loadingForskare vid Karolinska institutet har i en stor studie kartlagt barn och föräldrars blodgrupper, för att se om rätt pappor har registrerats. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT
Forskare vid Karolinska institutet har i en stor studie kartlagt barn och föräldrars blodgrupper, för att se om rätt pappor har registrerats. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT
Inrikes

Färre har "fel" pappa än man tidigare trott

TT/Marielle Theander Olsson

Forskare vid Karolinska institutet vill slå hål på myten om hur många som har fel pappa i registren. En ny stor studie visar att siffran för felaktigt fastställda faderskap ligger på 1,7 procent i Sverige, vilket är betydligt lägre än i tidigare undersökningar.

Vem som är biologisk far till ett barn har historiskt sett varit en avgörande fråga i arvstvister. Tack vare upptäckten av hur blodgrupper ärvs och genomslaget för dna-tekniken, har enskilda personer kunnat få svar – men på befolkningsnivå har det varit svårare. Utifrån tidigare studier har det ibland antagits att andelen felaktigt fastställda faderskap kan uppgå till mellan 20 och 30 procent.

Nu visar ny forskning från Karolinska institutet att siffran ligger betydligt lägre än så. Enligt den rikstäckande studien, som public erats i Journal of Internal Medicine, handlar det om 1,7 procent som har fel far i registren.

– Jag skulle inte säga att det är oväntat, men det är samtidigt väldigt intressant att det är så mycket lägre än i många av de andra studierna, säger Gustaf Edgren, forskare vid institutionen för medicin på Karolinska institutet och huvudansvarig för studien.

Tittat på blodgrupp

I studien har forskarna samkört en databas som innehåller uppgifter om blodgrupper med det svenska flergenerationsregistret som har information om vilka som är registrerade som mor och far.

Utifrån det har man studerat nära två miljoner familjeenheter med information om mammans, pappans och barnets blodgrupp, baserat på barn födda mellan 1930 och 2010.

– Vi har med två olika analyser kunnat titta på omöjlig blodgrupp hos barnen. Om mamma har blodgrupp noll och pappa har noll, kan barnen bara få noll. Alla avsteg från det kan vi använda för att beräkna om pappan är fel pappa, säger Gustaf Edgren.

I den andra analysen tittade forskarna på den förväntade fördelningen av blodgrupper, och kartlade både omöjliga och möjliga blodgruppskombinationer för barnet.

Minskat över tid

Kartläggningen visar även att andelen felaktigt fastställda faderskap har minskat successivt över tid. På 1930-talet låg siffran högre, på omkring tre procent, men forskarna kan inte ge några säkra svar på vad det beror på.

– Man kan spekulera i att det skulle kunna handla om att man har bättre tillgång till preventivmedel. Å andra sidan så kan man föreställa sig att vi lever i ett samhälle där skilsmässa är mer accepterat.

Felaktigt fastställda faderskap är också något vanligare bland föräldrar med en lägre utbildningsnivå.

Viktigt för ärftlighetsstudier

Enligt Gustaf Edgren har många av de tidigare studierna gjorts på grupper där personerna ifrågasatt faderskapet eller där en genetisk analys gjorts av andra skäl, exempelvis för att hitta en organdonator, och siffrorna har därmed blivit högre.

Frågan är viktig att undersöka av två skäl, säger han. Det första är att ett felaktigt registrerat faderskap har betydelse vid studier av ärftlighet hos barn, om föräldrarna exempelvis drabbas av hjärtinfarkt.

– Om vi då inte vet om pappan är rätt pappa påverkar det vår uppskattning av den ärftliga risken. Det andra är att det är en intressant fråga rent sociologiskt och befolkningsmässigt hur vanligt det här är.

Hoppas punktera myt

Edgren anser att studien fyller en kunskapslucka och tror den kan stilla nyfikenheten hos många personer, även om han betonar att forskarna bara har haft tillgång till avidentifierade data på gruppnivå och alltså inte vet någonting om enskilda familjer.

– Det finns någonting som är lite känsligt i det här att vi gräver i möjliga familjehemligheter i de fall där det är känt. Men vi tycker att det är en viktig fråga och att vi därför har ett slags skyldighet att svara på den.

När han läste till läkare fick han själv höra uppgifterna om att 10–30 procent av barnen som föds skulle ha "fel" pappa.

– Vi hoppas lite grann att man punkterar myten om att det är jättevanligt och att man inte behöver tänka på det här i ärftlighetsstudier.

(TT/Marielle Theander Olsson)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Så gjordes studien

(TT)

Forskarna vid Karolinska institutet har samkört två olika register: en transfusionsdatabas som bland annat innehåller blodgruppsdata samt det svenska flergenerationsregistret som innehåller detaljerad information om släktskap, exempelvis vem som är registrerad mamma och pappa.

Baserat på barn födda mellan 1930 och 2010, skapades nära två miljoner så kallade familjeenheter med information om mammans, pappans och barnets blodgrupp.

Två statistiska metoder användes oberoende av varandra för att analysera materialet. Med den första undersöktes alla blodgruppskombinationer som är genetiskt omöjliga om det ska finnas en biologisk överensstämmelse. Ett exempel är att båda föräldrar har blodgrupp 0, medan barnet har en annan blodgrupp.

Med den andra metoden utgick forskargruppen från fördelning av blodgrupper, och undersökte både omöjliga och möjliga blodgruppskombinationer för barnet.

Båda metoderna visade ett medelvärde på 1,7 procent för ett felaktigt fastställt faderskap. Resultatet ligger i linje med andra västeuropeiska studier, bland annat holländska och flamländska släktforskningsmaterial.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och Region Stockholm.

Källa: Karolinska institutet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingForskare vid Karolinska institutet har i en stor studie kartlagt barn och föräldrars blodgrupper, för att se om rätt pappor har registrerats. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT
Forskare vid Karolinska institutet har i en stor studie kartlagt barn och föräldrars blodgrupper, för att se om rätt pappor har registrerats. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT
Inrikes

Färre har "fel" pappa än man tidigare trott

TT/Marielle Theander Olsson

Forskare vid Karolinska institutet vill slå hål på myten om hur många som har fel pappa i registren. En ny stor studie visar att siffran för felaktigt fastställda faderskap ligger på 1,7 procent i Sverige, vilket är betydligt lägre än i tidigare undersökningar.

Vem som är biologisk far till ett barn har historiskt sett varit en avgörande fråga i arvstvister. Tack vare upptäckten av hur blodgrupper ärvs och genomslaget för dna-tekniken, har enskilda personer kunnat få svar – men på befolkningsnivå har det varit svårare. Utifrån tidigare studier har det ibland antagits att andelen felaktigt fastställda faderskap kan uppgå till mellan 20 och 30 procent.

Nu visar ny forskning från Karolinska institutet att siffran ligger betydligt lägre än så. Enligt den rikstäckande studien, som public erats i Journal of Internal Medicine, handlar det om 1,7 procent som har fel far i registren.

– Jag skulle inte säga att det är oväntat, men det är samtidigt väldigt intressant att det är så mycket lägre än i många av de andra studierna, säger Gustaf Edgren, forskare vid institutionen för medicin på Karolinska institutet och huvudansvarig för studien.

Tittat på blodgrupp

I studien har forskarna samkört en databas som innehåller uppgifter om blodgrupper med det svenska flergenerationsregistret som har information om vilka som är registrerade som mor och far.

Utifrån det har man studerat nära två miljoner familjeenheter med information om mammans, pappans och barnets blodgrupp, baserat på barn födda mellan 1930 och 2010.

– Vi har med två olika analyser kunnat titta på omöjlig blodgrupp hos barnen. Om mamma har blodgrupp noll och pappa har noll, kan barnen bara få noll. Alla avsteg från det kan vi använda för att beräkna om pappan är fel pappa, säger Gustaf Edgren.

I den andra analysen tittade forskarna på den förväntade fördelningen av blodgrupper, och kartlade både omöjliga och möjliga blodgruppskombinationer för barnet.

Minskat över tid

Kartläggningen visar även att andelen felaktigt fastställda faderskap har minskat successivt över tid. På 1930-talet låg siffran högre, på omkring tre procent, men forskarna kan inte ge några säkra svar på vad det beror på.

– Man kan spekulera i att det skulle kunna handla om att man har bättre tillgång till preventivmedel. Å andra sidan så kan man föreställa sig att vi lever i ett samhälle där skilsmässa är mer accepterat.

Felaktigt fastställda faderskap är också något vanligare bland föräldrar med en lägre utbildningsnivå.

Viktigt för ärftlighetsstudier

Enligt Gustaf Edgren har många av de tidigare studierna gjorts på grupper där personerna ifrågasatt faderskapet eller där en genetisk analys gjorts av andra skäl, exempelvis för att hitta en organdonator, och siffrorna har därmed blivit högre.

Frågan är viktig att undersöka av två skäl, säger han. Det första är att ett felaktigt registrerat faderskap har betydelse vid studier av ärftlighet hos barn, om föräldrarna exempelvis drabbas av hjärtinfarkt.

– Om vi då inte vet om pappan är rätt pappa påverkar det vår uppskattning av den ärftliga risken. Det andra är att det är en intressant fråga rent sociologiskt och befolkningsmässigt hur vanligt det här är.

Hoppas punktera myt

Edgren anser att studien fyller en kunskapslucka och tror den kan stilla nyfikenheten hos många personer, även om han betonar att forskarna bara har haft tillgång till avidentifierade data på gruppnivå och alltså inte vet någonting om enskilda familjer.

– Det finns någonting som är lite känsligt i det här att vi gräver i möjliga familjehemligheter i de fall där det är känt. Men vi tycker att det är en viktig fråga och att vi därför har ett slags skyldighet att svara på den.

När han läste till läkare fick han själv höra uppgifterna om att 10–30 procent av barnen som föds skulle ha "fel" pappa.

– Vi hoppas lite grann att man punkterar myten om att det är jättevanligt och att man inte behöver tänka på det här i ärftlighetsstudier.

(TT/Marielle Theander Olsson)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Så gjordes studien

(TT)

Forskarna vid Karolinska institutet har samkört två olika register: en transfusionsdatabas som bland annat innehåller blodgruppsdata samt det svenska flergenerationsregistret som innehåller detaljerad information om släktskap, exempelvis vem som är registrerad mamma och pappa.

Baserat på barn födda mellan 1930 och 2010, skapades nära två miljoner så kallade familjeenheter med information om mammans, pappans och barnets blodgrupp.

Två statistiska metoder användes oberoende av varandra för att analysera materialet. Med den första undersöktes alla blodgruppskombinationer som är genetiskt omöjliga om det ska finnas en biologisk överensstämmelse. Ett exempel är att båda föräldrar har blodgrupp 0, medan barnet har en annan blodgrupp.

Med den andra metoden utgick forskargruppen från fördelning av blodgrupper, och undersökte både omöjliga och möjliga blodgruppskombinationer för barnet.

Båda metoderna visade ett medelvärde på 1,7 procent för ett felaktigt fastställt faderskap. Resultatet ligger i linje med andra västeuropeiska studier, bland annat holländska och flamländska släktforskningsmaterial.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och Region Stockholm.

Källa: Karolinska institutet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025