på min son, som hade skickat ett meddelande att han behövde skjuts hem från en aktivitet som blivit två timmar försenad. Genom att stanna upp och lägga märke till min ilska och mina tankar – Han tänker inte på andra! Jag är ingen privatchaufför! – så kunde jag se att jag överreagerade. Jag skickade inget skuldbeläggande meddelande och vi fick ett fint samtal om hans erfarenheter av konferensen. Bra för relationen!

Använd positiva beting

Vi är naturligt betingade att vara uppmärksamma på de negativa saker som sker omkring oss. Rubriker i media utnyttjar detta, vilket leder till sensationella historier som får oss att bli arga, rädda, känna hjälplöshet, eller allt detta på en gång. Och de här känslorna är motsatser till vänlighet.

Vi behöver hantera det genom att medvetet skapa möjligheter till positiva känslor. Det kan innebära något så enkelt som att le mot människor man möter på gatan, eller att ge ditt barn en kram när du kommer hem.

Att vara vänlig kommer troligtvis att ge varma känslor i det ögonblicket, vilket kan bli en dörr till mer vänlighet.

Att vara vänlig kommer troligtvis att ge varma känslor i det ögonblicket, vilket kan bli en dörr till mer vänlighet. De här känslorna kan man förstärka genom att lära sig att smaka på dem – antingen då eller vid ett senare tillfälle – genom att reflektera över sina upplevelser. Som Rick Hanson påpekar: att smaka på det positiva hjälper att träna om hjärnan, vilket gör det lättare att agera med vänlighet i framtiden, och det gäller även med vänlighet mot oss själva.

Jag erkänner att det här kan vara svårt för mig att göra. Jag har en tendens att se vänlighet mot andra som en del av att vara en god människa, inte som ett sätt att förbättra min egen lycka. Men en sak som hjälper mig är att skriva i dagboken, där jag tänker tillbaka på stunder med vänlighet och vad det betydde för mig. Att göra det fördjupar de positiva känslorna, och lägger en grund för att vara generös i framtiden.

Skapa cirklar av omtanke och vänlighet

Vi blir otroligt påverkade av människor omkring oss så det är viktigt att vi försöker påverka vårt sociala nätverk till att bli vänligare.

Ett sätt att göra det är att träna på tacksamhet – att tacka andra för deras vänlighet. Att säga ”tack” till människor kan öka deras känsla av tillit och goda vilja, och kan inspirera er båda att vara vänliga i framtiden. På det här viset kan tacksamhet skapa en cirkel av vänlighet som smittar och sprids vidare utåt.

Vi kan också göra tjänster för andra. Vi kan börja litet och arbeta oss uppåt. Att hjälpa en främmande person kan kännas väl svårt, särskilt för den som är mer inåtvänd. Men när du väl har bemästrat vänlighet mot dem som står dig nära, så försök att vara vänlig mot någon som befinner sig lite utanför din komfortzon. Du kanske kan le och säga hej till personalen på caféet eller släppa fram någon som kommer bakom i kön, eller erbjuda din plats på bussen, eller svara vänligt i en politisk debatt i sociala medier.

Det kan faktiskt vara beroendeframkallande; ju mer man gör, desto mer vill man göra.

Jag har provat allt det här och har sett hur det leder till mer vänliga svar och bra känslor. Det kan faktiskt vara beroendeframkallande; ju mer man gör, desto mer vill man göra.

Självklart är vänlighet inte alltid svaret. Ibland behöver vi försvara oss själva när vi blir attackerade eller utnyttjade. Men troligtvis är det svaret oftare än vi tror. Om du börjar med vänlighet mot dig själv, ökar din medvetenhet, visar empati, och håller ögonen öppna för tillfällen att vara vänlig på, så är det ingen tvekan om att du kommer att bli vänligare mot dem som är omkring dig.

Som Cousineau skriver ”Vänlighetskuren är inte bara till för dig, den är till för oss alla”.

Jill Suttie är redaktör för Greater Goods bokrecensioner och skribent för tidningen. Artikeln publicerades ursprungligen för Greater Goods nättidning.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024