loadingNobelpriset i kemi går till Benjamin List och David MacMillian. Foto: Claudio Bresciani/TT
Nobelpriset i kemi går till Benjamin List och David MacMillian. Foto: Claudio Bresciani/TT
Vetenskap

Duo får kemipris för elegant molekylbygge

TT

Årets Nobelpristagare i kemi har utvecklat en helt ny metod för att bygga molekyler – som kan användas till att framställa läkemedel och andra nyttiga ting. Metoden betecknas som förvånansvärt enkel.

– Egentligen är det märkligt att ingen kom på detta tidigare, säger Peter Brzezinski, ledamot av Nobelkommittén.

De två forskarna som prisas är Benjamin List, Tyskland, och David MacMillan, USA. De blev båda lika överraskade över utmärkelsen.

– Jag förväntade mig absolut inte detta. Ni har verkligen förgyllt min dag, säger Benjamin List.

Officiellt kallas deras metod asymmetrisk organokatalys. För att bygga molekyler behövs katalysatorer, ämnen som styr kemiska reaktioner. Traditionellt har man använt två typer av katalysatorer – metaller och enzymer.

Men List och Macmillan kom runt år 2 000 på att man istället kunde använda små organiska molekyler, exempelvis aminosyror som kan hämtas från vilken organism som helst.

Upptäckten fick omedelbart ett stort genomslag, och ledde direkt till en explosiv utveckling, bland annat inom läkemedelsframställningen. Exempel på detta är paroxetin som används mot ångest och depression, och det antivirala läkemedlet oseltamivir som används vid luftvägsinfektioner.

MIljövänligt

– Man tar alltså små organiska molekyler för att bygga andra molekyler. Fördelen är att det hela är miljövänligt, och förvånansvärt enkelt, säger Peter Brzezinski.

Varför ingen kom på metoden förrän år 2 000 är oklart. Men möjligen beror det på att de enklaste tankarna är de svåraste att tänka, enligt Peter Somfai, ledamot av Nobelkommittén.

– Vår sikt skyms av starka föreställningar om hur världen är beskaffad, och det gäller att se igenom alla dessa föreställningar.

Benjamin List är på semester med sin familj, berättar han i en intervju under presskonferensen på Vetenskapsakademien.

– Det är svårt att förklara, men det var ett väldigt speciellt ögonblick som jag sent kommer glömma, säger han om samtalet från akademin..

– Jag trodde att någon skojade med mig. Jag satt och åt frukost med min fru, säger han.

Fällde tårar

Även David MacMillan hade svårt att tro att beskedet var sant. Först när han såg det på New York Times förstasida sjönk det in.

– Jag ringde min syster i Skottland och vi fällde några tårar tillsammans, säger David MacMillan till TT.

– Det håller fortfarande på att sjunka in men vi är otroligt stolta. Det känns som ett betydelsefullt erkännande, tillägger han.

Molekyler byggs inte bara för läkemedelsframställning. Många forskningsområden och industrier är beroende av vår förmåga att konstruera molekyler som exempelvis kan ge elastiska och hållbara material och lagra energi i batterier.

Utvecklingen av organokatalysen har gått mycket fort sedan 2000, och pristagarna List och MacMillan är fortfarande ledande på området. Intressant nog kom de på konceptet med organokatalysatorer var och en för sig.

I fjol belönades fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen Crispr/Cas9 som gör det möjligt att göra dramatiska förändringar i dna, arvsmassan.

(Roland Johansson/TT)

(Anja Haglund/TT)

(Malin Johanson/TT)

 

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Pristagarna

(TT)

Benjamin List, född 1968 (53 år) i Frankfurt, Tyskland. Fil.dr 1997 vid Goethe-Universität Frankfurt am Main, Tyskland. Director vid Max-Planck-Institut für Kohlenforschung, Mülheim an der Ruhr, Tyskland.

David W.C. MacMillan, född 1968 (53 år) i Bellshill, Storbritannien. Fil.dr 1996 vid University of California, Irvine, USA. Professor vid Princeton University, USA.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingNobelpriset i kemi går till Benjamin List och David MacMillian. Foto: Claudio Bresciani/TT
Nobelpriset i kemi går till Benjamin List och David MacMillian. Foto: Claudio Bresciani/TT
Vetenskap

Duo får kemipris för elegant molekylbygge

TT

Årets Nobelpristagare i kemi har utvecklat en helt ny metod för att bygga molekyler – som kan användas till att framställa läkemedel och andra nyttiga ting. Metoden betecknas som förvånansvärt enkel.

– Egentligen är det märkligt att ingen kom på detta tidigare, säger Peter Brzezinski, ledamot av Nobelkommittén.

De två forskarna som prisas är Benjamin List, Tyskland, och David MacMillan, USA. De blev båda lika överraskade över utmärkelsen.

– Jag förväntade mig absolut inte detta. Ni har verkligen förgyllt min dag, säger Benjamin List.

Officiellt kallas deras metod asymmetrisk organokatalys. För att bygga molekyler behövs katalysatorer, ämnen som styr kemiska reaktioner. Traditionellt har man använt två typer av katalysatorer – metaller och enzymer.

Men List och Macmillan kom runt år 2 000 på att man istället kunde använda små organiska molekyler, exempelvis aminosyror som kan hämtas från vilken organism som helst.

Upptäckten fick omedelbart ett stort genomslag, och ledde direkt till en explosiv utveckling, bland annat inom läkemedelsframställningen. Exempel på detta är paroxetin som används mot ångest och depression, och det antivirala läkemedlet oseltamivir som används vid luftvägsinfektioner.

MIljövänligt

– Man tar alltså små organiska molekyler för att bygga andra molekyler. Fördelen är att det hela är miljövänligt, och förvånansvärt enkelt, säger Peter Brzezinski.

Varför ingen kom på metoden förrän år 2 000 är oklart. Men möjligen beror det på att de enklaste tankarna är de svåraste att tänka, enligt Peter Somfai, ledamot av Nobelkommittén.

– Vår sikt skyms av starka föreställningar om hur världen är beskaffad, och det gäller att se igenom alla dessa föreställningar.

Benjamin List är på semester med sin familj, berättar han i en intervju under presskonferensen på Vetenskapsakademien.

– Det är svårt att förklara, men det var ett väldigt speciellt ögonblick som jag sent kommer glömma, säger han om samtalet från akademin..

– Jag trodde att någon skojade med mig. Jag satt och åt frukost med min fru, säger han.

Fällde tårar

Även David MacMillan hade svårt att tro att beskedet var sant. Först när han såg det på New York Times förstasida sjönk det in.

– Jag ringde min syster i Skottland och vi fällde några tårar tillsammans, säger David MacMillan till TT.

– Det håller fortfarande på att sjunka in men vi är otroligt stolta. Det känns som ett betydelsefullt erkännande, tillägger han.

Molekyler byggs inte bara för läkemedelsframställning. Många forskningsområden och industrier är beroende av vår förmåga att konstruera molekyler som exempelvis kan ge elastiska och hållbara material och lagra energi i batterier.

Utvecklingen av organokatalysen har gått mycket fort sedan 2000, och pristagarna List och MacMillan är fortfarande ledande på området. Intressant nog kom de på konceptet med organokatalysatorer var och en för sig.

I fjol belönades fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen Crispr/Cas9 som gör det möjligt att göra dramatiska förändringar i dna, arvsmassan.

(Roland Johansson/TT)

(Anja Haglund/TT)

(Malin Johanson/TT)

 

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Pristagarna

(TT)

Benjamin List, född 1968 (53 år) i Frankfurt, Tyskland. Fil.dr 1997 vid Goethe-Universität Frankfurt am Main, Tyskland. Director vid Max-Planck-Institut für Kohlenforschung, Mülheim an der Ruhr, Tyskland.

David W.C. MacMillan, född 1968 (53 år) i Bellshill, Storbritannien. Fil.dr 1996 vid University of California, Irvine, USA. Professor vid Princeton University, USA.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025