loading

Ungefär var femte person är högkänslig (HSP) vilket bland annat innebär att man tar in sinnesintryck, känslor och stämningar i sin omgivning mer intensivt och tydligt än de flesta andra människor. Foto: Remy Loz/Unsplash
Ungefär var femte person är högkänslig (HSP) vilket bland annat innebär att man tar in sinnesintryck, känslor och stämningar i sin omgivning mer intensivt och tydligt än de flesta andra människor. Foto: Remy Loz/Unsplash
Blogg

Dr. Sanna Ehdin: Om HSP – högkänslighet

Sanna Ehdin

En del människor föds med en hög känslighet för sin omgivnings signaler. Det kallas även för HSP, highly sensitive people (högkänsliga personer), och det är ett personlighetsdrag som är en stor tillgång om man lär sig att hantera det – och omgivningen.

Högkänsliga personer föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet, vilket gör dem (oss) till mer mottagliga för emotionella och fysiska intryck från omgivningen. Det är inte lika lätt att skärma av, eller så får man aktivt skärma av för att inte bli överväldigad i sina sinnen. Man räknar med att ungefär 20 procent av befolkningen hör hit, lika fördelat på män och kvinnor. Det finns även hos djur.

I perioder kan man behöva stänga av helt för att sortera och landa inom sig själv, dra in sina tentakler.

Begreppet ”HSP – The Highly Sensitive Person” myntades av den amerikanska psykoterapeuten och forskaren Elaine N. Aron. Den vetenskapliga termen är ”SPS – Sensory Processing Sensitivity” vilket syftar på den mest grundläggande kvalitén hos högkänsliga personer – det djupa bearbetandet av intryck.

Foto: Epoch Times

Högkänsliga personer tar in betydligt fler sinnesintryck (nervimpulser/sekund) än andra människor. De lägger märke till mycket mer än andra och bearbetar allt på en djupare nivå. Därför behöver man mer tid och energi än andra för att smälta och bearbeta intryck. I perioder kan man behöva stänga av helt för att sortera och landa inom sig själv, dra in sina tentakler.

Högkänsliga personer är eftertänksamma strateger.

De funderar och utvärderar eventuella risker innan de företar sig något, till skillnad från majoriteten människor som agerar snabbt för att de vill hinna först och tänker sedan. Därför kan högkänsliga personer verka tillbakadragna eller blyga. Men de är oerhört observanta på sin omgivning och kan därför uppfatta oerhört mycket mer och fler nyanser än många andra. Väldigt många högkänsliga personer har även högre empatisk begåvning, förmåga till medkänsla med omgivningen.

Ungefär 70 procent av HSP är introverta och 30 procent är extroverta, men man kan även alternera mellan perioder av intensiv, extrovert aktivitet följt av extremt introvert tid. Ett helt normalt beteende alltså, för en högkänslig person.

FAKTA: 

Empati är en form av intuition som handlar om känslor och kan liknas vid ett sjätte sinne som uppfattar känsloenergier, ungefär som ögat registrerar ljus. Då sker den empatiska förmågan via en intuitiv kanal som går direkt till vårt medvetande och är skild från de fem sinnena. Det liknar att vara synsk, att ”se” det som inte själva ögat kan uppfatta.

Högkänsligas hjärnor

Forskning har visat att hos HSP-personer uppvisas störst aktivitet i de områden i hjärnan som förknippas med medvetenhet, att bearbeta sensorisk information, åtgärdsplanering och empatisk respons. Detta innebär att man har ett aktivt spegelneuronsystem.

Hjärnans spegelneuron är nervceller som avger nervimpulser både när en individ själv utför en viss handling och när individen observerar samma handling utföras av en annan individ. På det viset ”speglar” neuronerna beteendet hos ett annan människa eller djur. Med det menas att när vi ser någon som gråter, skrattar eller blir arg så uppträder våra hjärnor som om det hände oss själva. Men det gäller även rent motoriskt, som när vi ser någon röra sig, beter sig våra neuroner som om vi rörde oss.

Högkänsliga personer har därför lättare att uppfatta och känna vad som pågår i omgivningen. Man kan till exempel komma in i ett rum och direkt veta vilka känslor som är i omlopp.

Högkänsliga personer tar in fler intryck och uppfattar känslor och stämningar tydligare än andra. Foto: Pixabay

En del högkänsliga personer besväras av att de lätt går in i ett alert eller hyperalert (överstressat) stadium. Det kan orsakas av limbiska stress-autolooparna, LSA, vilket innebär en korskoppling i det limbiska systemet. Detta medför att kroppen omedelbart reagerar med en överlevnadsmekanism – innan hjärnans högre centra nåtts. Det vill säga, innan högre centra har hunnit bedöma om det verkligen är någon fara å färde.

Limbiska stress-autolooparna (LSA) innebär således att ha fastnat i negativa hjärnmönster som har fått ett eget liv. Oftast kan traumatiska situationer ligga bakom, och man kan lösa upp dessa komplex. Ett bra sätt att bli av med LSA är att dagligen träna Blissful Mind-metoden som jag utvecklade 2014. Man får då loss väldigt mycket energi som bundits tidigare i att ständigt scanna omgivningen för verkliga eller upplevda faror…

Upprepad träning med Blissful Mind-metoden är en medveten neuroplastisk träning (MNT) som de facto deaktiverar stress-looparna och drar nya, mer gynnsanna nervbanor.

Fördelar med HSP

Högkänsliga människor är vanligen mer empatiska, medkännande och omtänksamma, vilket kan vara en stor tillgång för omgivningen.

Högkänsliga personer tänker ofta på hela gruppens välbefinnande, istället för att sätta bara sitt eget bästa först.

På grund av sin känslighet och höga inre liv har de en stark intuition, vilket gör att de anar potentiella faror och kan fatta bra strategiska beslut. HSP har ett högre konsekvenshandlande än de flesta andra människor. De är kreativa, begåvade och djupsinniga med ett rikt inre liv. Man har därför sällan tråkigt och trivs oftast bra i sitt eget sällskap.

Att vara mycket empatisk i en emotionellt avstängd omvärld kan dock vara ytterst påfrestande. Det gäller att veta vad man ska göra med sitt höga känslomässiga medvetande, det vill säga att lära sig samverka med andra människor. Det innebär att förstå hur människor kommer att reagera på olika känslor. Att andra som är mindre känsliga inte uppfattar det som sker på samma sätt. Kommunikation är A och O för att en HSP ska kunna hantera sin omgivningen. Och inte låta någon annan sätta sig på dig …

Känslomässig samverkan är egentligen den mest sofistikerade medvetandenivån.

Känslomässig samverkan gör att man kan uppleva både sina egna känslor och den andra personens – samt förutse hur två olika människor kan reagera i en viss känslosituation. Detta är en hög form av känslomässig intelligens och denna förmåga är essentiell när man träffar en ny person. Förmågan att kunna leva sig in i både sina egna och den andra personens känslor är en begåvning.

Dessa begåvningar fungerar väl när man är i balans, så det är viktigt att själv ta ansvar för och vårda sin balans – sitt eget välmående. Annars kan det bli påfrestande för främst en själv, men även omgivningen.

Det är viktigt att ge utrymme för sin HSP genom daglig meditation och enskild tid i stillhet. Yin-yoga (lite mjukare och långsammare yoga) och promenader i naturen är också utmärkt. Se till att inte överdosera intrycken, och ge tid för reflektion och bearbetning. Du som har HSP, vårda din begåvning – för du sitter på en oerhörd rikedom!

Dr Elaine Arons råd till HSP: ”Take downtime! Let me be your role model. Yearly, weekly, and daily down times. I do two hours a day of rest and meditation (I do recommend TM because it is most easy and restful) and no work or use of the computer after dinner. Aim for one week off a month and one month off a year.”

Det finns gott om information och böcker om högkänslighet, HSP, så sök på internet. Lyssna t ex på nya Högkänslighetspodden och se svenska HSP-föreningen

Dr. Sanna Ehdin 

Sanna Ehdin. Foto: Thomas Engström

Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.     

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.  

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Ungefär var femte person är högkänslig (HSP) vilket bland annat innebär att man tar in sinnesintryck, känslor och stämningar i sin omgivning mer intensivt och tydligt än de flesta andra människor. Foto: Remy Loz/Unsplash
Ungefär var femte person är högkänslig (HSP) vilket bland annat innebär att man tar in sinnesintryck, känslor och stämningar i sin omgivning mer intensivt och tydligt än de flesta andra människor. Foto: Remy Loz/Unsplash
Blogg

Dr. Sanna Ehdin: Om HSP – högkänslighet

Sanna Ehdin

En del människor föds med en hög känslighet för sin omgivnings signaler. Det kallas även för HSP, highly sensitive people (högkänsliga personer), och det är ett personlighetsdrag som är en stor tillgång om man lär sig att hantera det – och omgivningen.

Högkänsliga personer föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet, vilket gör dem (oss) till mer mottagliga för emotionella och fysiska intryck från omgivningen. Det är inte lika lätt att skärma av, eller så får man aktivt skärma av för att inte bli överväldigad i sina sinnen. Man räknar med att ungefär 20 procent av befolkningen hör hit, lika fördelat på män och kvinnor. Det finns även hos djur.

I perioder kan man behöva stänga av helt för att sortera och landa inom sig själv, dra in sina tentakler.

Begreppet ”HSP – The Highly Sensitive Person” myntades av den amerikanska psykoterapeuten och forskaren Elaine N. Aron. Den vetenskapliga termen är ”SPS – Sensory Processing Sensitivity” vilket syftar på den mest grundläggande kvalitén hos högkänsliga personer – det djupa bearbetandet av intryck.

Foto: Epoch Times

Högkänsliga personer tar in betydligt fler sinnesintryck (nervimpulser/sekund) än andra människor. De lägger märke till mycket mer än andra och bearbetar allt på en djupare nivå. Därför behöver man mer tid och energi än andra för att smälta och bearbeta intryck. I perioder kan man behöva stänga av helt för att sortera och landa inom sig själv, dra in sina tentakler.

Högkänsliga personer är eftertänksamma strateger.

De funderar och utvärderar eventuella risker innan de företar sig något, till skillnad från majoriteten människor som agerar snabbt för att de vill hinna först och tänker sedan. Därför kan högkänsliga personer verka tillbakadragna eller blyga. Men de är oerhört observanta på sin omgivning och kan därför uppfatta oerhört mycket mer och fler nyanser än många andra. Väldigt många högkänsliga personer har även högre empatisk begåvning, förmåga till medkänsla med omgivningen.

Ungefär 70 procent av HSP är introverta och 30 procent är extroverta, men man kan även alternera mellan perioder av intensiv, extrovert aktivitet följt av extremt introvert tid. Ett helt normalt beteende alltså, för en högkänslig person.

FAKTA: 

Empati är en form av intuition som handlar om känslor och kan liknas vid ett sjätte sinne som uppfattar känsloenergier, ungefär som ögat registrerar ljus. Då sker den empatiska förmågan via en intuitiv kanal som går direkt till vårt medvetande och är skild från de fem sinnena. Det liknar att vara synsk, att ”se” det som inte själva ögat kan uppfatta.

Högkänsligas hjärnor

Forskning har visat att hos HSP-personer uppvisas störst aktivitet i de områden i hjärnan som förknippas med medvetenhet, att bearbeta sensorisk information, åtgärdsplanering och empatisk respons. Detta innebär att man har ett aktivt spegelneuronsystem.

Hjärnans spegelneuron är nervceller som avger nervimpulser både när en individ själv utför en viss handling och när individen observerar samma handling utföras av en annan individ. På det viset ”speglar” neuronerna beteendet hos ett annan människa eller djur. Med det menas att när vi ser någon som gråter, skrattar eller blir arg så uppträder våra hjärnor som om det hände oss själva. Men det gäller även rent motoriskt, som när vi ser någon röra sig, beter sig våra neuroner som om vi rörde oss.

Högkänsliga personer har därför lättare att uppfatta och känna vad som pågår i omgivningen. Man kan till exempel komma in i ett rum och direkt veta vilka känslor som är i omlopp.

Högkänsliga personer tar in fler intryck och uppfattar känslor och stämningar tydligare än andra. Foto: Pixabay

En del högkänsliga personer besväras av att de lätt går in i ett alert eller hyperalert (överstressat) stadium. Det kan orsakas av limbiska stress-autolooparna, LSA, vilket innebär en korskoppling i det limbiska systemet. Detta medför att kroppen omedelbart reagerar med en överlevnadsmekanism – innan hjärnans högre centra nåtts. Det vill säga, innan högre centra har hunnit bedöma om det verkligen är någon fara å färde.

Limbiska stress-autolooparna (LSA) innebär således att ha fastnat i negativa hjärnmönster som har fått ett eget liv. Oftast kan traumatiska situationer ligga bakom, och man kan lösa upp dessa komplex. Ett bra sätt att bli av med LSA är att dagligen träna Blissful Mind-metoden som jag utvecklade 2014. Man får då loss väldigt mycket energi som bundits tidigare i att ständigt scanna omgivningen för verkliga eller upplevda faror…

Upprepad träning med Blissful Mind-metoden är en medveten neuroplastisk träning (MNT) som de facto deaktiverar stress-looparna och drar nya, mer gynnsanna nervbanor.

Fördelar med HSP

Högkänsliga människor är vanligen mer empatiska, medkännande och omtänksamma, vilket kan vara en stor tillgång för omgivningen.

Högkänsliga personer tänker ofta på hela gruppens välbefinnande, istället för att sätta bara sitt eget bästa först.

På grund av sin känslighet och höga inre liv har de en stark intuition, vilket gör att de anar potentiella faror och kan fatta bra strategiska beslut. HSP har ett högre konsekvenshandlande än de flesta andra människor. De är kreativa, begåvade och djupsinniga med ett rikt inre liv. Man har därför sällan tråkigt och trivs oftast bra i sitt eget sällskap.

Att vara mycket empatisk i en emotionellt avstängd omvärld kan dock vara ytterst påfrestande. Det gäller att veta vad man ska göra med sitt höga känslomässiga medvetande, det vill säga att lära sig samverka med andra människor. Det innebär att förstå hur människor kommer att reagera på olika känslor. Att andra som är mindre känsliga inte uppfattar det som sker på samma sätt. Kommunikation är A och O för att en HSP ska kunna hantera sin omgivningen. Och inte låta någon annan sätta sig på dig …

Känslomässig samverkan är egentligen den mest sofistikerade medvetandenivån.

Känslomässig samverkan gör att man kan uppleva både sina egna känslor och den andra personens – samt förutse hur två olika människor kan reagera i en viss känslosituation. Detta är en hög form av känslomässig intelligens och denna förmåga är essentiell när man träffar en ny person. Förmågan att kunna leva sig in i både sina egna och den andra personens känslor är en begåvning.

Dessa begåvningar fungerar väl när man är i balans, så det är viktigt att själv ta ansvar för och vårda sin balans – sitt eget välmående. Annars kan det bli påfrestande för främst en själv, men även omgivningen.

Det är viktigt att ge utrymme för sin HSP genom daglig meditation och enskild tid i stillhet. Yin-yoga (lite mjukare och långsammare yoga) och promenader i naturen är också utmärkt. Se till att inte överdosera intrycken, och ge tid för reflektion och bearbetning. Du som har HSP, vårda din begåvning – för du sitter på en oerhörd rikedom!

Dr Elaine Arons råd till HSP: ”Take downtime! Let me be your role model. Yearly, weekly, and daily down times. I do two hours a day of rest and meditation (I do recommend TM because it is most easy and restful) and no work or use of the computer after dinner. Aim for one week off a month and one month off a year.”

Det finns gott om information och böcker om högkänslighet, HSP, så sök på internet. Lyssna t ex på nya Högkänslighetspodden och se svenska HSP-föreningen

Dr. Sanna Ehdin 

Sanna Ehdin. Foto: Thomas Engström

Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.     

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.  

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024